Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 27 mars 1937 - Omsorger om Stockholms hygien, av David Anger (Forts.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
varande för att få fram en eller ett par lämpliga
kärl-typer, varvid hälsovårdsnämnden representeras genom
sundhetsinspektören.
De tre soplastningsstationerna för inre staden
förlades på sin tid till tämligen undangömda platser
för att sopomlastningen, som ju försiggår öppet,
skulle verka så litet störande som möjligt. Med
tiden ha emellertid bebyggelse och trafikleder ryckt
närmare och det kan ej förnekas, att insyn och
kringflygande sopor medföra olägenheter. För att
i väsentlig mån råda bot härför komma stationerna
nu att skyddas mot insyn genom planteringar och
plank, varjämte nätstängsel komma att uppsättas för
att hindra kringflygande sopor att lämna
lastningsplatsen. För detta ändamål har i årets stat
upptagits ett belopp av 50 000 kronor. Man undersöker
även möjligheten att sammanslå den norra stationen
med den östra. Utredningsarbetet för såväl ny
sop-förbränningsanstalt som för ändrat
sophämtnings-system har på gatukontoret handhafts av ingenjör
Åke Björkman med biträde av ingenjör Gösta
Lidén. Dessa båda ingenjörer komma även att leda
utbyggnadsarbetet av den nya
sopförbrännings-anstalten. Inom gatunämnden finnes en delegation,
bestående av ordföranden doktor Yngve Larsson,
vice ordföranden ombudsman Hj. Karlsson och
byggmästaren G. A. Svensson, som å gatunämndens
vägnar handlägger dessa frågor.
Gaturenhålliiingen.
Vad gaturenhållningen beträffar ålåg det ända till
år 1902 fastighetsägarna själva att sörja för gatans
renhållning och att bortforsla avfallet. Då
fastighetsägarna ofta icke förfogade över medel att utföra
detta arbete, överläts det som regel på någon
entreprenör. Först år 1902 övertog staden i egen regi
vissa delar av gaturenhållningsarbetet, och från och
med den 1 oktober 1910 hade staden övertagit denna
renhållning inom hela staden. Fastighetsägarna skola
enligt vissa bestämmelser gottgöra staden för de
kostnader, som på detta sätt förts över från
fastigheterna till staden.
Till belysande av den storleksordning, som detta
Fig. 10. Plaskdamm i Björns trädgård.
Fig. 9. S. k. "Norrbavagn" för dammfri sophämtning.
och då under lastningens gång reser behållaren på
ända, varvid motorn anlitas som drivkraft.
En annan konstruktion är K. K.-vagnen (Keller o.
Ktiappich), vars behållare består av en roterande
trumma, som invändigt har en skruvgänga med stor
stigning, vilken vid rotationen transporterar soporna
in i eller ut ur behållaren allt efter trummans
rotationsriktning. Vagnar av detta slag finnas i rätt
stort antal i Göteborg.
En konstruktion av svenskt ursprung är
Maskinfabriksaktiebolaget Norrbackens komprimerade vagn,
som är utrustad med en kraftig skruv för inmatning
av soporna i behållaren. Vid försök, som gjorts i
Stockholm med en sådan vagn, visade det sig
möjligt att komprimera soporna till 1/3 av den volym de
intaga i kärlen, och detta är givetvis en värdefull
egenskap hos en vagn, som är avsedd för hopsamling
av ett så skrymmande material.
Det är önskvärt att soporna, sedan de en gång
nedlagts i sopkärlen eller sopnedkasten, ej vidare bliva
synliga och att tömningen från kärl till
hopsamlings-fordon blir praktiskt taget dammfri. Även för detta
ändamål finnas specialkonstruktioner, som redan
kommit till användning på vissa håll. Ett sådant
dammfritt tömningssystem fordrar emellertid en
enhetlig kärltyp av mindre
dimensioner än de stora
kärl, som vid nuvarande
system med fördel
användas för Stockholms lätta
och skrymmande sopor.
Det dammfria systemet
ställer sig därför väsentligt
dyrare än nuvarande icke
dammfria dels till följd av
dyrare fordon, men
huvudsakligen emedan
hämtningsmanskapet med de
mindre kärlen måste göra
flera vandringar.
Införandet av en enhetlig kärltyp
är för övrigt ett ganska
svårt problem speciellt i
Stockholm, där
fordringarna på kärlens storlek
och antal variera mycket i
olika fastigheter.
Undersökningar pågå för när-
150 27 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
