- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Allmänna avdelningen /
151

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 13. 27 mars 1937 - Omsorger om Stockholms hygien, av David Anger (Forts.) - Notiser - Internationella materialprovningskongressen, av R. - Litteratur - Anmälan: Boforsbolaget 1873—1936, av s.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Teknisk Tidskrift

arbete uppgår till, kan nämnas, att stadens
gaturen-hållning för närvarande omfattar en sammanlagd
gatu- och vägsträcka i längd ungefär motsvarande
vägen mellan Stockholm och Malmö och med en yta
av närmare 8 millioner kvm.

Arbetsmetoderna vid renhållningsarbetet ha
givetvis förändrats med den allmänna utvecklingen.
Gatornas permanentbeläggning har medfört att
arbetsbesparande maskiner kunna användas med större för-,
del än tidigare, och automobiltrafiken är
renhållningsverket behjälplig med att föra avfallet mot
rännstenarna. Den starka gatutrafiken har å andra
sidan medfört, att arbetet till större delen måste
utföras på natten eller under morgontimmarna, enär
senare på dagen gatorna belamras så att det icke
gives möjlighet att utföra ett rationellt
renhållningsarbete.

Utvecklingen har även medfört, att vinterarbetet
numera måste bedrivas på ett helt annat och mera
intensivt sätt än tidigare. Ännu för några decennier
sedan voro fordringarna på snöns bortforslande
ganska blygsamma. Numera måste även på de mindre
trafikstråken både körbanor och gångbanor
omsorgsfullt frigöras från snömassorna.

År 1922 anskaffades på försök en första
motordriven sopmaskin. Under årens lopp har maskinparken
vuxit till för närvarande 17 sopmaskiner och 38
väg-hyvlar och ytterligare 11 motordrivna väghyvlar, 10
motordrivna sopmaskiner, flera automobiler för
spolning av gatorna jämte sandningsmaskiner m. m.
komma att anskaffas redan under innevarande år.

Arbetsstyrkan är indelad i arbetslag, vart och ett
svarande för arbetet inom ett visst bestämt område.
Arbetslagens antal är för närvarande 53 st. 3—4
arbetslag stå under uppsikt av en tillsyningsman,
vilken i sin tur sorterar under distriktsföreståndaren på
en var av de tre renhållningsstationerna.
Arbetsstyrkan utökas vintertid dels därigenom att arbetare
överföras till renhållningsverket från andra stadens
verk, som vintertid behöva minska arbetsstyrkan,
dels genom att tillfälligt anställa arbetare.
Sistnämnda grupp av arbetare hänvisas från stadens
arbetsförmedling till de olika arbetslagen i sådan
fördelning, att så långt det är möjligt, varje arbetare
erhåller lika många arbetstillfällen under vintern.

Som regel utföres sändningen av gångbanorna
genom de ordinarie gaturenhållningsarbetarnas försorg.
Körbanorna och framför allt vägarna i ytterområden
sandas däremot i huvudsak av från
renhållningsstationen avdelat särskilt manskap, som därvid
använder bilar med sandningsmaskiner. Arbetsstyrkan per

dag kan maximalt uppgå till ca 3 000 man, varav ca
400 man utgöres av ordinarie arbetsfolket.

Givetvis finnes alltjämt mycket att förbättra och
renhållningsverkets ledning står icke främmande
härför. I den mån så kan visas förenligt med ett
ekonomiskt resultat komma vi också alltjämt att försöka
rationalisera och effektivisera arbetsmetoderna.
Förslag till förstärkning av renhållningsverkets
organisation kommer dessutom att framläggas samtidigt med
sophämtningsutredningen.

Förutom de nu berörda faktorerna i vårt
stadssamhälles dagliga sanering: avloppsväsendet och
renhållningsarbetet, kan man nämna ytterligare några
åtgärder, som äro ägnade att i och för sig bidraga till
att förbättra de hygieniska förhållandena.

Bättre anläggningar.

Härtill bör sålunda räknas den numera alltmera
fortgående beläggningen av våra gator med ett
slätare material än de gamla stenläggningarna med sina
djupa fogar, som voro utmärkta uppsamlingsställen
för allsköns orenlighet. Kontrasten med den jämna
asfaltytan är därvid påfallande. Genom ifyllning av
asfalt i fogarna kan även en förut otillfredsställande
stenbeläggning göras betydligt bättre ur hygienisk
synpunkt.

För dammets bindande utföres som bekant
bevattningar eller användes särskilda bindämnen. Detta
har sin speciella betydelse för de gator och vägar,
vilka ännu icke erhållit en permanent beläggning.

Till sist visade talaren några bilder från stadens
parker — dess lungor.

Ja, detta är positiv hygien.

Vi försöka att alltmer göra parkerna nyttiga, inte
blott som viloplatser på en soffa framför en
blomsterrabatt, utan vi sträva efter att för barn och äldre
göra anordningar, så att vistelse i parkerna kan bli
en verklig rekreation. För barnen ha vi skaffat
plask-dammar och gräsmattor att leka i och på. Vi ha för
dessa skaffat lekledarinnor, så att under
sommarmånaderna mödrar avgiftsfritt kunna lämna sina barn
under trygg vård för några timmar i sol och grönska.
Vi sträva även efter att ge våra parker sådan
utformning och sådana anordningar att även de äldre
kunna finna tillfälle till stärkande friluftsliv,
tennissport o. d. Vårt program är således i detta avseende
att för stadens befolkning av alla samhällsklasser till
motvikt mot stadens kvalm och jäkt skapa
möjligheter att vila ut på gröna ängar och finna ro vid
porlande och lugna vatten.

NOTISER

Internationella materialprovningskongressen i
London äger som tidigare meddelats rum den 19—24
instundande april.

Vi hänvisa bl. a. till Teknisk tidskrift häfte 4 den
23 januari 1937, där utförligt program finnes återgivet.
Intresserade hänvisas f. ö. till Svenska
teknologföreningens kansli eller direkt till kongressens sekreterare:
Mr K. Headlam-Morley, The International Ass. Testing
Materials, 28 Victoria Street, London S. W. 1. R.

LITTERATUR

Boforsbolaget 1873—1936. Särtryck ur Karlskoga
historia 1586—1936.

Boforsbolagets mer än 60-åriga historia, som ingår i
ovannämnda bokverk om Karlskoga, är författad av
Knut Winge. Det är ett stycke svensk industrihistoria
i vilken man möter namnen på många kända
finansmän och tekniker. Många svårigheter har företaget
haft att genomkämpa, men framsynthet hos dess
finansiella ledare och skicklighet hos dess tekniska

27 mars 1937

151

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Fri Oct 18 15:35:04 2024 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937a/0163.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free