Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 3 april 1937 - Det utrikespolitiska kvartalet, av Rütger Essén - Svenska teknologföreningens anställningscentral (S. T. A.) 1936, av Viktor Ståhle
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
samlingarna ha nyligen verkställts. I de väsentligen
hinduistiska provinserna — alltså ej i Pundjab eller
överhuvud i nordväst — hade resulterat i seger för det
av Nehru och Ghandi ledda kongresspartiet, dvs. den
meningsriktning, som kräver fullständigt indiskt
oberoende. Partiet har beslutat sig för att utnyttja sin
författningsenliga andel i regeringsmakten. Visar
sig detta leda till ett ohållbart tillstånd ha de brittiska
guvernörerna rätt att med anlitande av sina likaledes
författningsenliga "reserverade befogenheter" sätta
parlamentarismen ur spelet. Det nya läget är fyllt
av riskfyllda möjligheter.
Japan har skakats av en allvarlig politisk kris,
vars djupare liggande orsaker äro betydelsefullare
än det parlamentariska ytspel, vari det hela utåt
yttrat sig. Konflikten kan sammanfattas som en
dragkamp mellan å ena sidan finansmakten och
parlamentet, å andra sidan armén. Den senare faktorn
kan i minst lika hög grad som den förra räkna med
folkligt stöd, då särskilt infanteriofficerarna i Japan
rekryteras på en bred demokratisk basis.
Jordbrukets beskattning och den kontinentalasiatiska
expansionspolitiken äro de stora tvisteämnena. Tills
vidare har krisen med kejsaren och Genro som
skiljedomare lösts genom en kompromiss. Regeringen
Hirota har ersatts av ett kabinett, presiderat av den
av armén accepterade general Hayashi, men
utrikesministerposten har övertagits av den konciliant
inställde Parisambassadören Sato.
I Förenta staterna har president Roosevelt, stark
genom folkmajoritet och kongresstöd, vågat gå till
attack mot Högsta domstolens undantagsställning i
Förenta staternas samhällsliv. Som bekant fälldes
the New Deal från 1933 genom en serie utslag av
domstolen under 1935 och 1936, varigenom hela denna
lagstiftning sattes ur kraft såsom stridande mot
konstitutionen. Presidentens attack riktar sig icke direkt
mot domstolens konstitutionella kompetens. The New
Deal hade ju också blivit av utvecklingen gjord
överflödig, när utslagen föllo. Vad det gäller är
domstolens sammansättning. Presidenten begär rätt att
utnämna nya ledamöter av densamma vid sidan av
var och en av de högsta domarna som nått 70 års
ålder. Detta skulle helt kullkasta majoriteten i den
högst ålderstigna församlingen, vars medlemmar
inneha sitt ämbete på livstid och ej kunna tvingas
tillbakaträda vid viss ålder. Presidentens anhängare
mena att detta är allt som behövs, då konstitutionens
ordalydelse medger flera olika tolkningar. Kampen
står hård om detta förslag. Alla veta att det i själva
verket gäller frågan var den avgörande makten skall
ligga vid nästa ekonomiska samhällskris i U. S. A.
Ur denna synpunkt är utgången av Roosevelts kamp
mot Högsta domstolen i Washington en fråga som
måste intressera hela världen.
Svenska teknologföreningens
anställningscentral (S. T. A.) 1936.
Anställningscentralens verksamhet under år 1936
framgår av följande tabell, där inom parentes angivas
motsvarande siffror för 1935.
Av de i tablån upptagna 56, som erhållit platser, äro
30 civilingenjörer och 26 föreningsmedlemmar.
Tabellen bekräftar det kända förhållandet, att efter-
Uppdragsgivare och sökande Affärsingenjörer Bergsingenjörer Elektroingenj örev Arkitekter Kemister Mekanister Skeppsbyggare Väg- o. Vattenbyggare Summa
j Uppdragsgivare:
ang. fast anställn. . .. 13 8 17 3 15 34 1 18 104
„ vikariat 1. tillf.. . 1 3 8 10 2 15 2 21 62
Summa 14 11 25 13 17 49 3 34 166
(T) (7) (24) (19) (13) (60) (2) (14) (176)
Sökande, kvarst. $1/12
36
lediga:
av år 1933 anmälda.. — 1 2 — — — — — 3
„ „ 1934 1 1
„ „ 1935 1 1 2 1 1 — — 2 8
„ „ 1936 7 2 9 2 4 10 1 3 38
Summa 8 4 13 3 5 10 1 6 50
(4) (4) (33) (12) (22) (35) — 122) (132)
transportsökande:
av år 1933 anmälda.. 1 — 4 — 2 8 2 3 20
„ „ 1934 3 1 5 1 2 1 — 4 17
„ „ 1935 3 — 12 5 6 14 — 6 40
„ „ 1936 9 6 24 7 10 22 — 22 100
Summa IG 7 45 13 20 45 2 35 183
(7) (3) (21) (5) (10) (37) 0) (31) (115)
Summa kvarst. an-
mälda 31/12 1936 ... 24 11 58 16 25 55 3 41 233
(") (7) (54) (17) (32) (72) 0) (53) (247)
Under 1936 anmälda
lediga .............. 11 5 28 4 13 26 1 28 116
transportsökande .... 6 6 15 5 6 17 11 66
Summa 17 11 43 9 19 43 1 39 182
(11) (4) (45) (20) (29) (68) (1) (42) (220)
Under 19.35 förmedla-
de platser:
fast anställda ..... 2 o 3 4 5 _ 5 24 1
vikariat 1. tillf...... 1 2 4 4 9 12 32
Summa 3 7 7 4 4 14 _ 17 56
(2) (2) (10) X5L (2) (10) - (19) (50)
frågan på ingenjörer väsentligt stegrats under 1936.
Härför tala såväl siffrorna för de sökande, vilka
väsentligt minskats, som även och i synnerhet antalet vid årets
slut kvarstående lediga sökande, utgörande endast 38 %
av föregående årets. Att uppdragsgivarnas antal icke
ökats torde sammanhänga med en livligare annonsering
och de sökandes direkta hänvändelse till arbetsgivarna.
Sökandes fördelning efter teoretisk utbildning.
1933 1934 1935 1936 S:a
Tekn. högskolan ........ . . 114 149 118 100 481
Chalmers tekn. inst..... .. 19 28 31 30 108
Malmö tekn. gymn..... 4 1 4 3 12
Örebro ,, „ . . 12 15 12 7 46
Borås .................. . . — 3 1 — 4
Norrköping ............ .. 2 1 1 2 6
Västerås ............... 1 2 2 — 5
2 1 4 1 8
Katrineholm ........... . . — 1 4 2 7
Hässleholm ............ . . — 1 1 1 3
Halmstad .............. . . — — 1 — 1
Eskilstuna ............. . . — — 1 — 1
Härnösand ............. .. — — 3 1 4
Tekn. skolan, Sthlm 4 7 9 2 22
„ inst:n „ 7 12 17 15 51
Utlandet ............... 12 11 17 45
Ingen teor. ing.-utb. . . — 3 — 1 4
170 236 220 182 808
Viktor Ståhle.
162
3 april 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
