Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 14. 3 april 1937 - Notiser - En anordning för fartygsstabilisering, av s. - Mätteknikens framsteg och uppgifter, av s.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
NOTISER
En anordning tör fartygsstabilisering, som nyligen
utprovats å den Southern Railway tillhöriga engelska
kanalbåten "Isle of Sark" omnämndes i häfte 51 förra
året under rubriken "En ny stabiliseringsanordning
mot fartygsrullning". I tidskriften Shipbuilding and
Shipping Record, s. 337, 1936 lämnas en detaljerad
redogörelse för de ifrågavarande anordningarna.
Enligt här återgivna bilder, som hämtats ur VDI
Zeitschrift, utgöres själva stabiliseringsanordningen
av tvenne roderytor (a), som med tillhjälp av
cylindrarna (&) kunna indragas i skrovet resp. skjutas ut
såsom ett par fenor utanför detta. Med tillhjälp
av-ett par andra cylindrar (c) kunna stabiliseringsrodren
vridas i lämplig vinkel mot horisontalplanet. Med (d)
är betecknad en handpump, som tjänar som
hjälp-anordning, när den elektriska pump, som matar
cylindrarna (c) och (ö), icke är i funktion.
Stabiliseringsrodren befinna sig normalt i vågrätt låge men
förställas vid börjande rullning på sådant sätt, att de
motverka denna. Inställningen sker automatiskt frän
en gyroskopanordning, som påverkar elektriska
manöveranordningar. Cylindrarna arbeta med tryckolja
och roderförställningen kan ske synnerligen snabbt.
Den ovannämnda handpumpen (d) är i allmänhet
avsedd att användas för motverkande av slagsida i lugn
sjö, under det att slingerrörelser i sjögång endast
kunna motverkas genom automatisk gyroskopstyrning.
Den visade anordningen, som är inmonterad på ett
Fig. 1 och 2. Schematisk bild av stabiliseringsanordmng för fartyg. I
fig. 1 Är babords stabiliseringsorgan indraget i skrovet. Anordningen
ligger vinkelrätt mot fartygets rörelseriktning.
Fig. 3. Diagram utvisande fartygets slingerrörelser, a utan påverkan
av stabiliseringsorgan, b under infiytande av automatisk stabilisering.
fartyg om 2 110 ton, förbrukar 30 hk. Fig. 3 ger ett
begrepp om dämpningens verkan vid gång i sjö med
19 knops fart och en största förställning av roderytorna
av ±17°. Stabiliseringsanordningen påverkar icke
blott rullningen utan även stampningen. Denna
senare verkan uppträder redan med ostyrda
stillastående stabiliseringsytor. Hela anordningens vikt
uppgår till omkring 0,7 % av fartygets deplacement.
s.
Mätteknikens framsteg och uppgifter behandlas av
professor G. Keinath I en uppsats i VDI-Zeitschrift nr
2, 1937. Mättekniken kan enl. förf. räkna sina anor
ända från hedenhös. Sålunda funnos mätanordningar
för rinnande vatten redan i det gamla Rom och
tid-och längdmätning har troligen förekommit ända sedan
mänsklighetens barndom. Av mera märkliga tekniska
mätanordningar under antiken kan nämnas ett slags
taxameteranordning, som för varje körd vägenhet
åstadkom att en kula nedföll i en behållare, varest
sålunda antalet kulor angav den körda vägsträckan.
Först på de sista 50 åren har emellertid mättekniken
utvecklats till det viktiga industriella hjälpmedel, som
den numera utgör. Mätteknikens uppgifter äro
särskilt att tjäna teknisk forskning, utveckling och
driftsövervakning. Förf. påpekar, att mycket ännu
återstår att göra i avseende på mätteknikens
utveckling inom denna sista grupp, såväl som för dess
användning vid fabriksmässig tillverkning av produkter.
I stort sett synas elektroteknikerna hava kommit
längre på mätteknikens område än övriga
ingenjörsgrupper. Särskilt de sista framstegen på
elektron-rörsområdet borde kunna finna ökad tillämpning
exempelvis för maskinbyggnadsändamål. Ifråga om
elektrisk drift är det visserligen betydligt enklare
att åstadkomma energikontroll än vid rent mekaniska
anordningar. Genom anbringandet av en kWh-mätare
kan man på ett enkelt sätt övervaka, när exempelvis
knivarna på en elmotordriven skärmaskin behöva
slipas om. En motsvarande enkel anordning för
mätning av hk-timmar vid mekaniska drivanordningar
saknas ännu. Inom den tunga industrien har man
som bekant lyckats bringa uppmätningen av
värme-mängderna till stor fullkomning. Sådana storheter
som skär- och valstryck skulle emellertid även kunna
giva värdefulla upplysningar t. e. om huru långt
maskinernas produktionskapacitet kan uppdrivas utan
risk för skador. I vissa specialfall torde dylik
övervakning vara införd, men ett allmännare tillämpande
av dessa principer skulle utan tvivel kunna medföra
drifttekniska fördelar även på andra håll. Ett annat
område som förf. pekar på är fartygsdrift, varest ett
sorgfälligt övervakande av energiförbrukningen borde
kunna medföra ytterligare besparingar i bränsleenergi.
Handelsflottan har i detta hänseende mycket att lära
av marinen.
Den elektriska mättekniken tillämpad på mekaniska
problem medför många fördelar. Mätområdet är
avsevärt större än för något annat mätningsförfarande.
Sålunda kan man med visarinstrument utan
förstärkare avläsa strömstyrkor från 10—8 till 105 A, vilket
förvandlat till längdmått motsvarar Vioooo mm till
jordkvadrantens längd, 10 000 km. Genom
förstärkaretekniken har detta område ytterligare vidgats i
nära nog ofattbar grad. För något tiotal år sedan
användes i allmänhet likström vid elektrisk mätning
av mekaniska storheter. Numera föredrar man
växelström för att kunna mäta berörings- och kontaktlöst,
t. e. induktivt, och emedan förstärkning är lättare att
genomföra vid användning av växelström. På det
elektriska området stå numera en mängd fysikaliska
företeelser till förfogande för mätningsändamål t. e.
piezoeffekt, magnetisk elasticitet, elektronstrålar
m. m.
Fortsättningsvis framhåller förf. de fördelar, som
kontinuerliga registreringsinstrument medföra,
speciellt multipelskrivare, vilka medgiva upptecknandet
av ett flertal samtidigt skeende förlopp, t. e.
temperaturen på olika punkter, hastigheter, strömstyrkor etc.
Dylika kontinuerliga diagram giva en betydligt
riktigare bild av i verkligheten skeende förlopp än vad
som kan erhållas genom de idealiserade kurvor, som
resultera av ett antal på bestämda tider gjorda
avläsningar. Ifråga om längdmätningar inom
maskinbyggnadstekniken rör det sig praktiskt taget alltid om
3 april 1937
163
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
