Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 15. 10 april 1937 - Några ingenjörssynpunkter på försvarets organisation, av Lennart Hellstedt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
10 APRIL UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 15
O _
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Några ingenjörssynpunkter på försvarets organisation, av civilingenjör Lennart Hellstedt. —
Diskussionsinlägg. — K. Jonas E. Hesselman 60 år. — Ekonomisk översikt. — Notiser. — Litteratur. —
Personalnotiser. — Sammanträden.
Några ingenjörssynpunkter på försvarets
organisation.
Av civilingeniör LENNART HELLSTEDT.!
Det intima samband, som råder mellan vårt
försvarsväsende och tekniken, är ingen ny
företeelse. Hur långt man än blickar tillbaka i historien
skall man finna, att krigsväsende och teknik stått i
en ständig växelverkan. Redan Assyrernas
belägringsmaskiner, hopliternas tunga rustningar, Darius
och Xerxes broar över Bosporen och Hellesponten
vittna härom, likaså eldvapnen och deras ständiga
utveckling från de första bombarderna och
hakepistolerna fram till vår tids snabbskjutande
fartygs-kanoner med centralsikte, kulsprutor och
luftvärnsartilleri.
Under denna utveckling ha långa perioder
förekommit, då de militära kraven varit de primära och
först i andra hand den militära teknikens vinningar
kommit det civila livet tillgodo. Härom påminnas
vi exempelvis av romarnas härvägar och
överhuvudtaget av det militära byggnadsväsendets inverkan
på den civila byggnadskonsten betr. såväl väg- och
brobyggnader som stads- och husbyggnad. En
kvarleva från dessa militärteknikens föregångsperioder
ha vi också i vårt land i de från Tekniska högskolan
utexaminerade ingenjörernas examenstitel
"civilingenjör", vilken ju ursprungligen betecknade de
från den militärtekniska läroanstalten utgångna
civila eleverna. Väg- och vattenbyggnadskåren
minner också om, att man ännu på 1850-talet ansåg
militär organisation och titel eftersträvansvärda för
civilteknisk arbetsledning. Samma utveckling har
för övrigt genomgåtts i de flesta länder, och först vid
föregående sekels början lösgjordes allmänt den
civila tekniken från den militära genom upprättande
av civila tekniska högskolor och institut. Härefter
följde sedan det stora tekniska och industriella
genombrottet med ångfartyg, järnvägar,
explosionsmotorer och automobiler samt hela den moderna
maskin- och elektrotekniken, allt åsyftande i första
hand tillgodoseendet av det civila livets behov.
Samtidigt har naturligtvis efter hand också denna
civilteknik tillämpats i krigsväsendet, varom exempel-
i Föredrag vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
18 mars 1937. •
vis vittnar striden på Hampton Roads mellan
Monitor och Merrimack.
Det har emellertid på grund av denna utveckling
blivit en mycket väsentlig uppgift för krigsväsendet
att sätta sig in i och tillgodogöra sig alla den
moderna civila teknikens vinningar och rön. Världskriget
betecknar här det stora uppvaknandet, då det
tekniskt industriella kriget bröt in i en skala, som av de
militära ledningarna icke förutsetts, och till vilket en
anpassning måste ske under stora svårigheter och
med hjälp av olika improviserade formationer.
Sett mot denna utveckling står det sålunda som en
uppgift av maktpåliggande art även för vårt
försvarsväsen att fullständiga anpassningen till den
moderna tekniken och förbereda utnyttjandet av
våra industriella resurser.
Det torde utan tvekan kunna sägas att vår
försvarsledning väl insett detta, och att ett tekniskt
uppbyggande arbete inom försvarsväsendet pågår.
Hela denna det moderna militärväsendets tekniska
natur gör emellertid att förutom det ideella
försvarsintresse, som vårt lands ingenjörer sedan gammalt
hyst, så tillkommer numera från ingenjörernas sida
för förvarsväsendet ett intresse av halvt
yrkesmässig art. De ha nämligen kommit att betrakta vår
försvarsfråga även som en teknisk organisatorisk
fråga, i mångt och mycket påminnande om de
problem, med vilka ingenjörerna syssla under sin civila
yrkesutövning. Det är därför helt naturligt, att.
ingenjörerna, utan att naturligtvis helt kunna
intränga i försvarsväsendets alla olikartade problem,
dock med största intresse följa utvecklingen av dess
tekniska organisation och efter sina utgångspunkter
söka bedöma, huru denna skall kunna nå högsta
möjliga effektivitet.
Det är alltså i detta sammanhang som några
synpunkter här skola framställas.
Man torde schematiskt kunna angiva de tekniska
krafternas inom försvarsväsendet huvuduppgifter
såsom: för det första, handhavandet av den tekniska
materielen jämte dess skötsel och vård, för det andra,
anskaffning av densamma och planering härför samt
för det tredje kontinuerligt arbete på den militär-
10 april 1937
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
