Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 16. 17 april 1937 - Luftskydd vid vattenkraftverk, av A. Ekwall
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Ti dskrift
17 APRIL UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 16
o
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Luftskydd vid vattenkraftverk, av A. Ekwall — Terminologi för syntetiska textilier, av
civilingenjör Walter L. Améen. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar. — Sammanträden.
Luftskydd vid vattenkraftverk.
Av A. EKWALL.1
1 anslutning till den allmänna behandlingen av
frågan om det civila luftskyddets ordnande har
jag anmodats giva en konkret belysning av en
detalj, visserligen en mycket viktig detalj,
nämligen beträffande kraftförsörjningen och närmast
vattenkraftverken, som svara för 90 à 95 % av den totala
produktionen av elektrisk energi i landet. Att
en möjligast ostörd tillgång av elektrisk energi är av
största betydelse för det nutida samhället och
speciellt för oss i Sverige, inses kanske bäst därav, att
vårt samhälle är i osedvanligt hög grad elektrifierat.
Av världens alla länder intager vårt land tredje
platsen beträffande konsumtion per innevånare
av-elektrisk energi — endast överträffat av Norge och
Canada, vilkas stora förbrukning för framställning
på elektrisk väg av bl. a. luftsalpeter och aluminium
ställer dem i särklass. Bland övriga industriländer
står sålunda vårt land främst med en stor
förbrukning inom alla olika industrigrenar samt för städer,
landsbygd och kommunikationer. Det är därför helt
naturligt, att kraftproduktionens fortgång är ett
verkligt nationellt intresse.
Vid byggandet före världskriget av större
vattenkraftstationer fanns ingen anledning att taga hänsyn
till bombanfall, emedan flygvapnet kom till
användning först vid världskriget och blivit ett farligt
anfallsvapen, särskilt under det senaste årtiondet. Vårt
försvarspolitiska läge med hänsyn till flygvapnets i
dubbel bemärkelse snabba utveckling har medfört
behov av att vi tekniker nu böra tänka oss in i frågan,
huruvida våra vattenkraftverk böra utföras mera
motståndskraftiga eller om vid fara för bombanfall
driften kan omläggas.
Att företaga byggnadstekniska förstärkningar
efteråt kostar i allmänhet mångdubbelt mer än om de
i Föredrag’ vid Svenska teknologföreningens årsmöte den
19 mars 1937.
utföras eller åtminstone planläggas i samband med
byggandet. Detsamma gäller även om driftens
omläggning vid fara för bombanfall. Man bör därvid ej
lita på improviserade anordningar.
Det bästa skyddet mot bombanfall utgör givetvis i
första hand ett starkt flygvapen. I andra hand torde
ett effektivt lokalt luftvärnsartilleri vara ett gott
medel att minska riskerna, då dylikt modernt artilleri
har en god verkan upp till flera tusen meter, från
vilken höjd träffsäkerheten vid bombfällning mot ett
begränsat mål är ringa.
Först i tredje hand torde det vara ekonomiskt att
vidtaga sådana byggnadstekniska anordningar, att
de viktigaste delarna av anläggningarna göras så
motståndskraftiga, att skador förebyggas eller bli av
ringa omfattning.
Slutligen kan man i fjärde hand vid fara för
bombanfall företaga sådan omläggning av driften, att
skadeverkningarna begränsas.
Vid den korta redogörelse jag här skall lämna
kommer jag huvudsakligen att uppehålla mig vid de
byggnadstekniska anordningarna samt vid
möjligheten att omlägga driften.
Kraftverkens storlek.
Då man skall söka klarlägga, huruvida några
särskilda kostnader för luftskydd böra nedläggas på
vattenkraftstationer, bör man först undersöka dessas
belägenhet, storlek och vikt för landets
kraftförsörjning, särskilt under krig. Givetvis är en större
anläggning i allmänhet av större betydelse än en
mindre, men vilken roll olika storleksgrupper spela är
svårt att angiva utan en närmare undersökning. Jag
har därför sammanställt en tablå över antal och
effekt hos landets vattenkraftstationer och därvid efter
storleksordningen indelat dem i fem grupper enligt
nedanstående tabell.
Antal st. % Effekt ca kW % Medelstorlek kW
Mycket stora: över 50 000 hk .................................................... 4 0,3 360 000 25 90 000
Stora: 50 000-20 000 „ .................................................... 14 1,0 280 000 20 20 000
Medelstora: 20 000 - 5 000 „ ................................................. 38 2.7 275 000 20 7 200
Små: 5 000- 1000 „ ................................................... 160 11 270 000 20 1 700
Bjrgdeanläggn. under 1 000 „ .................................................... 1 200 85 215 000 15 180
Summa 1416 100 1 400 000 100 1 000
10 april 1937
185
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
