Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 24 april 1937 - Civila luftskyddet inom industrien, av Patrik Rydbeck
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
24 APRIL UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 17
O
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Civila luftskyddet inom industrien, av överingenjör Patrik Rydbeck. — Omorganisationen av
Chalmers tekniska institut. — Skånska cementgjuteriet 50 år. — Notiser. — Litteratur. — Tekniska föreningar.
— Personalnotiser. — Sammanträden.
Civila luftskyddet inom industrien.
Teknisk tidskrift fortsätter med
överingenjör Patrik Rydbecks föredrag vid
årsmötet, som nedan i sammandrag
refereras, publicerandet av
ärsmötesförhand-lingarna.
Red.
Efter att inledningsvis ha omnämnt, att de nordiska
staterna jämte Portugal och Irländska fristaten
f. n. torde vara de enda europeiska länder, som icke
organiserat sitt luftskydd, samt lämnat en summarisk
orientering beträffande anfallsmedel och
anfallsmetoder vid luftangrepp, gick föredragshållaren närmare
in på det förslag till luftskyddslag samt förslag till
förordning angående tillverkning, försäljning och
införsel av gasskyddsmaterial, som utredningen
avlämnade i december. Föredragshållaren konstaterade
därvid, att den i lördags framlämnade kungl,
propositionen i allt väsentligt överensstämde med detta
förslag.
Rörande organisering av det svenska luftskyddet i
sin helhet har utredningen ansett det vara
ändamålsenligast att detta skydd organiseras i anslutning till
redan befintliga statliga eller kommunala civila
förvaltningsorgan. För själva den översta ledningen
borde dock inrättas ett nytt centralt organ,
luft-skyddsinspektionen, lydande under
socialdepartementet. Under denna inspektion skulle sedan
länsstyrelserna komma. Vid varje länsstyrelse bör
anställas en sakkunnig person, förslagsvis kallad
försvarsassistent.
Ifråga om lokala myndigheter för luftskyddet
föreslås, att landet indelas i luftskyddsområden, vilkas
gränser helst böra sammanfalla med gränserna för
städer och landsfiskalsområden. Inom varje
luftskyddsområde bör som regel polismästare eller landsfiskal
fungera som luftskyddschef. Skulle samarbetet
mellan de lokala luftskyddsmyndigheterna och
kommunernas beslutande organ så påfordra, bör inom
kommunen en gemensam luft skyddsnämnd kunna bildas.
Förutom denna föreslagna lagstadgade
organisation har utredningen även räknat med frivillig
verksamhet, sådan den kommit till uttryck i det på
överståthållarens initiativ i år bildade förbundet för civilt
luftskydd.
Ifråga, om luftskydd för en industri föreslås
tillsättandet av en av länsstyrelsen utsedd
luftskyddsle-dare för företaget. Att denne bör intimt samarbeta
med luftskyddscliefen och företagsledningen ligger i
sakens natur. För varje industriföretag uppgöres en
av luftskyddschefen och länsstyrelsen fastställd plan,
vars genomförande ej bör vara tvingande men av
Konungen dock kan åläggas företaget, om så anses
nödvändigt. I kungl, propositionen har emellertid
detta ändrats därhän, att sådant åläggande först
inträder, då landet försättes i luftskyddstillstånd. För
planernas uppgörande föreligger däremot tvång
redan i fredstid. Ur luftskyddssynpunkt indelas ett
företags anställda i aktiv och passiv personal. Den
aktiva innehar befattningar såsom observatörer,
brandmän, reparatörer, gasspanare, sjukvårdsmän,
etc. Såsom åtgärder till personalens och
anläggningens skydd nämner utredningen först
alarmering-en. För i synnerhet industrier, som ligga i närheten
av kusten, och som därför först av alla kunna
utsättas för anfall, är frågan om den interna
observations-och alarmeringstjänsten av allra största betydelse.
Enär nuvarande alarmsystem ej ’kunna anses
tillfredsställande, kommer en utredning i denna fråga
att bero på de planerade luftskyddsmyndigheterna.
Här bör emellertid erinras om att en flygvarning eller
flyglarm till industriföretag lämpligast torde ske
genom de av telegrafverket utexperimenterade
alarme-ringscentralerna, till vilka företagen genom
abonnemang ansluta sig. Nästa fråga gäller åtgärder i
syfte att försvåra fiendens orientering, såsom
mörkläggning, skenanläggningar och konstgjord dimma.
Särskilt för industriföretag, som under krigstillfällen
komma att arbeta i skift, är mörkläggningen av den
största betydelse och måste därför genomföras. Även
avskärmning av innerbelysningen är viktig, och
utredningen anbefaller i detta syfte särskilda åtgärder.
Också ifråga om försvårandet för fienden att
upptäcka en anläggning hänvisar utredningen till vissa
åtgärder, såsom bemålning, plantering, avledande av
rök, etc. Då det gäller särskilt sårbara mål, t. e. en
kraftstation, kan understundom ifrågakomma att
inhölja målet i konstgjord dimma. Dylik dimbildning
måste dock omfatta ett ganska stort område och
kräver särskilda anordningar samt jämförelsevis lång
varningstid. Beaktas bör dock att dimbildning kan
försvåra eller omöjliggöra beskjutning av fienden
med eget luftvärn. Ävenså böra de på sistone främst
i England föreslagna flygspärrarna i luften kunna
komma till användning.
Vad beträffar skyddet för personalen kan man
tänka sig å ena sidan utrymning av lokalerna och
personalens spridande på närliggande områden, å andra
sidan inrättandet av skyddsrum eller skyddsvärn. Av
24 april 1937
181
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
