Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 17. 24 april 1937 - Mattew Boulton, av T. L. - Tekniska föreningar - Svenska teknologföreningen. Ordinarie stämma - Kalmar teknologklubb, av T. B. - Tekniska föreningen i Eskilstuna, av E. H.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
ocn vann redan tidigt en framstående ställning som
industriman i Birmingham. Han byggde en stor ny fabrik
i Soho nära Birmingham och utvidgade tillverkningarna
till att omfatta en mängd olika slag av
metallmanufaktur, delvis av högt konstnärligt värde. Under senare
delen av sitt liv ägnade han sig med förkärlek åt
prägling av mynt och medaljer och genomförde på detta
område viktiga tekniska förbättringar i syfte att nå hög
noggrannhet och billig tillverkning. En stor del av
Englands silver- och kopparmynt präglades under flera
år i Sohos verkstäder.
Det var. säkerligen en stor lycka för James Watt att
vid en kritisk tidpunkt komma i förbindelse med en
man av Boultons redbara karaktär samt stora kapacitet
och erfarenhet. Det är Boultons utomordentliga
förtjänst, att han snabbt fattade storheten i Watts nya
idéer, och att han med sin energi och sina finansiella
resurser hastigt kunde föra dem ut på verklighetens
fasta mark. Boulton verkade även i hög grad
inspirerande på Watt och gav honom många goda uppslag. Han
genomförde en viss standardisering i tillverkningen och
torde på detta område varit före sin tid.
Jag kan ej neka mig att anföra de sista raderna i
Dickinsons biografi. De ge i ali sin korthet en åskådlig
bild av Boultons verk och betydelse. " We have now
exhibited Boulton as a great captain of industry in
every successive phase of his life: toy-maker, artist,
en-gineer and coiner. In ali these employments he
excel-led, but his great legacy to the world, a legacy we are
enjoying to-day, was the steam engine of which he was,
as he foreshadowed he would be, nurse and midwife."
T. L.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Svenska teknologföreningen.
Vid teknologföreningens ordinarie stämma den 17
mars invaldes till ledamöter av föreningen på
styrelsens tillstyrkan: civilingenjörerna Robert Hugo
Archibald (Archie) Montgomery, Halmstad; Lars Taflin,
Stockholm; arkitekten Lars Rudolf Christian
Arborelius, Stockholm; kaptenen friherre Olof Reinhold
Hugo John Rudbeck, Stockholm; stadsingenjören Karl
Johan Herbert Blide, Västervik; majoren Nils Peder
Gerhard Dyrssen, Stockholm.
Kalmar teknologklubb
sammanträdde lördagen den 30 jan. å Stadshotellet i
Kalmar under dir. Roséns ordförandeskap.
Efter det ett par inre angelägenheter behandlats,
höll ing. Malmberg ett synnerligen intressant med
bilder belyst föredrag över en resa till Spetsbergen, som
föredragshållaren företagit för ett par år sedan med
den norska turistångaren Stavangerfjord.
I början av föredraget lämnade tal. en
redogörelse över Spetsbergens historia, geografi, flora och fauna
m. m. Särskilt utförligt redogjordes för
stenkolsbrytningen där pä olika platser och de olika skeden
denna brytning genomgått samt de olika tillgångarna på
kol och under vilka förhållanden kolen brytes. Ehuru
såväl Sveagruvan och flera andra gruvor nämndes,
redogjordes dock mest ingående för förhållandena
vid den norska gruvan i Longyerbyen och om
arbets-och levnadsförhållandena på denna plats.
I övrigt visades ett antal bilder från olika fjordar,
som besöktes, såsom exempelvis Tempelfjorden,
Gron-fjorden, Krossfjorden och Magdalenafjorden m. fi.
Från Ny Ålesund i Kongsfjorden, från vilken plats
de flesta nordpolsfärder utgått, visades en del bilder,
bl. a. från den luftskeppshangar, som "Norge" använ-
de vid dess nordpolsflygning 1926 med bl. a.
Amund-sen, Ellsworth och Nobile ombord. Därjämte visades
även en bild av den vackra minnessten, som rests till
minne av polarfärden 192 5.
Slutligen omnämndes "örnens" färd mot polen med
André, Strindberg och Fraenkel ombord den 11—14
juli 1897 och deras isvandring till Vitön 14 juli—5
okt. samma år samt lägrets upptäckande på
André-näset 33 år senare.
I övrigt visades en mängd bilder av kusten längs
västra Spetsbergen, som båten passerade, och upp mot
iskanten på 81 breddgraden.
Efter föredraget, som belönades med kraftiga
applåder, framförde ordf. klubbens tack till
föredragshållaren för det trevliga föredraget, varpå följde ett
synnerligen kordialt samkväm.
T. B.
Tekniska föreningen i Eskilstuna
höll sitt första ordinarie sammanträde för året,
tisdagen den 9 februari, varvid föreningens nyvalde
ordförande, direktör Herman Nilsson, förde klubban.
Efter inval och en del andra föreningsärenden, höll
ingenjör Bror Löfgren ett föredrag "Om användning av
fläktar för damm- och stoftproblemens lösning inom
modern industri". Den ordinarie föredragshållaren,
ingenjör Stig Sylvan, var genom sjukdom förhindrad
att komma, varför ingenjör Löfgren höll föredraget i
hans ställe.
Talaren framhöll, att man genom analys av det
stoft, som skall uppsamlas, kan bedöma huru
reningsanläggningen skall konstrueras, samt att man i vissa
fall på förhand kan beräkna räntabiliteten av en
stoftuppsamlande anordning, t. e. då det gäller att
tillvarataga värdefulla ämnen. I andra industrier är det
arbetarnas eller de omkringboendes välbefinnande,
som nödvändiggör dammrening. Slutligen finnes det
företag, inom vilka produktens beskaffenhet är
beroende av en effektiv luftrening, t. e. i
livsmedelsindustrien, där eljest de på stoftpartiklarna befintliga
bakterierna kunna förorsaka stora svårigheter.
Med avseende på stoftets sammansättning kan man
skilja på sådant, som är direkt giftigt i sig självt, och
sådant som eljest efter inandning åstadkommer
skadliga verkningar på andningsorganen. Alla stoftämnen
verka för övrigt mer eller mindre skadligt, om de
inandas i större kvantiteter. I regel giva de sig
tillkänna genom retning i svalget och lungorna,
orsakande hosta, som bidrager till lungornas
självrensning; ett undantag från denna regel utgör dock den
förrädiska kiselsyran, som framkallar silikos.
Medelst ljusbilder åskådliggjordes huru man lyckats
lösa de industriella stoftproblemen i ett flertal fall, i
regel med hjälp av fläktar. Men medelst fläktarna
kan man i allmänhet endast flytta stoftet från ett
ställe till ett annat. Man måste använda en
stoftseparator i alla de fall, då det ej är tillräckligt att
skingra dammet i en större luftmassa.
Filtreringsan-anordningar och elektriska stoftsamlare behandlades i
samband därmed.
Efter föredraget följde en livlig diskussion, varvid
ingenjör Engel uttalade sitt tvivel om möjligheten att
konstruera ett idealiskt filter för stoft med ledning
av en analyskurva över detta stofts partikelstorlek.
Dessutom påstod ingenjör Engel, att vanliga
dammsugare måste anses som ohygieniska anordningar,
vilka i sina säckar uppsamla endast det grövsta stoftet,
medan det fina, verkligt hälsovådliga dammet rives
upp i luften.
Föredragshållaren genmälde, att stoftanalysen
endast kan vara till ledning vid filtrets konstruktion,
samt att det ej har bevisats att dammsugare haft
skadlig inverkan på människor.
10 april 1937
187
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
