Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 22. 29 maj 1937 - Industriens brandförsvar, av Torsten Mohlin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 5. Elden från en äldre och brand farligare del antänder brandsäkrare delar.
Några andra släckningssätt än kvävning och
kylning finnas ej. På något av dessa sätt verka även
de s. k. kemiska eldsläckningsapparaterna, vilka
kunna indelas i följande grupper.
Vattensläckare, lämpliga för fibrösa ämnen.
Skumsläckare, lämpliga för oljor och i viss mån
för fibrösa ämnen.
Pulversläckare, lämpliga för oljor och elektriska
installationer.
Klorvätskesläckare, lämpliga för oljor och
elektriska installationer.
Låga från utströmmande gas kan blåsas ut med
vattenstråle, skumstråle eller pulversläckare.
Klor-vätskesläckarna, som utveckla retande gaser, böra ej
användas inomhus, enär gaserna kunna tvinga
släckningsmanskapet till reträtt.
En kombination av vatten- och skumsläckare
finnes numera i skumpytssprutorna, vilka således äro
de handsläckningsapparater, som besitta det största
verksamhetsområdet. Med ett enkelt handgrepp
kunna de inställas antingen för vattenbegjutning eller
skumbegjutning. Skummet från dylika sprutor,
vilket benämnes mekaniskt skum eller luftskum, är i
förhållande till det kemiska skummet eller
kolsyreskummet från kemiska skumsläckare föga elektriskt
ledande. Det senare innehåller nämligen vissa salter,
som högst avsevärt öka skummets ledningsförmåga.
Den gamla hederliga assuranssprutan, av
yrkes-brandmannen benämnd pytsspruta, hör man ofta
omnämnas med ett visst förakt, som emellertid
ingalunda är berättigat. Flertalet bränder uppstå dock i
fibrösa ämnen, för vilka vatten är det lämpligaste
släckningsmedlet. Att pytssprutans
funktionsduglighet bekvämt kan kontrolleras och densamma även
under pågående släckning kan påfyllas, är för ett
eldsläckningsredskap en fördel, som i allmänhet ej
nog beaktas.
Det är således ej nog med att lättare
eldsläck-ningsmateriel finnes tillgänglig, utan dess art skall
vara väl avpassad för den omgivning, som den är
avsedd att skydda. Plats för eldsläckningsmateriel
skall tydligt utmärkas och i vissa fall kan även
speciell belysning vara önskvärd.
För att hos personalen inpränta
eldsläcknings-materielens uppställningsplatser är det lämpligt att,
ovanför desamma, på sådan höjd att den ej kan
döljas av fabriksvaror, måla särskilda märken eller
uppsätta brandredskapsbelysning. Det är nämligen
förvånansvärt vad eldsläckningsmaterielen ofta är väl
undanstoppad och utanför personalens medvetande.
Yrkesorganisationer för eldsläckningstjänst äro
som ovan framhållits av ganska ungt datum t. o. m.
i våra större städer. Brandmannatjänsten är därför
som yrke betraktat ny och ligger sannolikt i sin
linda. Det är egentligen rätt anmärkningsvärt att
ett yrke, som mänskligheten haft anledning utöva
ända sedan samhällsbildningens början, kan
rubriceras som ungt. Förklaringen ligger emellertid i det
förhållandet, att yrkesutövningen städse varit
tillfällig och framför allt i att lämpliga tekniska medel
först clet sista århundradet eller, om man har större
fordringar, de senaste decennierna stått till
förfogande.
Uppfattningen, hur eld av större omfattning bör
släckas, är därför ännu mycket varierande.
Ineffektiva och onödigt skadegörande arbetsmetoder
förekomma säkerligen alltför ofta. Några bestämt
utformade och på vetenskapliga prov baserade grunder
för eldsläckning finnas ej. Praktiken har visserligen
givit en viss erfarenhet, men uppfattningen om tryck,
munstyckdimensioner, sprutavstånd och strålformer
m. m. är mycket olikartad. Så t. ex. arbeta de
angelsaxiska brandkårerna med förkärlek med stora
vattenmängder utifrån medan de tyska och österrikiska
idéerna, som vi i vårt land närmast följa, sträva efter
att verkställa släckningen inifrån i största möjliga
utsträckning.
Det kan hava sitt intresse att inför ett så tekniskt
kunnigt forum, som denna tidskrifts läsare, något
beröra uppställda teorier och utförda prov, avsedda att
skapa vissa grunder för släckningsarbetets
bedrivande.
230
29 maj 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
