Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 24. 12 juni 1937 - Den svenska vattenkraftens framtid, av Nils Forssblad
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
12 JUNI
19 3 7
UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN
CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD
HÄFTE 24
ÅRG. 67
INNEHÅLL: Den svenska vattenkraftens framtid, av direktör Nils Forssblad; diskussion. — Notiser. —
Litteratur. — Sammanträden.
Den svenska vattenkraftens framtid.
Utöver att enbart vara en redogörelse
för dagens kraftfrågor, kom ingenjör
Upmarks i häfte 21 av Teknisk tidskrift
återgivna inledningsföredrag vid Svenska
vattenkraftföreningens årsmöte att forma
sig till en del kritik, bl. a. riktad mot
K. vattenfallsstyrelsen. På direktör Nils
Porssblads föredrag, betitlat Den svenska
vattenkraftens framtid, följde en
intresserad diskussion under vilken även en del
bemötanden av ing. Upmarks uttalanden
skedde. Då de båda föredragen intimt
sammanhänga med diskussionen, som
torde hava allmänt intresse, återgiva vi i
det följande såväl direktör Forssblads
föredrag som diskussionsreferatet. I det
senare skymtar på ett par ställen jämväl
landshövding Lübeeks hälsningsanförande.
Då detta emellertid innehöll föga av rent
tekniskt intresse, se vi oss på grund av
utrymmesbrist nödsakade utelämna
detsamma.
Red.
Vi befinna oss för närvarande i en brytningstid
med avseende å utnyttjandet av den svenska
vattenkraften. Dels har ett nytt skede inträtt så
tillvida, att Norrlands rika krafttillgångar börjat
tillgodogöras för det övriga landets behov, dels har den
långvariga lågkonjunkturen för kraftverken avlösts
av tre år med stark ökning av kraftproduktionen.
Med början ungefär från senaste årsskiftet har
dessutom materialprisnivån undergått en våldsam ännu
ej avslutad prisstegring, som i hög grad påverkar
utbyggnadskostnaden för vattenkraften och för
överföringsanläggningarna.
En diskussion om vattenkraftens
framtidsmöjligheter på längre och på kortare sikt torde därför vara
i hög grad aktuell. Vad jag här kan komma med som
inledning utgör endast ett uttryck för min personliga
syn på saken och gör icke något som helst anspråk
på att fullständigt behandla det omfattande ämnet.
Enligt tidens sed betraktar jag landets
kraftförsörjning som ett problem för sig och ingår icke på
möjligheterna till komplettering från vårt västra
grannland.
Det har vid upprepade tillfällen framhållits, att
den outbyggda vattenkraften i mellersta och södra
Sverige nu nedgått till sådana kvantiteter, att det
väsentliga tillskottet för dessa landsdelar måste tagas
från de rika tillgångarna i Norrland. Jag utgår
härvid från det antagandet, att den betydande
råkraft-reserv som finnes i Värmland och Dalarna i huvud-
sak kommer att användas för därvarande industriers
behov.
Det kan vara av intresse att gå in på, dels hur
norrlandskraften kommer att inverka på
karaktären av den svenska vattenkraften, dels hur det
kommer att ställa sig med nedfrakten av densamma
till sydligare landsdelar.
Den första frågan skall jag söka besvara med hjälp
av kurvorna i fig. 1. Kurvorna visa i ordning typiska
vattenföringar i oreglerat skick för Indalsälven,
Dalälven och Lagan. De giva belägg för det kända
förhållandet, att åtskilligt står att vinna i
utjämningshänseende genom samköming av kraftstationer i
olika vattendrag, och att mera vinnes, ju större
avståndet i nord-sydlig riktning är mellan vattendragen.
Den största vinsten erhålles emellertid till en början,
i det att vid fortsatt utbyggnad av norrlandskraften
relativt snart det stadium nås, när vågdalarna i de
sydsvenska och mellansvenska kurvorna utfyllts av
överskottet från Norrland. Därefter börjar den
sammanlagda kraftkurvan alltmera antaga
norrlandskraftens karaktär, kännetecknad av riklig
krafttillgång på sommaren och hösten och största
kraftbrist på eftervintern. Genom sjöregleringar kom-
A
\
i
\
f
Laøön
7F/1An7JA30fiD7F /VA/7 JJA30/VD
Fig". 1. Typiska vattenf öringskurvor.
12 juni 1937
261
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
