Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 27. 3 juli 1937 - Byggnadsundervisningen vid statligt, allmänt tekniskt gymnasium, av Albert Brund
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
heten fästas på den ekonomiska och praktiska
betydelsen av standardisering". I övrigt framhållas
sådana punkter, som ansluta sig till önskemål och krav,
som praktiken kan uppställa. T. e. att lärjungarna
få utföra sina byggnadsritningar på ett sätt, som i
tekniskt avseende fyller de krav, som enligt gängse
praxis ställas på ritningar av detta slag.
Nu har såsom nyss blivit sagt bestämt framhållits
i nämnda plan, att lärjungarna ej få undervisas i
konstnärligt arkitektoniskt skapande, men väl
påverkas till utveckling av sinnet för väl avvägda
proportioner.
Det förstnämnda är ju helt uteslutet, därför att
de grundläggande ämnena härtill saknas i
undervisningsplanen, och eleven således ej erhåller
förutsättning att arbeta på ett sådant plan.
Det sistnämnda är däremot i allmänhet möjligt att
genomföra till viss grad med de flesta elever, som
hava blick för det ändamålsenliga i en
konstruktionsdetalj, något känsla för det estetiska och en viss
praktik i facket med god miljöpåverkan i denna riktning.
Undervisningsplanens kursfördelning angiver
sålunda för studium de områden inom
husbyggnads-facket, som ansluta sig till vad som i allmänhet
behandlas inom husbyggnadstekniken och i läran om
konstruktionernas element, byggnadsmaterialierna.
Därmed lämnar den, enligt mitt förmenande, den
tydliga anvisningen om, att gruppämnena i densamma
böra vara: byggnadsmateriallära, husbyggnadsteknik
och husbyggnadsritning.
Undervisningens organisation och de i densamma
använda metoderna.
Vid tekniska gymnasiet i Härnösand, där jag sedan
ett tiotal år tillbaka är lärare i byggnadslära m. m.,
har undervisningen ordnats och bedrivits på följande
sätt.
Med hänsyn till läroverkets karaktär av allmänt
tekniskt gymnasium och den omständigheten, att det
sålunda finnas elever med praktik uteslutande inom
andra fack än det byggnadstekniska, måste
byggnadsundervisningen vid detta gymnasium till en
början göras praktiskt upplysande.
Eleverna få fördenskull börja med att upprita enkla
byggnadselement och detaljer av sådant slag, som
var och en tekniskt inställd person måste ha
observerat och något känna till, även om han ej sysslat
med byggnadsarbeten. Därefter utökas denna
praktiska daning till att omfatta sådana enkla arbeten,
som den yngste på ett ritkontor kan få på sin lott
att utföra, exempelvis renritningsarbete.’ (Eleverna
hava vid denna tidpunkt genomgått kursen i
ritteknik.) Man låter sålunda eleven arbeta som
ritar-lärling. Men då han i allt sitt görande ledes av
läraren, får anvisningar och förklaringar saint rent av
pådrives till en viss arbetstakt, blir resultatet helt
naturligt ett annat, än i det fall han finge treva sig
fram på egen hand som exempelvis kopist.
Erfarenheten har visat, att eleverna med denna
metod relativt snart få möjlighet att behandla mera
sammanhängande uppgifter, i synnerhet om läraren
allt fortfarande individuellt leder och förklarar under
arbetets gång.
När nu eleverna kommit till denna mognad, är
tiden inne att samla samtliga elever till en repetition
och överblick av det genomgångna området.
Därefter utdelas rituppgifter, som äro mera
krävande. Dessa uppgifter skola enligt
undervisningsplanen omfatta "uppgörandet av huvud- och
arbets-ritningar till enklare byggnader samt därpå grundade
special- och detaljritningar".
Såsom tidigare framhållits få dessa uppgifter ej
vara avfattade såsom egentliga arkitektuppgifter.
Detta säger således, att eleven bör på ritområdet
utbildas till arkitektens hjälpreda för enklare arbeten.
Med hänsyn härtill har jag under första tidén låtit
eleverna på grundval av givna skisser och vissa
förutsättningar utarbeta arbetsritningar till ett mindre
hus, därefter även ritningar på sådana detaljer, som
ej fordra någon hållfasthetsberäkning, exempelvis
fönster och dörrar (s. k. snickeriförteckning) samt
inredningen i köket. Dessutom utföres någon detalj i
större skala för nyssnämnda formstudium.
(Såsom en egendomlighet må påpekas, att
ungefär samma metod under en lång följd av år använts
både i Härnösand och Malmö, utan att lärarna vid de
båda gymnasierna i dessa städer varit medvetna
härom, vilket jag vid en konferens år 1935 hade
tillfälle att konstatera. Då eleverna komma till de båda
gymnasierna med samma förutsättningar, i stort sett,
får väl bevis anses föreligga för metodens lämplighet.)
Det andra gruppämnet, husbyggnadsteknik,
innehåller en mångfald detaljer, ur vilka kunna utarbetas
rit- och konstruktionsuppgifter för detaljbearbetning.
Dessa uppgifter läggas på ett högre plan. Under det
att rit- och konstruktionsarbetet under första tiden
omfattade uppgifter, som i stort sett ej fordrade
någon hållfasthetsberäkning, få nu de uppgifter,
som huvudsakligen komma under andra kursåret, en
kvalitetsökning i det avseende, att de bliva bl. a.
till-lämpningsuppgifter till grafostatiken och
hållfasthetsläran, vilka ämnen eleverna vid denna tidpunkt hava
förutsättning att tillämpa i viss utsträckning.
Det teoretiska underlaget få eleverna dels i ämnet
materiallära, dels i ämnena byggnadsteknik samt
grafostatik och hållfasthetslära,
I första årskursen, då eleverna sysselsättas med
grundläggande uppgifter, omnämnas erforderliga
teorier till en början på rittimmarna, antingen efter hand
som de bliva aktuella för varje elev, eller — om
det i något fall är lämpligare — inför samtliga elever.
Slutligen avskiljas särskilda timmar för det
teoretiska, Och detta sker vid en tidpunkt, då eleven har
möjlighet att arbeta något så när på fri hand.
Jag skall nu lämna en översikt av de ur
byggnadstekniken hämtade beräkningsuppgifterna. Såsom
första uppgift brukar jag i regel taga ett träbjälklag.
Ett sådant exempel kan ju förefalla vara bra enkelt.
Men det är nog som begynnelseexempel inte så enkelt,
om man uppställer fordran på en noggrann
massberäkning, riktigt utförda detaljer av bl. a. infästningar
i väggar av olika slag, avväxlingar o. dyl. samt
riktigt genomförda hållfasthetsberäkningar m. m. Vidare
fordras en beskrivning, som innehåller givna
förutsättningar, såsom angående spännvidden och
belastningar, golvbeläggning och underpanel,
fyllnadsmaterial m. m. I beskrivningen intages dessutom en
korrekt och översiktligt uppställd massberäkning,
hela hållfasthetsberäkningen samt de motiveringar,
som anförda alternativ kunna kräva.
Av andra uppgifter må nämnas järnbjälklag med
betongplattor, ombyggnad av nedre våningen i ett
15 maj 1937
287
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
