Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 31. 31 juli 1937 - Arbetsstudier och deras tillämpning inom pappersmasseindustrien, av Tarras Sällfors
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TekniskTidskrift
31 JULI UTGIVEN AV SVENSKA TEKNOLOGFÖRENINGEN HÄFTE 31
o
1 9 3 7 CHEFREDAKTÖR: KARL A. WESSBLAD ARG. 67
INNEHÅLL: Arbetsstudier och deras tillämpning inom pappersmasseindustrien, av överingenjör Tarras
Sällfors. — Notiser.
Arbetsstudier och deras tiiiä mpning inom
pappersmasseindustrien.
Av överingenjör TARRAS SÄLLFORS.1
Arbetsstudier ha på de senaste åren vunnit stor
utbredning i Sverige liksom så många andra länder
och tillämpats inom ett stort antal olika
industrigrenar. I Sverige var det för omkring ett 20-tal år
sedan som några företag inom mekaniska
verkstadsindustrien, inspirerade från Förenta staterna och
Tyskland, först började införa arbetsstudier.
Emellertid är det ej förrän på de senaste fem åren, som
arbetsstudierna inom svensk industri ha börjat vinna
en mera utbredd tillämpning.
Att arbetsstudierna i Sverige liksom i andra
länder först ha börjat tillämpas inom mekaniska
verkstadsindustrien, är ej så underligt, då inom denna
industri ackordssättningsproblemen ha varit särskilt
mångsidiga på grund av det stora antalet
arbetsoperationer och olika produkttyper, som i allmänhet
finnas. Om exempelvis en mekanisk verkstad
normalt tillverkar 10 000 olika arbetsstycken, vilket
ej är så ovanligt, och varje arbetsstycke i
genomsnitt genomgår 10 olika arbetsoperationer, måste
100 000 ackord finnas inom detta företag, under
förutsättning att allt arbete utföres mot
ackordsbetalning.
Liknande förhållanden som inom mekaniska
verkstadsindustrien finnas inom ett flertal andra
industrityper, som tillverka styckeprodukter, vilka skola
genomgå ett antal olika arbetsoperationer, och där
de olika arbetsstyckena variera med hänsyn till
exempelvis råmaterialets beskaffenhet och
egenskaper, dimensioner hos det färdiga arbetsstycket
ifråga om storlek (olika yta, längd, diameter e. d.),
form, vikt etc. Sådana förhållanden finnas inom de
flesta industrier med styckeprodukter, såsom utom
verkstadsindustrien, möbel- och snickeriindustrien,
läder- och skoindustrien, textil- och
konfektionsindustrien etc. Inom dessa industrier utgöras de
flesta, ja nästan alla, arbetsoperationer av sådana,
där arbetaren antingen utför ett mer eller mindre
handarbetsmässigt arbete, varvid han själv helt och
hållet bestämmer arbetstakten, eller ock ett arbete,
som består uti hantering av en maskin, i vilket
fall arbetaren ävenledes på grund av de handgrepp
som erfordras från hans sida, helt eller delvis kan
bestämma maskinens produktionsmängd.
i Föredrag’ den 10 mars 1937 vid Pappersmassëförbundets
årsmöte i Stockholm.
Inom vissa andra typer av industrier däremot,
såsom kemisk och bergsindustri, äro förhållandena
ofta i princip annorlunda. Inom dessa industrier
finnas visserligen i allmänhet också ett större eller
mindre antal arbetsoperationer, i vilka arbetaren
utför mer eller mindre handarbetsmässigt arbete, event.
med tillhjälp av olika maskinella hjälpmedel.
Dessutom finnas emellertid arbetsoperationer, vilka helt
eller delvis bestämmas av kemiska eller
metallurgiska processer, för vilka tiden ej kan påverkas av
arbetaren. I detta fall består arbetarens funktion
mer eller mindre uti att övervaka apparater och
maskinella anordningar och vid behov ingripa på
något sätt.
Då arbetsstudier diskuteras, hör man ofta den
åsikten uttalas, att arbetsstudier ej med fördel kunna
tillämpas inom industrier, där senast nämnda typer
av arbetsoperationer äro förhärskande. Detta är en
missuppfattning, som grundar sig på, att
vederbörande ej själv känner till, hur arbetsstudier skola
tillämpas inom en sådan industri.
Inom pappersmasseindustrien förekomma
exempelvis i ovanligt hög grad arbetsoperationer av den
sist nämnda huvudtypen. leke desto mindre ha på
senare tiden arbetsstudier på ett framgångsrikt sätt
börjat tillämpas i ett flertal fall såväl för
kapacitetsundersökningar i olika arbetsoperationer och
avdelningar som för bestämning av den tid, som bör läggas
till grund för bedömning av en arbetares prestation.
För ordningens skull skall nu begreppet
arbets-studium definieras. Detta ’ begrepp kallades
tidigare ’"tidsstudie" men har uti "Enhetlig terminologi
för arbetsstudietekniken", vilken utarbetats av
Ingenjörsvetenskapsakademiens kommitté för
arbetsstudier, och som utkom våren 1936, ersatts med
begreppet arbetsstudium. Enligt denna terminologi
menas med ett arbetsstudium "en noggrann och på
vetenskaplig grund gjord detaljerad undersökning
av sättet att utföra ett arbete i ändamål att förenkla
och förbättra detta och finna den snabbaste och bästa
metoden. Arbetsstudiet syftar ytterst att fastställa
den tid, som bör åtgå, då arbetet utföres av en
normalarbetare".
För den typ av arbetsstudium, med vilken
ändamålet är att fastställa den tid, som bör erfordras för
utförande av ett visst arbete, finnes i nyssnämnda
terminologi följande ytterligare beskrivning:
10 juli 1937
317
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
