Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 35. 28 aug. 1937 - Teorien och teoretikern, av Karl I. Karlsson - Den nya tyska folkgasmasken, av Robert Engström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
vid tillmätandet av fogarnas djup eller av bindarna,
när man sparat in på uttagnings- och
huggningskostnaden. Flera exempel skulle säkerligen kunna
hämtas från de moderna rostskydds- och tätningsmedlens
avfallshögar.
En stor del av traditionen går genom Teknis. Det
är lyckligt när detta sker åskådligt, utan alltför
"teoretiska" mellanhänder som spilla eller förvanska
de värden den bär. Erfarenheter som hämtas från
sparsamt uppträdande och snabbt förlöpande
naturföreteelser — t. e. isgång och sväll i vattendragen —
och som svårligen underkasta sig experimentet,
uppfattas och återges ofta dåligt och traditionen kan
vara grovt vilseledande som underlag för
förklaringsförsök.
Samspelet mellan teori och praktik bör givetvis
drivas så att ingenjören icke får någon särprägel,
varken av "teoretiker" eller "praktiker" i vulgär
mening. Med hänsyn till skiljaktigheten i
livsbetingelser och gemensamheten i strävanden skulle man
kanske annars kunna säga om dem vad som gäller
användningen av militära stridskrafter: "Getrennt
marschieren, vereint schlagen".
Det kapital som Teknis liksom varje annan
högskola skall dra fram och göra fruktbärande är hågen
och fallenheten för studier. Dessa egenskaper
förekomma ju ej i överflöd, ens var för sig, och det
synes därför märkvärdigt att man söker gradera dem
vid inträdet på Teknis medels ett ensidigt
ämnesurval och efter ett så intetsägande skiljemärke som
betyg i teckning. Har man något egentligt skäl att icke
ta med latinstudenterna, vilkas studiebegåvning kan
avläsas ur betyget lika väl som realisternas? Deras
studier i matematik, fysik och kemi skilja sig ej
mera från realisternas än att bristen lätt kunde in-
hämtas i fortsättningskurserna på Teknis. Varför
skall en arkitekt vara realstudent? Varför fordrar
man icke en enhetlig examen för alla
inträdessökande? Är det ej en ohållbar sentimental abstraktion att
förutsätta en särskild "ingenjörsbegåvning", för vars
skull man förbiser vikten av att elevmaterialet är
homogent?
Den egentliga högskoleundervisningens mål ligger
väl i att huvudämnena drivas så långt att eleven
tillägnar sig metodiken och kan fortsätta på egen hand.
En följd av denna uppfattning blir att
studieprogrammet strängt beskäres för att studietiden icke
skall bli för lång. Att en sådan åtgärd i första hand
bör drabba de praktiska biämnena, framför allt dem
som eleven studerar bättre ute i livet eller där
rutinen är det väsentliga men metoden enkel, är en följd
av snabbheten i teknikens utveckling och att
undervisningen aldrig kan ligga i täten. Många viktiga
biämnen, t. e. bokföring och civilrätt, falla utanför
den grupp av ämnen som vid något tillfälle är
föremål för elevernas studieintresse och försummas
därför. I sådana fall är även en skicklig lärares nit
förgäves. Det motvilligt inpluggade kunskapsminimet
får intet praktiskt värde som står i rimligt
förhållande till bägge parternas obehag; det går lika lätt att
sätta sig in i ämnet, när behovet uppenbarar sig efter
studietiden. Det synes därför vara en svaghet att
blott för fullständigheten i utbildningen (som ändå
aldrig blir annat än en illusion) offra tid på ämnen
som ej kunna ingå i en sammanhängande och
naturlig grupp under någon period av studietiden.
Är det icke anledning för högskolan att efter en
40-årig period av reformexperiment söka snävare
och klarare fatta sitt ändamål och åter komma in i
en fastare tradition?
Den nya tyska folkgasmasken.
Av civilingenjör ROBERT ENGSTRÖM.
Den 5 juni detta år meddelade ministerpresident
Hermann Göring vid ett luftskyddsmöte i Berlin att
den tyska folkgasmasken förelåg färdig att börja
utdelas. Denna mask är säkert av intresse för det
nystartade svenska luftskyddet.
Vid fastställandet av den tyska masktypen utgick
man från att den ej blott skulle ha till avsikt att lugna
civilbefolkningen utan att den skulle vara ett verkligt
skydd mot alla andningsgifter och i detta avseende ej
stå tillbaka för någon annan civilmask i världen, ej
heller skydda sämre än den tyska militärgasmasken
eller den tyska "S"-masken för den aktiva
civilbefolkningen.
Ett av de svåraste problemen med en dylik mask
är tillverkningskostnaden. Masken måste tåla lagring
i flera år och måste således vara tillverkad av
högvärdigt material, men måste trots detta vara så billig,
att var och en kan köpa den, eller kanske riktigare
sagt så billig att folk verkligen köper den.
Folkgasmasken består av en elastisk gummihuva
med ögonglas av cellon, utandnings- och
inandningsventiler samt munring, i vilken senare ett filter in-
skruvas. I nacken finns ett ställbart band för att
anpassa masken till olika huvuden. Maskens
ansikts-del är förstärkt med vävinlägg och så utformad att
dödvolymen blir så liten som möjligt. Ögonglasen ha
samma dimension som å den tyska "S"-masken för
den aktiva civilbefolkningen. De ge ett mycket stort
synfält ocli inkräkta endast obetydligt på det fria
seendet. Imma å ögonglasen förhindras på vanligt
sätt med klarskivor. Masken tillverkas i tre typer,
för män, kvinnor och barn.
Inandningen sker genom filtret och utandning
genom den i fig. 1 vid näsan synliga
utandningsven-tilen. Inandningsmotståndet är mindre än vid den
tyska "S"-mas’ken, enär filtrets tvärsektion är större.
Det uppgår till ca 16 mm vattenpelare vid 30
minut-liter kont. luftström. Utandningsmotståndet
bestämmes av utandningsventilen och uppgår till 2 à
4’mm v. p.
Själva, filtret är ovanligt både i fråga om yttre
dimensioner och filtermassa. Det yttre höljet utgöres
av aluminiumplåt. Filtret har betydligt större
tvärsektion och är kortare i andningsriktningen än van-
356
28 aug. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
