Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 39. 25 sept. 1937 - Notiser - Tantalmetall har numera erhållit industriell betydelse, av s. - Ventilation av tunnlar, av s. - Det andra nordiska ingenjörsmötet i Oslo 1938 - Rystedtska fonden - Tekniska föreningar - Kalmar teknologklubb, av T. B.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
NOTISER
Tantalmetall har numera erhållit industriell
betydelse sedan man lyckats åstadkomma billigare
framställningsmetoder än tidigare brukliga. Omkring 1911
användes tantal i viss utsträckning såsom lystråd i
elektriska glödlampor, men utträngdes snart av
volfram, utom i sådana fall då speciellt hög hållfasthet mot
skakningar erfordras. På denna tid var emellertid
framställningen av tantal förenad med så stora kostnader,
att någon allmän användning av metallen icke kunde
tänkas. Metallen förekommer på ett flertal ställen, bl. a.
i Finland, varest den år 1803 påvisades av Ekeberg i
columbit. I större fyndigheter påträffas den speciellt
1 Australien i form av mangano-tantalit. Svårigheterna
att utvinna metallen ur sina malmer har f. ö. varit
orsaken till att man givit den namnet tantal efter
Tantalus, liksom kobolt på sin tid erhöll namnet efter de
tyska bergtrollen, Kobolde. Framställningssättet för
tantal har tidigare bestått i smältning med kaustikt
kali, och utfällning av den rena oxiden genom tillsats
av svavelsyra till den lösta smältan. Av denna oxid
har sedan framställts fluorid, som reducerats genom
smältning med metalliskt natrium. Enligt en uppgift i
Engineering håller emellertid denna äldre, dyrbara och
omständliga process på att utträngas av elektrolytiska
förfaranden, vilka ställa sig billigare och därjämte
medföra att metallen kan utvinnas med hög renhet.
Härvid användas bad av analog sammansättning som vid
framställning av aluminium på elektrolytisk väg,
nämligen tantaloxid löst i fluoridsmälta. Elektrolysen
försiggår vid en temperatur av 700°C i grafitdeglar, som
få utgöra anod under det att katoden består av nickel,
molybden eller järn. Vid strömtätheter av upp till 10
A/dm2 erhållas täta, blanka överdrag av tantal på
katoden.
Metallen utmärker sig för stor motståndsförmåga
mot ett flertal kemiska agens och är bl. a. olöslig i
kungsvatten, varför den börjat användas i USA i stället
för platina till diverse kemiska redskap t. e. deglar,
tänger, elektroder o. d. Ifråga om rena mineralsyror
visar metallen i allmänhet stor motståndsförmåga, men
angripes långsamt av kokande svavelsyra och
alkali-smältor ävensom av fluorvätesyra, under det att den
fullständigt motstår angrepp av fri klor och klorhaltiga
lösningar. För industriella ändamål har man börjat
använda spinndyser av tantal, i stället för tidigare använda
av platina eller guld, vid konstsilkeframställning. En
fördel med tantal är bl. a. i detta fall, att metallens
yta kan härdas genom anbringande av en oxidhinna.
För detta ändamål utsättas spinndyserna för anodisk
oxidation i järnsulfatlösning varefter de glödgas vid ca
535°C. Likaså har tantal kommit till användning i
stället för iridiumspetsar på reservoarpennor. I detta
fall göres med fördel hela pennan av tantal i stället
för som nu av guld med pålödd iridiumspets. Tantals
egenskaper att absorbera gaser utnyttjas för
radiotekniska ändamål vid framställning av elektronrör. På
grund av det jämviktsförhållande som uppstår mellan
en glödande tantalkatod och omgivande gas har man
möjlighet att genom temperaturreglering åstadkomma
det vissa bestämda minimum av kvarblivande gastryck,
som i en del fall är önskvärt. Metallen smälter vid
2 850°C. Den är smidbar i kallt tillstånd och kan
hamras, valsas och dragas på vanligt sätt.
Brinellhårdheten ligger omkring 46. När metallen användes såsom
elektrod i elektrolytiska bad verkar den såsom en
lik-riktarecell, för vilket ändamål den även tagits i bruk i
USA. Utom för de ovannämnda ändamålen har metallen
även kommit i bruk för framställning av diverse
legeringar. Bl. a. användas numera lystrådar av volfram
med en tillsats av 1,5 % tantal i en ny typ av elektriska
glödlampor. s.
Ventilation av tunnlar är ofta förenat med stora
svårigheter på grund av de höga strömningsförluster
som uppstå. I många fall understiger verkningsgraden
vid användning av särskilda ventilationsanordningar
6 °/o, varigenom starkare motvind vid tunnelmynningen
över huvud taget icke kan övervinnas. I VDI-Zeitschrift,
nr 5, 1937, beskrives en av H. Föttinger utarbetad
anordning bestående av ett större antal strålmunstycken
vardera utrustat med en fläkt och avsedd för luftning
av järnvägstunneln vid Kochen an der Mosel. Såsom
Fig. 1. Anordning av strålmunstycken för ventilation
av järnvägstunnel.
framgår av fig. 1 äro strålmunstyckena anordnade
cirkulärt vid tunnelmynningen, varvid man genom försök
utrönt lämplig infallsvinkel för munstyckena mot
tunnelns huvudaxel. Denna vinkel bör ligga mellan 10
och 20°. Med den visade anordningen förbättrades
verkningsgraden på ventilationsanordningen från omkring
10 % till ca 45 %. s.
Det andra nordiska ingenjörsmötet 1 Oslo 1938.
H. Maj:t Konung Hakon VII har förklarat sig vilja
stå såsom hög beskyddare för det andra nordiska
ingenjörsmötet i Oslo, vilket som bekant äger rum den
13—15 juni 1938.
Rystedtska fonden. Ansökningar om understöd
från Rystedtska fonden (Svenska teknologföreningens
understödsfond) mottagas intill utgången av
september månad. Närmare upplysningar meddelas av
Svenska teknologföreningens kansli, Brunkebergstorg
20, Stockholm.
TEKNISKA FÖRENINGAR
Kalmar teknologklubb
höll tisdagen den 7 sept. på Stadshotellet i Kalmar under
ganska stor tillslutning och dir. Roséns ordförandeskap
sitt första sammanträde för nya arbetsåret.
Sedan revisorernas berättelse över gångna årets
räkenskaper föredragits samt styrelsen och kassaförvaltaren
beviljats ansvarsfrihet för gångna årets förvaltning,
företogs val av styrelse för kommande, arbetsår. Samtliga
avgående styrelseledamöter omvaldes, varför styrelsen
även under kommande arbetsår har följande
sammansättning: ordf. dir. G. Rosén, v. ordf. trafikchef Hj.
Lundqvist, sekr. torvingenjör T. Björkman, klubbmästare
maskiningenjör M. Johansson och v. klubbmästare ing. G.
Malmberg. Likaledes återvaldes till revisorer lektor R.
Bendz och ing. A. Due med ing. M. Nilsson som ersättare.
Härefter överlämnades ordet till civilingenjör A.
Björkman, Stockholm, som höll kvällens första föredrag
om "Meddelanden om modern betongtekniks användning
vid förstärkning av äldre byggnadsgrunder". Föredraget
18 sept. 1937
391
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
