Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Nutida vedspisar, av Holger A. Lundberg
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig". 9. Några kokplattstyper.
isoleringshuv. Med dessa anordningar, kokugn etc.
synes spisen draga en kostnad av cirka 500 kronor.
Så komma vi nu till den moderniserade vedspisen
av konventionell typ. För att få ett slags
prisjämförelse med de föregående typerna väljer jag en spis
nr 26, som också är den mest gångbara storleken.
Jag förutsätter vidare, att den är försedd med
underdel, så att den står för sig själv, att den är emaljerad
på framsida och gavlar samt att den är försedd med
kokplattor och vattenreservoar. Den drager då en
kostnad av 230 å 240 kronor enligt katalogen.
Denna typ tillverkas exempelvis av Ankarsrum som
900-serien, av Bolinders som 500-serien, av
Hus-qvarna som 400-serien, av Klafreström som 300-serien,
av Norrahammar som 600-serien, av Näfveqvarn som
100-serien, av Pumpseparator som 500-serien och av
Skoglund & Olson under benämningen ABSO-spisen.
De olika firmorna kunna i detaljer något skilja sig
från varandra, så framhåller exempelvis den ena sin
skakrost, under det den andra är glad att klara sig
utan denna apparat, som den anser vara en
komplikation.
Men de stora huvuddragen återfinnas hos nästan
alla.
Eldstaden är eller kan göras trågformad, således
som en eldgryta. Den har då sluttande sidor, smal
rost och sekundärlufttillförsel. Särskild omsorg
nedlägges på att hindra aska att falla ut, när
eldstadsluckan öppnas. Denna lucka är något isolerad för
att hindra besvärande värmestrålning.
Under eldstaden finnes en rymlig asklåda, ibland
så ordnad, att askluckan utgör dess framsida, annars
försedd med handtag.
Samtliga fabrikanter
tillhandahålla
kokplattor av något skilda
typer, med piggar, med
sinuslinjer och med
streckade linjer. Man
kunde vid första
ögonkastet tro, att
kokplattan skulle verka
försämrande dels på
spisens ekonomi, dels på
dess
uppkokningshas-tighet. Men så är icke
fallet. Jag har själv
provkört en spis med
kokplatta på så sätt,
att jag på morgonen
stuckit fyr i den kalla spisen (med torr och god
tänd-ved samt ganska goda dragmöjligheter), varefter
jag observerat hur lång tid det tog att bringa i
kokning en 4 liters kastrull med ena gången 3 liter
vatten, andra gången 1 liter. Det befanns, att de
tre literna kokade efter 15 minuter och den ensamma
litern efter 9 min. Naturligtvis hade kokkärlen
tjocka planslipade bottnar. Kokplattan närmast
eldstaden sotas möjligen igen en smula just vid
fyrstickningen, då den är kall, men sedan brännes sotet bort.
På de längre bort belägna plattorna kan det bli någon
sotbildning, som dock kan tagas bort genom lätt
borstning eller genom att placera plattan rätt över
eldstaden och bränna bort sotet.
Stekugnsluckan är isolerad, och man har därmed
vunnit, dels att ugnstemperaturen blir jämnare, dels
att den obehagliga utstrålningen minskas. Luckan
göres fjädrande och fälles nedåt, så att den kommer
att ligga i samma plan som ugnens botten.
Härigenom kan man undvika "högerspisar" med
eldstaden åt höger, även om ljuset skulle råka falla från
höger. Handtaget är format som en kraftig bygel.
Så har då, huvudsakligen genom dessa åtgärder,
den gamla hederliga spistypen moderniserats med
bibehållande av sin yttre form. Eldstaden med sin
gryta och sekundärlufttillförsel har ökat dess
eldningsekonomi och härtill har också bidragit
kok-plattorna, som minska falskluftläckningen.
Kok-plattornas främsta fördel ligger emellertid kanske på
ett annat plan: de äro renligare än spisringarna,
kokkärlen bliva ej sotiga. Men å andra sidan kräva de
nya kärl med tjocka, planslipade bottnar.
Eldstadens och asklådans utformning bidraga till
snyggheten, och den minskade värmeutstrålningen
minskar obehaget med arbetet vid spisen.
Så kan man få spisen helt fristående (fast
naturligtvis bunden vid skorstenspipan och väggen) samt
emaljerad. Har man mindre pretentioner på
prydlighet, finnes den även i vanligt utförande. Och man
måste säga, att spisens yttre numera verkar icke
endast ganska dammfritt utan även tilltalande.
Finnas nu inga anmärkningar att framställa? Jo,
kanske man ändå skulle önska ett par saker. Sedan
numera bänkar och arbetsbord i köket byggas med
en höjd av 80 cm och mera, vore det ganska trevligt,
om man även kunde få en spis med denna höjd, om
man så önskar. Den gamla höjden, 75 cm, är ju den
hävdvunna bordshöjden, inen denna är för liten i
Fig. 11. Ofta göres överhällen avlyftbar. Man
lyfter den kanske icke i vardagslag, men det kan
ju vara bra att ha möjligheten.
438 30 okt. 1937
Fig. 10. Stekugnens sidor korrugerade,
luckan isolerad, nedfällbar, fjädrande.
Kraftigt handtag.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
