Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Nutida vedspisar, av Holger A. Lundberg - Gasdrivna hushållsapparater, av H. Elis A. Göth
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 12. En spisfabrikant måste också hålla reservdelar till
gamla spisar. Här synas en ny och en äldre ugnslucka.
Reflexionerna göra sig själva.
köket, särskilt sedan diskbaljorna icke längre stå på
bordet utan äro nedfällda. Även för alla andra
arbeten, som nian förrättar stående i ett kök, är 75 cm
en allt för låg bordshöjd, och personligen håller jag
på 85 à 90 cm. Vidare är ju ur värmeteknisk
synpunkt ett lätt åtkomligt, fint inställbart spjäll att
föredraga framför dragluckan.
Men i stort sett får man vara glad, att vedspisen
utvecklat sig så pass kraftigt och hastigt, som den
gjort.
Holger A. Lundberg.
Gasdrivna hushållsapparater.
Flertalet svenska gasverk äro anlagda på den tid,
då verkens huvuduppgift var att leverera gas för
offentlig och privat belysning. Med elverkens
tillkomst bortföll denna förbrukning till större delen
mycket hastigt, och för närvarande spelar den
kvarstående förbrukningen för offentlig belysning mycket
ringa roll för den svenska gasindustrien. Emellertid
funno gasverken snabbt ett nytt förbrukningsområde,
mångdubbelt större än det förlorade, nämligen
hushållsförbrukningen för matlagnings- och
uppvärmningsändamål. Senare kompletterad med förbrukning
inom restaurang- och livsmedelsindustri,
metallindustri och många andra industrigrenar, utgör
hushållsförbrukningen alltjämt den största delen av den
distribuerade gasmängden. Förbrukningen har varit stadd
i oavbruten ökning, med undantag för krigs- och
kristidens exceptionella förhållanden, vartill utom
gasens egna för ändamålet lämpliga egenskaper
säkerligen även bidragit gasprisets successiva sänkning.
Utvecklingen illustreras av följande data, gällande
Stockholms gasverk.
Ar 1922 1925 1928 1931 1934 1936
Gaspris för hushållsförbrukning, öre/m3 .... 28 12 10 10 10 10
Antal abonnenter........................ 98 700 110 000 130 200 154100 166 300 179 900
Därav hushållsabonnenter ................ obekant obekant 117 000 138 500 150 600 163 500
Distribuerad gasmängd mill. m3 .......... 41,2 56,4 70,8 88,6 90,5 94,7
Därav för hushållsförbrukning, mill. m3 .... obekant obekant obekant 49,0 51,9 54,0
Till en början användes i hushållen huvudsakligen
gaskök för kokningsändamål. Senare tillkom även
gasugnen för stekning och bakning. Även om dessa
båda apparattyper alltjämt förekomma, är det dock
den ur dessa utvecklade gasspisen, som numera är
den viktigaste gasapparaten för hushållsbruk.
Den första svenska gasspisen konstruerades vid
Stockholms gasverk och kom i marknaden år 1911.
I förbigående kan nämnas, att arbetet med konstruk-
Fig. 1. Modern plåtgasspis.
tion av elektriska spisar och gasspisar synes ha
upptagits ungefär samtidigt här i landet. De tidigare
gasspisarna utfördes alltid i gjutjärn, och
gjutjärnsspisar tillverkas alltjämt, men numera överväga de
emaljerade plåtgasspisarna. En typisk modern
gasspis visas i fig. 1.
Hällen, till vilken större delen av matlagningen i
ett normalt svenskt hushåll är förlagd, är på spisen
i fig. 1 utförd av svartemaljerat gjutjärn och
utrustad med fyra hällbrännare, varav tre avsedda
huvudsakligen för kokning och en för stekning.
Kok-brännarna ha en ganska koncentrerad låga, avsedd
att kunna fullt utnyttjas utan att gå utanför
bottenkanten även vid förhållandevis små kokkärl, medan
stekbrännaren har ett stort antal små lågor, jämnt
fördelade över en relativt stor yta, så att
värmeöverföringen till en stekpanna med dess större
bottendiameter skall bliva jämn. Samtliga brännare ha s. k.
sparlågor, som tjäna för varmhållning och
vidare-kokning, sedan uppkokning skett.
Spisens ugn är av muffeltyp; ugnsrummet är med
undantag för insättningsöppningen helt slutet, och
förbränningsgaserna passera muffelns ytterväggar
utan att inkomma i själva ugnsrummet.
Ugnen är väl isolerad och döljes helt av spisens
gavlar, som äro utförda av emaljerad plåt.
Ugns-muffeln och den däri sittande uttagbara insatsen för
plåtarnas uppbärande äro även emaljerade och
därigenom lätta att rengöra,
Kokbrännarnas konstruktion framgår av fig. 2.
Brännaren är av bunsentyp. Den precisionsborrade
huvuddysen a bestämmer den utströmmande
gasmängden vid fullt öppen krän. I det koniska
blandningsröret b sker en blandning av gasen och den vid
dysens mynning genom injektorverkan medsugna
primärluften. Samtidigt utströmmar en mindre gas-
30 okt. 1937
439
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
