Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Det elektriska köket, av Gösta Carlsson - Aga-spisen, av Karl Nordin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 6. Elspisens överhäll är Fig. 7. Kokplattorna äro
uppfällbar, varför event. numera utförda med
stiftan-överkok lätt kan avlägsnas. slutning.
ningen och innebär slöseri med den elektriska
energien.
Flertalet fabrikanter utföra numera sina kokplattor
med stiftanslutning, varigenom de äro lätt
utväxel-bara och en individuell anpassning av plattstorleken
möjliggöres.
Den elektriska bak- och stekugnen består av ett
tätt-slutande, väl isolerat ugnsrum, vilket erhåller värme
från element, placerade såväl i ugnens tak som
botten. Elementen äro anslutna till på spisens framsida
placerade strömställare, genom vilka man kan
reglera över- och undervärme var för sig. Vanliga
hus-hållsugnar ha en effekt av 1 à 1,5 kW. Ugnarna,
särskilt sådana, som förekomma på den svenska
marknaden, äro ofta försedda med en automatisk
temperaturregulator, som kan inställas på önskat
gradtal från ca 75° upp till ca 350 à 400°,
varigenom en noggrann temperaturanpassning för olika
slag av ugnsarbeten kan erhållas. En sådan ugn är
givetvis användbar även som värmeskåp.
Fig. 8. Grillugn. Endast övervärme,
som erhålles genom i taket
placerade strålningselement.
En elektrisk spis, sammansatt av ovan beskrivna
kokplattor och ugn, uttager energi endast vid själva
användningstillfället och benämnes därför
direktver-kande till skillnad från den ackumulerande, som
uttager ström under större delen av dygnet. Den
ackumulerande spisens effektbehov är givetvis avsevärt
mindre än den direktverkande spisens, endast ca 300
à 500 W. Ackumuleringen sker i allmänhet i ett
gjutjärnsblock, vars planslipade övre yta är utbildad till
kokplatta. Plattan täckes, då den ej användes, av ett
värmeisolerande lock. Spisen är i regel utrustad med
en termostat, som begränsar temperaturen på
gjutjärnsblocket till 400 à 500°. Regleringen av
värmeavgivningen sker vid den i Sverige vanliga typen
genom en mekanisk anordning på så sätt att
kokkärlet medelst stift höjes från kokplattan. Den
ackumulerande spisen är alltid kombinerad med ett
värmeskåp, som ävenledes erhåller sitt värme från
nämnda gjutjärnsblock. Ackumulerande elektriska
spisar användas mera sällan här i landet men däremot
i stor utsträckning i Norge.
Det ackumulerande koksystemet inrymmer
onekligen flera påtagliga fördelar såväl för husmodern
som för kraftleverantören men har samma
begränsning som karakteriserar alla ackumulerande system.
En ackumulator kan endast magasinera en viss
energimängd, och denna kan vid tillfälle vara
otillräcklig. De ackumulerande spisarna måste därför
kompletteras med direktverkande kokplattor.
Ofta kompletteras den elektriska spisen med ett
värmeskåp, som antingen kan vara fristående eller
inbyggt i själva spisen. Det elektriska värmeskåpet
är försett med termostat, vanligen inställd för en
temperatur upp till 130°. Temperaturområdet 50°—70°
användes för varmhållning och porslinsvärmning,
85°—95° för färdigkokning och området upp till
130° för konservering.
Även åtskilliga andra elektriska värmeapparater
förekomma som komplement till spisarna, såsom
brödrost, kaffekokare, tekokare, värmeplatta,
gratine-ringsugn m. m., av vilka alla utom den sistnämnda
torde vara allmänt kända. Denna utgöres av en ugn
något mindre än en vanlig bak- och stekugn och är
försedd med element endast upptill. Dessa element
utgöras av strålningselement, vilkas ljusa värme
kommer till användning vid gratinering. Effekten är
cirka 2 kW.
Den elektriska kokningen har under de senaste
åren vunnit stark spridning. Särskilt gäller detta de
gaslösa samhällena. I Borås, Djursholm och
Halmstad använda för närvarande en tredjedel till hälften
av alla hushåll elektrisk energi för sin matlagning
och så gott som alla nytillkommande kök förses med
elektriska spisar. Samhällen som Kiruna och
Stocksund ha en kokelektrifieringsgrad av praktiskt taget
100 %. Men den elektriska matlagningen vinner
insteg i alla samhällen, och det finns mycket som tyder
på att eldriften i köket befinner sig på en sådan
genombrottspunkt som den elektriska belysningen
gjorde för cirka 25 år sedan.
Gösta Carlsson.
Aga-spisen.
Aga-spisen, en av dr Gustaf Daléns skapelser,
fördes i marknaden för snart ett tiotal år sedan. I
princip är den fortfarande oförändrad, ett bevis så gott
som något för huru väl genomtänkt konstruktionen
redan från början var. Den första typen, avsedd för
medelstora privathushåll och benämnd S2, finnes
beskriven i detalj redan i november 1929 i Teknisk
tidskrift, häfte 441/2. Då Aga-spisen sedan dess
hunnit bli en bruksartikel i hushåll av olika slag och
storlek, torde en ny beskrivning av huvuddragen i
dess konstruktion och arbetssätt vara av intresse.
446
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
