Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Aga-spisen, av Karl Nordin
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TEKNISKT|DSKRIFT
en särskild kanal i spisen och därvid förvärmts. Den
därigenom ökade värmetillförseln till skorstenen
bidrar till att hålla gasblandningen vid en specifik vikt,
som säkerställer dess stigförmåga.
Spisens skötsel inskränker sig till
bränslepåfyllning genom vänstra kokplattan 2 ggr per dygn
och samtidigt därmed skakning av rosten. Askan
tages ut en gång var eller varannan dag. Sot i
egentlig mening bildas ej, men flygaska bör avlägsnas
från kanalerna i spisen med 3—6 månaders
mellanrum.
De olika värmeställena, "tappställena", ha för sitt
ändamål avpassade temperaturer. Sålunda håller
den med bränslemagasinet sammanbyggda vänstra
kokplattan (primärplattan) ca 400°C, högra
kokplattan (sekundärplattan) ca 270°, stekugnen ca
270° och kokugnen ca 100°, då spisen befinner sig i
viloläge. Om spisen av någon anledning behöver
utnyttjas kraftigare än vanligt, kan termostaten
medelst ett vred bringas i ett annat utgångsläge,
varigenom spisens temperatur kan tvingas upp. Stek-
Aga-spisen är avsedd att brinna kontinuerligt och
eldas med koks. Att detta bränsle valts beror på
att den alstrade värmemängden erhålles till
förhållandevis lågt pris. Som jämförelse kan nämnas, att
100 000 kalorier alstrade i Aga-spisen med
beräknade 15 % rökgasförluster kosta ca 90 öre med
nuvarande kokspris, under det att samma värmemängd
erhållen på elektrisk väg med ett pris av 8 öre per
kWh kostar mer än 10 gånger så mycket. Antracit
kan även användas utan annan olägenhet än ökad
driftkostnad.
Aga-spisen består av en eldstad med ett därmed
förenat bränslemagasin, rymmande koks för inemot
ett dygns behov, en stek- och bakugn, en kokugn och
två kokplattor. Samtliga dessa- delar ligga isolerade
inne i spiskroppen med de temperaturer, som för
respektive ändamål befunnits lämpliga. Materialet är
gjutjärn, delvis legerat, och dimensionerna kraftigt
tilltagna, varför innanmätet kan samla tillräckligt
stor värmemängd för att, då spisen användes, täcka
värmebehovet tills fyren hunnit anpassa sig efter den
ökade belastningen. Delarna äro som sagt väl
isolerade. Isoleringsmaterialet är kiselgur. Även
kokplattorna äro, då spisen står oanvänd, skyddade av
isoleringslock.
En termostat reglerar lufttillförseln till fyren, så
att en jämn och efter värmebehovet lämpad
förbränning vidmakthålles.
Den goda isoleringen samt den praktiskt taget
fullständiga förbränningen hålla bränsleförbrukningen
vid ett minimum, och spisens låga driftkostnad är
ju välkänd.
Den ringa mängden rökgaser skulle måhända
föranleda någon att tro, att det skulle möta svårigheter
att åstadkomma tillräckligt kraftiga drag för spisen,
då tillgängliga skorstenspipor vanligen äro mycket
vidare än önskligt. Genom en särskild anordning,
"extraluften", undvikes denna fara. Yid rökgasernas
utlopp i skorstenen blandas dessa nämligen med en
flera gånger större mängd luft, som passerat genom
Fig. 2. Aga-spis typ B2 med
varmvattenberedare.
Fig. 1. Schematisk bild av Aga-spisen typ S2.
1. Isoleringslock. 2. Hals för påfyllning av
varmvattencisternen. 3. Primärplatta. 4.
Sekundärplatta. 5. Termostatrör. 6.
Magasinsrör. 7. Stek- och bakugn. 8. Fyr. 9. Rost.
10. Kokugn. 11. Intag för förbränningsluft.
12. Intag för extraluft.
30 okt. 1937 447
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
