Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Kylskåp, av Helge Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 2. Kompressorkylskåp, fabrikat
Westinghouse.
med den stora precision, som är nödvändig för att
desamma skola arbeta tillfredsställande under en
lång följd av år, och har härigenom en alltmer
förstklassig produkt framställts, vilken tacksamt
accepterats av allmänheten.
Det kan i detta sammanhang vara av intresse att
erinra om, att, när för ca 15 år sedan kylskåpsidén
först framfördes i Sverige, det allmänt ansågs, att
denna artikel visserligen skulle bli av stort värde i
tropiska länder, men att i Sverige med dess kalla
klimat blott de stora förmögna hemmen skulle
komma att anskaffa skåp, uppskattningsvis med ca 10
kubikfots invändig volym. Huru olika har emellertid
icke utvecklingen gestaltat sig: numera installeras ju
som bekant kylskåp, ehuru av mindre storlek, i de
flesta nybyggda moderna lägenheter, till och med i
rum med kokvrå,
Ovan har berörts kylans konserverande inverkan
på matvarorna. En husmoder, som har tillgång till
ett kylskåp, kan därför längre lagra sin mat och
således bättre planera sina inköp, vidare kan hon
utnyttja rester på ett ekonomiskt och betryggande sätt,
vilket allt underlättar hushållsarbetet och förbättrar
hemmets hygien. Såsom en extra fördel kommer
dessutom, att hon kan frysa desserter och istärningar
i skåpens islådor samt kyla drycker och sålunda göra
måltiderna njutbarare.
På sista tiden ha även försök gjorts att med andra
tekniska medel, t. e. ozonbehandling och
användandet av idtravioletta strålar konservera matvaror, dock
utan att dessa ännu lett till några praktiska resultat.
skåpet, vilket hade till följd, att detsamma mera
sällan kom till användning. Det vanligaste sättet att
kyla t, e. en dryck torde därför säkerligen då ha
bestått i att ställa flaskan ifråga under en rinnande
vattenkran, vars temperatur sommartid kanske höll
sig omkring 20°C! Och att hålla födoämnen
någorlunda kalla gick ej på annat sätt än att förvara dem
i ett skafferi, vars temperatur emellertid aldrig var
tillräckligt låg, eller i en källare, till vilken det ju
alltid var besvärligt att springa ned och upp.
Isskåp torde icke behöva någon närmare
beskrivning. Dess nackdelar äro, att det lämnar alltför
fuktig kyla, att den i skåpet erhållna temperaturen ej är
tillräckligt låg (sommartiden sällan under 10°C under
normala svenska förhållanden), att man är beroende
av isleveransen, att naturisen, om sådan användes,
ofta är ohygienisk och bakteriehaltig, samt att den
ofta är relativt dyr att använda.
På senaste tiden ha även på några utländska
marknader framkommit vissa isskåpskonstruktioner,
avsedda för s. k. torr-is, dvs. isbitar bestående av
frusen kolsyra. Härigenom kan man givetvis erhålla
tillräckligt låg temperatur i skåpet, liksom även torr
kyla, men driftskostnaderna äro å andra sidan
mycket höga, varför dylika isskåp fått en mycket
begränsad användning i hemmen. Däremot har torrisen
för vissa kommersiella bruk, t. e. för förvaring av
glace, visat sig lämplig och fått ganska stor
användning.
Glacefrysningsmaskiner etc.
Redan på 1100-talet var det i Kina känt, att vissa
salter vid upplösning i vatten, eller ännu hellre i
smältande snö eller is, åstadkommo en sänkning av
lösningens temperatur. I Europa voro dylika
mycket effektiva köldblandningar kända redan på
1600-talet och användas ännu i dag för vissa ändamål,
varvid vanligtvis salmiak och salpeter komma till
användning. Denna princip tillämpas framför allt för
frysning av glace i hemmen, då en rätt låg
temperatur är önskvärd (—15 till — 20°C).
Isskåp.
Yi skola nu återgå till de möjligheter, som för
blott 15—20 år sedan erbjöds en husmoder att
förvara sina matvaror. Hon hade då på sin höjd
tillgång till ett mer eller mindre fullkomligt isskåp, som,
åtminstone i städerna, i de flesta fall säkert blott
kom till användning i samband med större
festligheter. Naturligtvis var det dyrt och alltid
besvärligt att i vardagslag beställa is och därmed fylla
Fig. 3. Protos fristående skåp.
450 30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
