Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 44. 30 okt. 1937. Specialnummer: Tekniken i hem och hushåll - Köket och dess tekniska utrustning - Aga-spisen, av Karl Nordin - Kylskåp, av Helge Brandt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Värmeöverföringen sker medelst ett från
vattenledningen helt skilt rörsystem. En rörslinga
omkring eldstaden står genom smala rör i förbindelse
med en motsvarande slinga i behållaren. En
grenledning går till ett öppet expansionskärl i toppen på
behållaren. Rörsystemet är fyllt med destillerat
vatten. Genom särskilda anordningar vidmakthålles en
cirkulation från rörslingan i spisen, där vattnet
övergår i ångform, till slingan i behållaren, där ångan
kondenseras under avgivande av värme, varefter
vattnet rinner tillbaka till slingan i spisen. Det
begränsade utrymmet tillåter tyvärr ingen beskrivning
i detalj.
Aga varmvattenberedare rymmer 80 liter, och
vattnet uppvärmes från 10—15° till omkring 90° på
11—12 timmar. Om beredaren helt utnyttjas,
uppgår bränsleåtgången för varmvattnet till ca 2,5 kg
per dygn.
Där annan varmvattenberedare redan finnes, är
det lämpligt att seriekoppla Aga-beredaren med
denna. Aga-beredaren får då förvärmt vatten, och
man får en anläggning med stor kapacitet, som ger
vatten av hög temperatur. På sommaren, när
värmepannan icke eldas, får man ändå den mängd
varmvatten som motsvarar Aga-beredarens kapacitet.
Trots den kraftigt stegrade konkurrensen från
moderniserade spisar för olika slags bränsle har
Agaspisen alltmera kunnat utöka sin marknad. Tack
vare sina olika typer kan en Aga-spisinstallation
smidigt anpassas att uppfylla olika krav. Numera
kunna alltså hushåll av synnerligen varierande art
och storlek komma i åtnjutande av Aga-spisens
speciella fördelar. Att den alltid står redo med rätt
värme utan passning har särskilt visat sig vara en
uppskattad egenskap, i synnerhet i hushåll med olika
måltidstimmar. Därigenom att maten med fördel
kokas i täckta kärl i kokugnen bibehållas
smakämnena i största möjliga grad. Lättheten att låta
ugnarna övertaga en större del av matlagningen än
som annars är vanligt medför också större omväxling
i matsedeln.
Numera finnes Aga-spisen också i en del verkliga
storinstallationer. Den största hittills i Sverige
omfattar 5 S3- och 3 Sl-spisar jämte ett specialbyggt
värmeskåp och har visat sig tillräcklig för ett hushåll
på 300—350 personer. I flera andra länder,
exempelvis England, Norge och Grekland, finnas också
Agaspisinstallationer av samma eller större
storleksordning.
Karl Nordin.
Kylskåp.
Fig. 1. Kompressorkylskåp,
Frigi-daire.
delbart även tog kylan i sin tjänst, så snart man
genom teknikens hjälp kunde framställa densamma
på konstlad väg. Man lärde sig först att tillverka
stora kylanläggningar och började därför, naturligt
nog, att använda desamma på de första etapperna av
matvarornas väg från producenten till konsumenten,
nämligen i slakthus och kylhus etc. Sedan fortsatte
man med kylanläggningar ombord på fartyg, och även
tåg, och ungefär samtidigt följde introducerandet av
kylmaskiner i större restauranger, varuhus etc. Först
under de sista 10—15 åren ha dylika
kylanläggningar, ehuru i förminskad skala i form av kylskåp,
kommit i allmänt bruk även i mindre affärer och i
hemmen, och härigenom komma således födoämnena
att förvaras avkylda praktiskt taget ända från
producenten till dess de skola tagas i bruk i konsumentens
kök, varigenom den sista länken i "kylkedjan"
anslutits.
Matvarornas förstöring sker, som bekant, under
inverkan av bakterier, och existerar det dylika, vilka
kunna uthärda såväl mycket låga som mycket höga
temperaturer. Av vikt är, att bakterierna icke
tilllåtas föröka sig i alltför stor utsträckning, och det är
just denna utveckling, som hejdas vid lägre
temperaturer, framförallt om luften dessutom är torr.
Exempelvis kunna följande ungefärliga uppgifter
angivas för de antal dygn, under vilka vissa
födoämnen kunna förvaras utan att förstöras:
Sedan urminnes tider har människan kämpat en
ständig strid mot naturens strävan att förstöra våra
födoämnen. Därvid har man bl. a. använt sig av
insättning av varorna eller tillgripit vissa andra
konserverande kemikalier, men under det senaste
årtiondet har man övergivit speciellt denna sistnämnda
metod, enär erfarenheten visat, att matvaror
behandlade på detta sätt äro mer eller mindre skadliga för
den mänskliga organismen. Vid sidan av dessa medel
har man även sedan länge tagit den naturliga kylan
till hjälp i denna kamp mot matvarornas förstörelse,
och det är därför iblott helt naturligt, att man ome-
20° C 10° C 4—5° C
Mjölk, okokt.......... 1/2—1 2 4—5
Smör................. "4 8 15—17
Kött, rått ............ 3 6 11—12
„ stekt ........... 4 10 15—16
Om man således redan länge varit på det klara
med lämpligheten av att förvara matvaror vid låga
temperaturer, så är det som ovan framhållits först
genom teknikens framsteg under de allra senaste
årtiondena, som den kolossala spridning av kylskåp,
som verkligen ägt rum, möjliggjorts.
Kylskåpsfabrikanterna ha nämligen lyckats tillverka sina maskiner
30 okt. 1937
449
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
