Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 46. 13 nov. 1937 - Tekniska föreningen i Västerås, av H. S. - Insänt: Till diskussionen om andra huvudsatsen, av Arne Ölander - Sammanträden
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
med koppardeficit har metallisk ledningsförmåga medan
oxidul av den exakta sammansättningen Cu20, vilken
existerar i jämvikt med metallisk koppar, endast har en
obetydlig elektrolytisk ledningsförmåga. Får oxidul
bildas på ett kopparbleck, har gränsskiktet mot metallen
den exakta stoichiometriska sammansättningen, men de
yttre delarna koppardeficit. Detta möjliggör
likriktningsfenomenet, som är alldeles likartat med förloppet
1 en selenlikriktare. Då nu Lindblad och Liljeblad finna,
att en kopparlikriktare avger en svag ström, är detta
alldeles i sin ordning. Vi ha nämligen ett element
Cu Cu20 Cu2 - *0
genom vars elektrolyt, bestående av stoichiometriskt
sammansatt Cu20, kopparioner vandra från metallen till
den defekt sammansatta oxidulen, vars kopparunderskott
på detta sätt utfylles. I 1 gram oxidul, framställd under
ovan nämnda omständigheter, fattas det då vid pass
2 mg koppar. Befinner sig denna oxidul fastväxt på
ena kopparplattan i en likriktare, kan denna tydligen
avge vid pass 3 coulomb ström, och är strömstyrkan
10~9 amp., räcker detta i 10 år, och därest oxidulen
bildats vid högre syretryck, så att den innehåller mindre
koppar varar strömmen ännu längre tid.
När jag skrev, att något allvarligt försök icke gjorts
att förklara effekten på grundval av den allmänt erkända
teoretiska lärobyggnaden, åsyftade jag naturligtvis
därmed även andra huvudsatsens bibehållna giltighet.
Då jag härom året först fick höra talas om Lindblads
försök, tänkte jag mig att den funna strömmen skulle gå
i likriktarens genomsläppriktning. Det hade väl varit
naturligast? Nu går den i motsatt riktning, varför dir.
Liljeblad uppställer en teori för att förklara effekten.
Därvid talar han om dubbelskikt av olika slag: dels
sådana av dimensionen 10—4 cm, dels sådana av
sub-atomära dimensioner. Man finner att dir. Liljeblad har
i räkningen endast medtagit vad som händer i de
mikroskopiska dubbelskikten, då luftgapet göres litet, men icke
huru de subatomära dubbelskikten förändras, de antas
utan vidare oförändrade. Beträffande de förra skall den
statistiska mekaniken vara giltig (Richardson’s formel),
dvs. andra huvudsatsen antas implicit vara riktig. Då
nu teorien med denna utgångspunkt ger som resultat att
andra huvudsatsen är ogiltig, drar jag — liksom väl de
flesta — den slutsatsen att teorien är felaktig. Dr Rud
berg har hänvisat till de mystiska egenskaper som
di-elektrikum skall äga för att stationär ström skall gå
fram. Det finnes intet att anmärka mot hans kritik,
men väl mot dir. Liljeblads svar. Termisk jämvikt är
just vad som finnes i det av honom diskuterade
dielektri-kum, elektronerna ha icke någon övervägande
rörelseriktning, som dir. Liljeblad har fått för sig, utan de röra
sig i alla riktningar med alla möjliga hastigheter, men
deras täthet beror på ortens potential.
Då dir. Liljeblad icke förstår sista meningen i mitt
förra inlägg, visar detta endast att han icke är
förtrogen med den statistiska mekanikens metoder. Varje
statistiskt mekaniskt resonemang går ut på att undersöka
huru många olika fall av vad dir. Liljeblad kallar
"annan ordning", som kunna föreligga. De allra flesta
av dessa stämpla vi som oordning, och kunna icke med
makroskopiska medel skilja dem åt. I en kortlek ha
vi blott 52 element, i en grammol substans 6,02 • 1023
molekyler, gäller det energifördelning över ett antal
molekyler ha vi liknande stora tal, men
behandlingssättet är i alla fallen detsamma, och begreppen ordning och
oordning hava i alla fallen samma betydelse. För den
som sysslat med statistisk mekanik, är därför min förra
slutmening icke "trivialt innehållslös", utan är den
statistiska formuleringen av andra huvudsatsen in nuce.
Den andra huvudsatsen har för närvarande icke något
som helst behov av någon räddare. Den har icke på
minsta sätt varit i fara. Arne olander.
SAMMANTRÄDEN
Svenska teknologföreningen.
Ordinarie stämma hålles å föreningens lokal onsdagen den
17 november 1937 kl. 19,30. Program: 1) Inval. — 2)
Styrelsens förslag till ändring av stadgarnas § 25 ang.
medelsförvaltning (S. T. F:s handl. 309). — 3) Styrelsens
förslag till inkomst och utgiftsstat för år 1938. (STF:s
handl. 309.) — 4) Tillsättande av valkommitté om sju
ledamöter, varav ordföranden utser två, den ene
sammankallande, och föreningen väljer fem. — Kl. 20,00. 5)
"Næringsverdi og vitamininnhold i hermetikk", föredrag av
direktör Gulbrand Lunde, Stavanger. ■—- Supé och
samkväm. — "På långtur söder om
ekvatornskioptikonbilder med text av överingenjör Paul Palén.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av
Svenska teknologföreningen, håller ordinarie sammanträde å
föreningens lokal, Brunkebergstorg 20, fredagen den 19
november 1937 kl. 19,30. Ärenden: 1) Va! av
justeringsmän för dagens protokoll. — 2) Inval. — 3) Inkomna
skrivelser. — 4) Val av styrelse och funktionärer för
kalenderåret 1938. Valkommitténs förslag: A. Styrelse.
Ordförande: överingenjör Yngve Holm (nyval) ; vice
ordförande: byrådirektör Einar Malmgren (omval), tekn. dr
Ivar Herlitz (nyval); sekreterare: civilingenjör Gustaf
Löfgren (omval), civilingenjör Inge Svedberg (nyval) ;
ceremonimästare: civilingenjör Harry Nyström (nyval) ;
övriga medlemmar: civilingenjör Uno Lamm (omval),
civilingenjör Torsten Lundell (nyval), fil. dr Mogens Matell
(omval), driftschef Thure Strand (omval), byråingenjör
Gustaf Swedenborg (nyval), linjedirektör Magnus
Wahlström (omval). B. Representanter i Svenska
teknologföreningens styrelse. Ordinarie: byrådirektör Einar
Malmgren (nyval), tekn. dr Ivar Herlitz (nyval) ; suppleant:
direktör Hemming Johansson (nyval). C. Klubbmästare:
civilingenjör Sven Hedberg (omval), civilingenjör Åke
Vrethem (nyval). D. Revisorer: förste byrådirektör Axel
F. Gustrin (omval), verkstadsdirektör Helge Ericson
(omval). Styrelsens förslag: E. Redaktör för "Elektroteknik":
civilingenjör A. Julius Körner (omval). F.
Biblioteksnämnd: civilingenjör Henric Wallér (omval), byråingenjör
Gustaf Swedenborg (omval). — 5. "Telegrafverkets
rikskabelbyggen under de senare ären", föredrag av förste
byråingenjör S. Nordström. — Klubbafton.
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning av Svenska
teknologföreningen, har av Militärtekniska föreningen
inbjudits att vid dess årsmöte på Svenska
teknologföreningens lokal, Brunkebergstorg 20, tisdagen den 23 nov. 1937
kl. 19,30 åhöra ett föredrag med ljusbilder "Radion i en
nutida armé — taktiska och teknàska synpunkter", av
major a. D. Nebel från Telefunken, Berlin, samt därpå
följande förevisning av modern radiomateriel (bärbara
en-mansstationer m. m.).
Elektriska klubben i Västerås sammanträder i Aseas
klubblokal, Munkgatan 4 onsdagen den 17 november 1937
kl. 19,15 (precis). Föredrag med skioptikonbilder av lektor
Zachrisson: Belastnings förmåga hos högspända
kraftledningar.
Tekniska föreningen i Jönköping sammanträder å Stora
hotellet i Jönköping onsdagen den 17 november. Kl. 19,00
(precis). Föreningsangelägenheter (Val av styrelse och
funktionärer för år 1938). Kl. 19,30 "Jönköpings
kommunikationer", föredrag med skioptikonbilder av civilingenjör
A. Julius Körner. Diskussion.
Ijapplands tekniska förening sammanträder å
Förmansklubben i Malmberget lördagen den 20 november 1937 kl.
19. Ärenden: Diverse föreningsangelägenheter. — Från
en malmgeologisk studieresa till Uralbergen, föredrag med
ljusbilder av statsgeologen, fil. dr N i 1 s H.
Magnusson, Stockholm. — På guldletning i tropikerna, intryck
och erfarenheter från malmletmngsexpeditioner i Afrika och
Australien, föredrag med ljusbilder av bergsingenjör
Stellan Anestad, Kiruna. Omedelbart därefter supé och
samkväm på Bolagshotellet.
502
13 nov. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
