Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1937 - Tekniken 1937, av A. F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
broar, byggnadskonstruktioner, ångpannor och andra
kärl m. m. samt krigsmaterial, spec. flygmaterial.
Erfarenheten har visat, att tillvaron av en omutlig
kontroll i väsentlig mån höjt säkerheten och
förhindrat olyckor. Viktigt är emellertid att tolkningen
av de upptagna röntgenplåtarna sker på grundval av
specialkunskap och mångsidig erfarenhet.
Konsekvensen härav är önskvärdheten av ett centralt organ,
där erfarenheten kan samlas. Utvecklingen i
Tyskland har skett med denna utgångspunkt och visat
sig ändamålsenlig. Akademien har trots uppgiftens
vansklighet ansett sig böra medverka till skapande
av ett dylikt centralt provningsorgan och har sålunda
gått till upprättande av en "teknisk röntgencentral",
tillsvidare provisoriskt lokaliserad till Tekniska
högskolan (en mera permanent förläggning planeras i
samband med Statens provningsanstalt). För
anskaffande av apparaturen hava ett antal verk,
korporationer, bruk och verkstäder tecknat andelar, och
nödigt rörelsekapital har förskjutits av några av i
svetsningskommissionen intresserade företag, så att
verksamheten kunde börjas under juni månad. Sedan
dess har "röntgenbilen" varit i oavbruten
verksamhet, tillkallad till olika delar av landet.
Stockholms hamnstyrelse, som har ett stort behov
av kontroll, spec. för broar, och som på ett tidigt
stadium intresserat sig för saken, har anskaffat en
egen apparat, och sådana komma antagligen att
skaffas av flera andra större "förbrukare". Med
Stockholms hamnstyrelse har centralen från början stått i
nära samarbete, och jag vill här understryka
betydelsen av att ett sådant samarbete kommer till stånd
även med andra röntgande verk, så att man på ett
ställe kan sammanföra en från hela arbetsområdet
sammanställd kunskap — till samtliga intresserades
gagn.
Akademiens linkommitté har under året utarbetat
föreskrifter för kranlinor, varvid samma synpunkter
varit vägledande som vid utformandet av förra årets
förslag om hisslinor.
Korrosionsnämnden har ytterligare bearbetat
planen för de stora långtidsförsöken samt upptagit till
närmare behandling specialfrågan om korrosion under
vatten.
Vid cementlaboratoriet ha de cementkemiska
arbetena förts vidare i nära kontakt med forskare på
motsvarande område i andra länder.
Skogstransportkommittén har särskilt under den
gångna vintern haft tillfälle utföra flera serier av
provningar, därvid även gasgeneratordrift av bil för
skogsbruk kommit till användning. Arbetet
fort-sättes.
Härmed torde jag ha berört några av de mera
framträdande arbetena under det gångna året. En
mångfald frågor föreligga till undersökning och
utredning inom de olika arbetsorganen, såsom
sambandet mellan ved- och massakvalitet,
stapelfiber-undersökningar, frågan om möjligheten att göra
lino-leummattor av inhemskt material, frågan om
emballage för flytande varor, förbättring av
gasgeneratordrift av bilar, frågan om storgeneratordrift för trä
och torv m. m.
Det har sitt intresse att erinra om att torvfrågan
ånyo blivit aktuell, närmast såsom följd av de nya
metoder för torvupptagning, som utarbetats av det
skotska företaget i Dumphries. Denna s. k. Peco-
metod, innefattar dels vissa skördemaskiner, medelst
vilka torvmaterialet kan insamlas på ett ekonomiskt
sätt, dels ett sedan flera år prövat
torkningsförfarande. Systemet är med ekonomisk framgång
prövat på flera håll, bl. a. i Danmark, och torde
förtjäna ali uppmärksamhet från svensk synpunkt.
Tekniska museet fortsätter med sina tyvärr
alltför otillräckliga medel att fullborda installationerna
inom den nya byggnaden. Maskinhallen väntas inom
kort bliva färdig. Museet har under året fått
mottaga många bevis på intresse och välvilja, såväl i
form av gåvor in natura som i pekuniärt avseende.
Om man vill söka överblicka de stora linjerna i den
tekniska utvecklingen, så är det numera icke att
misstaga sig på att icke tyngdpunkten håller på att
förskjuta sig från de maskintekniskt betonade områdena
mot det kemisk-tekniska. Jag har tidigare från
denna plats hävdat den åsikten, att nästa stora
uppsvingsperiod i världen kommer att vara knuten till
utvecklingen av kemisk industri, och jag är efter de
senaste årens vittnesbörd mer än någonsin
övertygad om att så blir förhållandet och att framtiden
tillhör kemien.
På de maskintekniska och elektrotekniska
områdena består framstegsarbetet i huvudsak i en
förfining och en utmejsling av detaljer under
tillämpning av redan kända grundprinciper. På det
kemisktekniska åter ha under de senare åren öppnats helt
nya områden, vid vilkas bearbetning man ännu så
länge befinner sig i första början. I stort sett ligger
det väl så till, att maskin- och värmetekniken jämte
elektrotekniken gjort sitt genom att framskaffa de
mångskiftande hjälpmedel i fråga om alstring av
kraft jämte applicering och reglering av densamma,
söm erfordras för fabriksmässig framställning i stort
av olika produkter. Av dessa hjälpmedel kan nu
den kemiska industrien betjäna sig för att fullgöra
sin framtidsuppgift att skapa nya värden. De
väldiga kemiska fabriker, som byggts på de senaste
åren, särskilt i Tyskland, varsla om vad komma skall.
När jag gör detta uttalande om elektrotekniken,
inbegriper jag ej däri den nyaste grenen,
elektroniken, dvs. tillämpningarna av den vetenskapliga
elektronfysikens forskningsresultat. På detta
område kan med fog förväntas märkliga framtidsvärden.
För övrigt kan anmärkas att när man kommer in på
elektroner och atomfysik, så vet man ofta inte längre
om man sysslar med fysik eller kemi.
Mycket av vad den nutida kemiska industrien
presterar, alltifrån den Haber—Bosch’ska
kvävesyntesen har sin upprinnelse i
självförsörjningssträvanden under trycket av fruktan för krig. Det är en
illustration till den gamla satsen om nöden såsom
uppfinningarnas moder. Vad som sålunda
framdri-vits har emellertid inneburit framsteg av bestående
värde för människans försörjningsmöjligheter.
Den syntetiska kemitekniken på basis av
tryckupphettning, hydrering och användning av
kontaktsubstanser har efter kvävesyntesens genombrott som
bekant fört vidare till framställning i stor stil av
metanol samt av kolväten av brännoljetyp (bensin
m. m.). Efter denna linje torde ännu många för
vetenskap och teknik betydelsefulla resultat vara att
vänta.
En annan synnerligen viktig teknik karakteriseras
512
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
