Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1937 - Tekniken 1937, av A. F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
av en annan sorts syntes, kallad polymerisation och
kondensation, innebärande ett hophakande av
molekyler till långa kedjor. Härigenom har redan nn
framskapats en mängd nya ämnen med märkliga
egenskaper. Bland dessa fäster man sig särskilt vid
den rika variationen av konstmassor, vilka kunna
givas olika önskade egenskaper i fråga om hårdhet,
formbarhet, kemisk resistens m. m. Åtskilliga av
dessa äro på väg att i olika sammanhang uttränga
metallerna såsom konstruktionsmaterial.
En annan utgångspunkt är att finna i den s. k.
ytkemien, vilken synes vara kallad att reda upp en
hel del hittills ej fullt kända förhållanden, då fasta
kroppar reagera med varandra eller komma i
beröring med vätskor och gaser. Knappast något tekniskt
område, det mekaniska inbegripet, torde undgå att
röna inflytande av vad denna nu ivrigt bedrivna
forskning håller på att bringa i dagen av ny
kunskap. Särskilt den nu så viktiga kemiska
apparattekniken anses hava mycket att hämta ur kännedomen
om beröringsytornas egenskaper och inflytande på
förloppet, ett område som har anknytningspunkter till
katalysatortekniken med dess många frågetecken.
Slutligen utgöra de mångskiftande landvinningarna
inom biokemien säkerligen utgångspunkt för en
framtida teknik, vars konturer nu endast kunna anas.
Den nya kemiska epoken om jag så får säga har
sitt ursprung i Tyskland, där den bildar ett mycket
kraftigt inslag i landets näringsliv av i dag. Men
det är slående, hurusom den vetenskapliga och
tekniska kemien på relativt kort tid erövrat Amerika,
Forskningslitteraturen så väl som
produktionsstatistiken från U. S. A. vittna samstämmigt om en
utveckling, som utan överdrift kan rubriceras såsom
revolutionerande. Den amerikanska kemitekniken
omspänner alla grenar, men har självfallet fått en
särskild inriktning genom tillvaron av sådana
speciella råvaror som petroleum och naturgas. I
Amerika lära finnas 1 600 kemiskt industriella
forskningslaboratorier, sysselsättande mer än 22 000 tränade
laboranter. Antalet graduerade kemister vid
amerikanska universitet överstiger numera antalet vid alla
andra fakulteter sammantagna.
Även i England, Frankrike och andra
industriländer förmärkes ett starkt stegrat intresse för kemisk
industri. I brännpunkten för detta intresse — i vad
det inte gäller rena krigskemiska produkter såsom
sprängämnen o. d. — finner man strävandena att
framställa syntetiskt motorbränsle inom landet.
England har sålunda dels anlagt hydreringsverk för
stenkol enligt Bergius’ metod, men också med en kraftig
subventionspolitik framdrivit en omfattande
lågtem-peraturdestillation. Det är samma process, som i
Tyskland benämnes "Schwelung", och som även där
på senare år tagit väldiga proportioner, utgående
från såväl stenkol som framförallt brunkol och på
sistone även torv. Till skillnad från den välbekanta
destillationen vid hög temperatur, som sedan
gammalt användes i gas- och koksverk, ger den
nyssnämnda processen en större mängd mellanprodukter
av tjäror och oljor, vilka dels i viss mån kunna
användas direkt som ersättningsbränsle, dels genom
en lätt hydrering kunna överföras till bensin och
oljor.
I Italien har man ägnat stort intresse åt
alkoholprodukter såsom motorbränsle. Man har där med
framgång prövat blandningar av alkohol (70 à 80 %)
med flyktiga ämnen, dels eter, dels flyktiga kolväten.
I detta sammanhang torde några ord om läget i
Sverige vara motiverade. För att i händelse av krig
och avspärrning kunna skaffa motorbränsle måste vi
anlita vad som står oss till buds i fråga om trä,
skiffer och torv. Jag har tidigare nämnt om
Perstorpsanläggningen, vid vilken avses att utvinna
motorbränslen ur ved jämsides med andra kemiska
produkter. Det har också övervägts och undersökts
huruvida i utlandet använda förfaranden skulle kunna här
tillämpas. Direkt tryckhydrering av trä lämpar sig
ej synnerligen väl. Däremot skulle en
hydrerings-anläggning med fördel kunna användas för
behandling av tjäror och råoljor ur lutar och skiffrar. De
senaste bensinfabrikerna i Tyskland äro byggda på
Fischer—Tropsch’s förfarande att syntetisera gas med
kontaktsubstans vid vanligt tryck. Denna metod
kan också tänkas använd här, då ju gasen teoretiskt
kan framställas likaväl ur trä och ur torv. Praktiskt
hänger frågan emellertid på möjligheten av en
gasgeneratordrift i stort med nyssnämnda
utgångsmaterial. På det området saknas emellertid hos oss tills
vidare erfarenhet, liksom i fråga om
Schwelungspro-cessen överhuvudtaget. Det är en angelägen uppgift
att studera detta problem. Genom en
"lågförgas-ning" — om jag skulle våga mig på en sådan
översättning •— av torv skulle en del råoljor kunna direkt
utvinnas.
Skiffern kan ge en del oljor, särskilt pannolja, så
långt som en brytning låter sig praktiskt genomföra.
Sprit torde även för våra förhållanden komma att
spela en viktig roll. F. n. är sulfitluten
utgångsmaterial, men i mån av behov kunna metoder tillgripas,
där träet såsom sådant bearbetas.
Slutligen har man att räkna med träkolsgas för
bildrift och glädjande att omtala hava på det området
tekniska framsteg vunnits på senare år, som synes
vara ägnade att ställa träkolsbilen i ett betydligt
bättre läge än tidigare.
Ser man på vårt lands läge både i förhållande till
nyssnämnda problem och i övrigt mot bakgrunden av
den förut berörda världstendensen hän mot en
kemisk-teknisk utveckling ter sig situationen rätt
dyster. Yi ha i Sverige icke kemisk industri av
sådana mått som i de stora industriländerna.
Cellulosaindustrien rubriceras visserligen såsom kemisk, men
karakteriseras tillsvidare i huvudsak av mekanik och
värmeteknik. Vi sakna i vårt land motsvarighet till
sådana företag som I. G. Farbenindustrie i Tyskland,
Imperial Chemical i England och Dupont i Amerika.
Och det är en svår drawback. Framstegs- och
försöksarbetet på det kemiska området är nämligen av
en annan karaktär än på de mekaniska. Hur
mycket arbete, som än göres i laboratorieskala, kommer
man ingen vart utan försök i stor skala. Det kostar
stora summor och för sådan försöksverksamhet kräves
företag, som ha förmågan att taga rätt stora risker..
Utan ett storkemiskt företag komma vi här i landet,
att bliva allvarligt på efterkälken i den framtida
utveckling jag här ovan skisserat.
Efter dessa mera allmänna översikter går jag att
lämna en del detaljnotiser från olika områden, väl
medveten om materialets ofullständighet och
inhomogenitet.
25 dec. 1937
513
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
