Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 48. 27 nov. 1937 - Tekniken 1937, av A. F. Enström
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
stor hastighet, sedan de ha genomlöpt en spiralformig
bana.
Med s. k. molekylardestillation har en ny
arbetsmetod införts i laboratorier och kemiska fabriker.
Molekylardestillation avser överförande av ånga från
en varmare vätskeyta till en kallare närbelägen yta
på en kylare eller kondensor, varvid rummet mellan
vätskeytan och kylarytan evakuerats så starkt, att
ångan icke hejdas, och att våglängden för
molekylernas fria rörelse uppgår till 2—4 cm. Vätskan
föres vanligen som en tunn film över en värmekropp.
Avståndet mellan kylaren och vätskeytan hålles inom
nyssnämnda väglängd och trycket hålles mellan
10—3 och 10—4 mm kvicksilver. Vätskans
destillation kommer att äga rum vid lägsta möjliga
temperatur, och även högmolekylära organiska ämnen, vilka
sönderdelas eller krackas vid vanlig
vakuumdestillation, kunna överdestilleras. Man kan även utföra en
skarp fraktionerad destillation enligt denna metod.
Den användes först av Brønsted och Hevesy för att
skilja kvicksilvers isotoper. Sedan utnyttjades
metoden av Burch, Washburn och Waterman för
destillation av olika organiska ämnen, t. e. avdestillering av
rena vitaminer ur fiskleverolja. Burch har även
utarbetat apparatur för metodens tillämpning i teknisk
skala, så att pr dygn mängder om ett ton och däröver
kunna överdestilleras.
Tillverkning av mekaniskt och kemiskt resistent
glas har utvecklats så, att numera storglasapparater
kunna framställas för användning i kemiska fabriker.
I samband därmed hava en del detaljproblem blivit
lösta, t. e. hopflänsning av stora glasrör och
apparat-delar, pressgjutning av spänningsfritt glas med
exakta dimensioner, liggande inom 0,01 mm,
finetsning av skarvdelar och oljetätning m. m.
Tillverkning av konstmassor hava som jag
tidigare berört utvecklats synnerligen snabbt. Sålunda
hava förbättrade syntesmetoder med användande av
nya mellanprodukter kommit i bruk. Man har
gjort blandningar med avsevärt förbättrade
egenskaper, speciellt ifråga om bearbetning, t. e. böjning
och sammanfogning genom "svetsning". Nya
användningsområden för konstmassor inom den
kemiska apparattekniken hava tillkommit. En
special-användning är t. e. skum av konstmassa med
volymvikt =0,08, vilket är värmebeständigt till 140°C, ej
fuktas av vatten och är ett effektivt
isolationsmaterial för värme. Samtidigt bedrives ett ivrigt
forskningsarbete beträffande polymerisations- och
konden-sationsprocessernas reaktionsmekanism, vilket givit
klarläggande resultat.
Den syntetiska kautschuken tillverkas numera i
stora kvantiteter i U. S. A. (neoprene), i Tyskland
(buna) och i Ryssland (sovprene). Man har lyckats
förenkla framställningen av mellanprodukten
buta-dien genom acetylens överförande till vinylacetylen
och dennas partiella hydrering.
Ett intressant och beaktansvärt framsteg för
undvikande av vattendragens förorening av sulfitfabriker
har gjorts vid Marathon Paper Mills Co., Rotschild,
Wis., där en av G. Howard och medarbetare utarbetad
metod tagits i bruk. Därvid behandlas sulfitavlut
och tvättvatten motsvarande 90—95 % av totala
av-lutskvantiteten med kalkmjöl i flera steg, varvid dels
svavel återvinnes, enligt uppgift 23—35 kg svavel/ton
sulfitmassa, dels en utfällning av organisk substans
åstadkommes. Härigenom renas avluten till en grad
motsvarande en sänkning av mera än 80 % av det
för självrening erforderliga syrebehovet. Av den
avfiltrerade organiska substansen framställas flera olika
preparat och speciellt synes det s. k. "Maratan
ex-tract" ha fått kommersiell betydelse inom
garveri-industrien. Bränslevärdet hos torrsubstansen angives
till 4 700 Cal och askhalten är 18 %.
Även vanillinframställning har numera upptagits i
industriell skala med sulfitavlut som råmaterial.
Förfarandet har i detalj utarbetats av H. Hibbert och
G. H. Tomlinson vid McGill universitetet.
Inom den keramiska industrien har
flotationstek-niken börjat få stor användning för råvarans
förädling.
Inom kvarntekniken fästes uppmärksamheten på nya
maskinella regleringsanordningar, exempelvis en
ser-vomotor för valsstolar. Medelst denna regleras
tillförseln av malgodset automatiskt under målningens
gång samt till- och frånkopplas valsstolen
automatiskt, när tillförseln av malgods börjar eller upphör.
Vidare anbringas automatiskt verkande
tömningsregulatorer, vilka styra automatvågarna, som
kontrollera blandningen av de olika ingredienserna i
malgodset.
Från bryggeriindustrien framhålles vilken oerhörd
betydelse Svalöfs förädlingsarbete haft och har för
odling av förstklassigt svenskt korn. Nya resultat
väntas dels av en höjning av kromosomtalet, dels
genom röntgenbestrålning.
Ett bryggeritekniskt problem, som alltmer kommit
i förgrunden, är frågan om ölets kemiska hållbarhet
och naturen av och orsaken till de grumlingar, som
uppkomma vid avkylning eller vid närvaro av syre.
Heim har funnit, att ölets köldkänslighet stegras
genom pastörisering, som däremot ej har någon större
betydelse för oxidationsgrumlingen. Han fann att
lagringstid och filtrering i hög grad påverka ölets
köldkänslighet, medan ändringar i mältnings- och
bryggningsförfarandena hava föga effekt.
För att öka ölets stabilitet har man med god
verkan börjat använda behandling med vissa
adsorp-tionsmedel, såsom kaolin, aluminhydrat, kiselgur
m. fi., utfällning med tannin eller tillsats av
proteo-lytiska enzymer.
Hartong har visat, att den koagulerbara äggvitan ej
är orsak till köldgrumlingen. Denna torde förorsakas
av globulinet i förening med garvämnen och salter.
Oxidationsreduktionspotentialens betydelse för
ölets kemiska och biologiska hållbarhet har utretts
av de Clerck.
Oxidationsgrumlingar, vilka i motsats till
köldgrumlingar äro irreversibla, motverkas genom
tappning i kolsyreatmosfär. En tysk firma bygger nu
maskiner för fyllning av flaskorna med kolsyra före
tappningen. I Belgien tappas även fatöl under
kolsyra, varigenom tydlig förbättring av hållbarheten
erhållits.
I England har Alfa-Laval-centrifugen med gott
resultat använts för att avlägsna jäst ur öl.
Centri-fugen har i detta fall samma uppgift som ett förfilter
och avlägsnar på ett bekvämt sätt huvudparten av
de i ölet svävande fasta beståndsdelarna. Härigenom
avlastas det egentliga ölfiltret, minskas ölförlusterna
och sparas arbete och kostnader för filtermassans
behandling.
516
30 okt. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
