Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 49. 4 dec. 1937 - Årets nobelpris i fysik och kemi, av J. Tandberg - Snabbare tåg — ett modernt krav, av Werner Roempke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
losafibrer ligga dessa långa molekyler orienterade
huvudsakligen parallellt med längdriktningen och
giva stor bärkraft åt fibrerna, en hållfasthet, som
framgångsrikt tävlar med stålets. Förutom Haworth
ha även Sponsler, Doré, Freudenberg och
framför allt Staudinger med framgång bearbetat
problemen.
Men solen lyser ej blott över cellulosan. Vi få ju
alla hälsa och sundhet av solsken, och sakna vi
P. Karrer.
solens direkta ljus i vårt klimat, kunna vi i någon
mån ersätta det med — fiskleverolja. Att denna
substans kan vara ett tveeggat svärd är nog så riktigt,
barnens naturliga motvilja mot substansen är
berättigad. Men liksom alla paradoxer innehålla ett
mått av sanning, så innehåller även fiskleverolja ett
visst mått av vitaminer, närmare bestämt vitamin
A och D. Brist på vitamin A medför nedsatt
motståndskraft mot infektioner och förorsakar en rad
bristsjukdomar (bl. a. ögonsjukdomen xeroftalmi).
Karrer var den som först lyckades utreda
sammansättningen av vitamin A och han framställde
ävenledes ämnet i ren form. Han isolerade ett ämne,
karotin, som finnes i morötter, och visade att detta
är modersubstans till vitamin A. Karrer gick vidare,
studerade även vitamin B2 eller laktoflavin, som
finnes i mjölkvassla, och framställde ämnet
syntetiskt. Brist på detta ämne i födan orsakar en
eksemliknande hudförändring, pellagra.
En sjukdom, som fordom brukade härja svårt
bland skeppsbesättningar under långresor och som
ännu i dag kan träffa enstaka samvetsgranna
dietmänniskor, är skörbjugg (scorbutus). Denna
bristsjukdom, som yttrar sig i hudblödningar,
uppluckring av tandköttet och muskelsmärtor, orsakas av
brist på C-vitamin, askorbinsyra, som närmare har
utretts av årets nobelpristagare i medicin
Szent-Györgyi. Han lyckades visserligen att
renfram-ställa ämnet men kunde ej närmare utröna dess
molekylära byggnad. Härtill fick han snabbt hjälp
av Haworth, som i samarbete med professor Hirst
i Bristol utredde askorbinsyrans konstitution, och
det dröjde ej länge förrän man även lyckades
syntetiskt framställa samma ämne. Syntesen utfördes
ungefär samtidigt även av Reichstein i Schweiz.
Numera är askorbinsyra en relativt billig teknisk
produkt i likhet med många andra syntetiskt
framställda läkemedel.
Studiet av vitaminerna har sysselsatt kemister,
läkare och fysiologer världen runt. Bland svenska
forskare må nämnas namnen von Euler0 och H.
Theorell.
9 Nobelpris 1929.
Snabbare tåg — ett modernt krav.
Ing. N. Gustafsson talar uti en uppsats i Teknisk
tidskrifts allm. avd. nr 28 1937 för införandet av
specialbyggda snabbtåg å våra svenska huvudlinjer.
Uti denna rikt illustrerade uppsats framhåller han
att "en grundförutsättning för användandet av dylika
snabbtåg har varit, att den redan existerande
ban-överbyggnaden ej skulle behöva ändras".
Härtill genmäler byråchef T. A. Törjeson i samma
tidskrift nr 40, att den nuvarande spåröverbyggnaden
å våra huvudlinjer ingalunda medgiver framförandet
av några snabbare tåg än vad f. n. äger rum; "varken
spåröverbyggnadens styrka eller de talrikt
förekommande kurvorna med 600—700 meters radie skulle
medgiva detta".
Klart är emellertid, att man vid specialbyggda
snabbtåg, vilka hava såväl lägre axeltryck som lägre
tyngdpunktsläge än de vanliga tågen, kan tillåta sig
en något högre hastighet än den för vanliga tåg
stipulerade maximihastigheten, och i allmänhet synes
man vid utländska järnvägar för snabbtågen hava
uppnått en genomsnittshastighet, som är lika stor
som den för vanliga tåg å samma bansträcka gällande
högsta tillåtna hastigheter.
Man finner t. e. i Tyskland, där maximihastigheten
å de större huvudlinjerna tillåtes uppgå till minst
120 km i timmen, att snabbtågen uppnå en
genomsnittshastighet av 125—135 km per timme, medan
vanliga ångdrivna snälltåg ej komma högre än 80—90
km per timme.
I Danmark uppnå "Lyntogen" 100 km per timme
i genomsnitt, vilket torde motsvara den därstädes
tillåtna maximihastigheten för vanliga tåg, och i
Österrike t. e. å sträckan Wien—Semmering—Graz,
med ett mj^cket stort antal skarpa kurvor, kan en
"Austro-Daimler" snabbvagn köra med 80 km
genomsnittshastighet, medan vanliga snälltåg vid 80 km
tillåten maximihastighet knappast uppnå 60 km per
timme i genomsnitt.
Överfört till våra svenska förhållanden skulle detta
betyda, att vi med en högsta tillåtna hastighet för
4 dec. 1937
525
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
