Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 18 dec. 1937 - Brandskydd i mekaniska verkstäder, av H. Selldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Brandskydd i mekaniska verkstäder.
Av brandchefen H. SELLDÉN.1
Brandskydd i mekaniska verkstäder skulle utgöra
titeln på detta föredrag. Emellertid måste framhållas
att en hel del av vad som kommer att sägas i detta
ämne givetvis icke är begränsat att omfatta
brandskyddet enbart för mekaniska verkstäder, utan
fastmer fabriker i allmänhet, upplag och andra eldfarliga
inrättningar.
Vad som för brandmannen framstår som det
väsentligaste vid allt brandskyddsarbete är först och
främst frågan huruvida erforderliga och tillräckligt
betryggande utrymningsvägar finnes tillgängliga för
människor och djur. Detta är ett krav, som icke
får eftersättas, ty egendom, gods och guld kunna
ersättas, men aldrig ett spillt liv. Har denna viktiga
fråga lösts på ett tillfredsställande sätt återstår för
brandmannen följande problem. Vad kan och bör
göras för att i möjligaste mån förhindra elds
uppkomst och spridning?
Vad först utrymningsvägarna beträffar böra
trappor och trappors omslutningsväggar utföras av
eld-säkert material. Dörrar från trapphus till
fabrikssalar, lagerrum o. d. böra utföras brandtrygga och
självstängande. Trapporna böra om möjligt
förläggas så, att dagerljus kan erhållas, ty vid helt
inbyggda trapphus, vilka givetvis måste upplysas
elektriskt även på dagen, kan vid eldsvåda det elektriska
belysningsnätet spolieras och trapporna förläggas i
mörker. Vad detta skulle betyda ur
utrymningssynpunkt är lätt att inse och tarvar ingen närmare
förklaring. Vidare måste trapporna och dess tillfarter
alltid hållas fria från belamrande föremål, så att en
snabb utrymning icke förhindras. Dörrar till
trapphus skola vara utåtgående från verkstads- och
lagerlokaler räknat, och få lika litet som trapporna
belamras så att utrymningen försvåras. Tyvärr finner man
ofta vid besiktningar, att dessa viktiga regler icke
iakttagas, i det att dörrar och trapphus blockeras
med gods eller annan bråte, vilket många gånger
bottnar i ren obetänksamhet och tanklöshet.
Vi skola nu övergå till de åtgärder, som kunna
ifrågakomma för att i möjligaste mån förhindra elds
uppkomst och spridning. Härvid spelar naturligtvis
byggnadsättet en stor roll såväl vad
byggnadsmaterialet som vad sektioneringen beträffar. Att en
stenbyggnad med mellanbottnar och skiljeväggar av
obrännbart material är ett vida mindre eldfarligt
objekt än exempelvis en motsvarande byggnad av trä
med invändiga trägolv och träväggar är självklart.
Vid nybyggnad eller ombyggnad böra vederbörande
verkstadsägare eller byggmästare och arkitekter i god
tid hos någon brandskyddsexpert, vanligen
brandchefen på orten, rådgöra om huru det förebyggande
brandskyddet bör ordnas. Å ritningarna påvisas vad
som från brandväsendets sida anses erforderligt ur
brandskyddssynpunkt och när nybyggnaden eller
ombyggnaden står färdig, vet byggherren med sig, att
även brandskyddets krav äro tillgodosedda, och att
ingen anmärkning kan göras härutinnan. Om man
i Föredrag inför Svenska teknologföreningens avd. för
Mekanik.
alltså på ett tidigt stadium kommer överens, kunna
ofta de föreskrivna säkerhetsåtgärderna utföras för
ingen eller ringa kostnad. Sämre ter det sig när
brandskyddsmannen tillkallas först när byggnaden är
färdig och måhända brandskyddets mest elementära
krav icke beaktats. Sådana krav kunna bl. a.
innebära vissa sektioneringar i vertikal eller horisontal
led, brandsäkert avskiljande från övriga lokaler av
särskilt eldfarliga rum eller avdelningar, brandsäkert
inklädande av hissar och hisstrummor eller andra
trummor, anbringandet av brandtrygga dörrar osv.
I detta sammanhang måste dock påpekas, att det är
meningslöst vidtaga dyrbara förebyggande
säkerhetsåtgärder därest exempelvis branddörrar i brandmurar
icke stängas varje dag efter arbetets slut. Vid en
millionbrand inom den mekaniska industrien för en
tid sedan spriddes elden katastrofalt genom att
branddörrarna stodo på vid gavel, varför elden obehindrat
kunde kasta sig från den ena sektionen till den andra.
Vi övergå nu till övriga åtgärder, vilka kunna
ifrågakomma i syfte att hindra elds uppkomst och
spridning. Åtgärder till förhindrande av elds
uppkomst komma att närmare beröras i ett senare
sammanhang och jag skall därför först tala om åtgärder
till förhindrande av elds spridning, utöver vad som
tidigare anförts i denna sak.
Därest eldsläckningsredskap saknas och elden icke
kan kvävas i sin linda, torde enda förfaringssättet
vara att söka stänga elden inne till dess
släcknings-hjälp kan erhållas. Dörrar till exempelvis ett
brinnande rum stängas, fönster förbommas om så kan
ske och åtgärder vidtagas i övrigt för att i möjligaste
mån hindra lufttillförseln. En av betingelserna för
eldens uppkomst och spridning är ju som bekant
luftens syre. De eldsläckningsredskap, som kunna
ifrågakomma äro handapparater, brandposter med slang
och strålrör samt sprinkler- och skumanläggningar.
Bland handapparater märkas den s. k. pytssprutan
eller assuranssprutan, av vilka den av koppar är den
förnämsta, emedan den icke rostar sönder i likhet
med sådana av plåt. Ehuru dyrare i anskaffning
torde den förra i längden bliva billigare än den
senare på grund av nyss anförda skäl. Pytssprutan
är ett redskap, som av allmänheten ofta betraktas
med stor misstro. Bland brandmännen återigen
anses densamma som ett mycket gott
eldsläckningsredskap och otaliga tillbud och mindre eldsvådor
släckas med pytssprutor. Naturligtvis är en av
betingelserna härför, att sprutan ständigt är fylld med
vatten och i övrigt i fullt brukbart skick. En i en
vindskrubb inkastad tom pytsspruta är därför ofta
till ingen nytta vid ett eldsvådetillbud, där ju mer
än annat gäller det gamla ordspråket "att tid är
pengar". På senare tid har pytssprutan utvecklats
till att omfatta även skumsläckning, vartill jag
återkommer, på så sätt, att sprutan kan inställas genom
en regulator antingen för släckning med vatten eller
skum. Den för skumbildningen erforderliga vätskan
förvaras i små glasbehållare under sprutans lock.
Till handapparater räknas vidare s. k. kemiska
eldsläckningsapparater, vilka äro konstruerade i
544
20 nov. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
