Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte 51. 18 dec. 1937 - Brandskydd i mekaniska verkstäder, av H. Selldén
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
olika typer och för olika släckningsändamål. Tiden
medgiver icke att närmare ingå på de olika
apparaternas konstruktion, här skall därför endast
beröras de vanligast förekommande typerna. Dessa
typer äro s. k. vattensläckare, skumsläckare,
pulver-släckare och klorvätskesläokare. Vattensläckare äro
avsedda för användning i bostäder samt sådana
fabriker och övriga lokaler, där huvudsakligen
eldfaran härrör från andra ämnen än eldfarliga oljor
av första klass, karbid eller film och där högspänd
elektrisk ström ej finnes. Skumsläckare äro avsedda
för användning i fabriker och övriga lokaler, där eld
kan befaras uppstå i eldfarliga vätskor av första
klass, terpentin, oljor eller karbid. Pulversläckare
böra komma till användning i samma fall som
skumsläckare samt dessutom vid brand i elektriska
kraft-och transformatorstationer. Vad slutligen
klor-vätskesläckare beträffar avses desamma för brand i
garage, automobiler och motorbåtar, vissa typer även
för brand i elektriska kraft- och
transformatorstationer.
Vid inköp av kemiska eldsläckningsapparater är
det av stor vikt tillse, att apparaten ifråga är
godkänd. Alla nya typer av dylika apparater måste
nämligen provas och undersökas av Statens
provningsanstalt samt godkännas eller underkännas,
varefter brandtarifföreningen i sin tur godkänner dem,
som befunnits lämpliga i och för viss premierabatt.
De apparater, som sålunda godkänts, förses med
påklistrade intyg härom. Skall en kemisk apparat
förvaras i t. e. ett uthus eller annan lokal utan
uppvärmning måste tillses, att apparaten är frostfri.
För eldsläckning i övrigt inomhus föreskrivas ofta
brandposter med slang och strålrör. Dessa
brandposter böra placeras på så sätt, att de i möjligaste
mån kunna betjänas utan allt för stort hinder genom
eld och rök. Därför böra brandposterna placeras
utanför verkstads- och lagerlokaler, helst i
brand-säkra trapphus. Slangen skall vara upphängd så, att
densamma snabbt kan utläggas utan bukter.
Kopplingar till brandposter och slang skola vara
normalkopplingar, vilka kopplingar enligt lag äro de enda
tillåtna.
Det effektivaste skyddet mot eldsvådor är dock
sprinklersystemet i kombination med brandskåp.
Sprinkleranläggningen är en släckningsanordning,
som avser att från ett uppmonterat nät av vattenrör
vid eldsvåda eller eldsvådetillbud släcka elden
genom vattnets nedströmmande från rören i form av
duschar, vilkas vattenstrålar så gripa omkring sig,
att varje del av lokalen eller det avsedda området
blir besprutat.
Sprinkleranläggningar förekomma i tvenne olika
utföranden, dels öppna (s. k. regnapparater), dels
slutna (de egentliga sprinkleranläggningarna). Den
öppna sprinkleranläggningen är en
vattenbegjut-ningsapparat, vars rör äro försedda med ett flertal
öppna hål och där vattnet insläppes i rören genom
öppnande för hand av en gemensam huvudventil, för
att därefter kastas ut genom rörnätets samtliga hål
utöver det avsedda området. Sådana
sprinkleranläggningar användas exempelvis å teatrarnas
scenområden för att skydda järnridåns mot scenen
vettande sida och benämnas i dagligt tal vattenridå.
Den slutna sprinkleranläggningens vattenrör äro
slutna och försedda med s. k. sprinklerhuvud, vilka
äro så konstruerade, att de vid en viss temperatur
automatiskt öppna sig och lämna fritt utlopp för
vattnet att sprida sig i duschform över den
uppkomna elden.
Automatiska sprinkleranläggningar utföras enligt
våtrörssystem eller torrörssystem. Vid våtrörssystem
står rörnätet ständigt fyllt med vatten under
erforderligt tryck ända framme i sprinklerhuvudena för
direkt verkan när ett sprinklerhuvud öppnas.
Systemet kan emellertid icke användas i lokaler, som
ständigt eller tidvis hava en låg temperatur, i vilka
fall torrörssystemet måste komma till användning.
För att säkerställa vattnets frysning är i detta fall
hela rörsystemet fyllt med inpumpad luft. vilken
genom sitt tryck håller tillbaka det framåtsträvande
vattnet genom differentialventil. När sedan ett
sprinklerhuvud öppnas, utpressas luften genom det
därvid öppnade hålet, vattentrycket i nätet blir
övermäktigt, lyfter upp differentialventilen och
fyller hela rörnätet med vatten, som därvid finner
utlopp genom en eller flera öppnade sprinkler.
Sprinkleranläggningarna äro försedda med
larmklockor, ofta placerade såväl inom- som utomhus,
vilka ringa i samband med att ett eller flera
sprinkler-huvuden träda i funktion. I större samhällen står
sprinkleranläggningen i regel i direkt förbindelse
med ortens brandtelegraf, så att brandkåren
automatiskt alarmeras, när ett sprinklerhuvud öppnas.
Härigenom vinnas två fördelar, dels brandkårens
snabba ingripande för att vid behov fullfölja
eldsläckningen, dels sprinklersystemets snabba
avstängande till förhindrande av allt för stora vattenskador.
Särskilt stor torde betydelsen härav vara nattetid,
då anläggningen oftast står utan bevakning. Därest
sprinkleranläggningen utföres enligt av Svenska
brandtarifföreningen fastställda bestämmelser
medgives en avsevärd rabatt i försäkringspremierna.
I stället för sprinkleranläggningar kunna
understundom skumanläggningar komma ifråga, framför
allt i sådana verkstäder och lokaler där eldfarliga
vätskor användas i större omfattning samt inom
cisterner i oljehamnar där exempelvis bensin
förvaras. I dessa fall kan man dock icke tala om
automatisk släckning, utan densamma måste ske på
manuell väg, dvs. för skumbildningen och dess
framförande till eldstället erforderliga redskap måste
bringas i funktion. Vid Loudden äro sålunda
rörledningar dragna från särskilda pumphus upp till
bensintankarnas överdel. I händelse av eldsvåda
inom en bensintank igångsättes från pumphuset dels
en motorspruta, dels en skumgenerator för skummets
bildande och transport till cisternen.
På tal om skumanläggningar torde i korthet sägas
något om skum, en relativt ny uppfinning på
eldsläckningsteknikens område, dvs. dit hän den nu
utvecklats. Ty framställning av skum för släckning
av eld är känd sedan 30 år tillbaka, då en rysk
ingenjör Laurent uppfann principen för framställning
av s. k. kemiskt skum, grundad på den kemiska
reaktion, som uppstår, när en syra eller sur lösning
blandas med en alkalisk (ett karbonat). Härvid
alstras fri kolsyra, vilket sker under kraftig
tryckutveckling. För alstring av skum är i den ena av
de båda lösningarna inblandat ett skumbildande
ämne, exempelvis saponin eller lakritsrotextrakt.
Sedermera hava de skumbildande kemikalierna er-
25 dec. 1937
545
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
