Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
lättare tränga in i sittrummet, under det att kanske
fullgoda åtgärder blivit företagna för att hindra att
avgaserna såsom sådana tränga in.
Vid en hel del flygmotorer användes till bensinen
en tillsats av blyetraetyl. Vid förbränningen bildas
fritt bly, som möjligen kan medföra vissa
förgiftningsfaror. Dessutom har man understundom funnit, att
den mängd etylendibromid, som alltid förefinnes i
etyl-vätskan, kan medföra vissa obehagliga verkningar efter
förbränningen. Vissa personer äro nämligen rätt
känsliga för dessa bromföreningar.
Vid anordnandet av flygmotorernas avgasrör måste
därför en speciell uppmärksamhet ägnas dessa frågor.
Det är icke blott i flygplan med öppna sittrum som
koloxiden kan medföra faror. I många fall torde risken
vara betydligt större vid de helt täckta flygplan, som
förekomma i den civila trafiken. Här har man ej alltid
den ventilation, som skulle vara nödvändig. Det skulle
därför ur denna synpunkt vara önskvärt, att en
regelbunden undersökning av våra trafikplan kunde komma
till stånd. Den tanken kan även framkastas att orsaken
till en del flygolyckor kanske inte enbart beror på de
resultat som en haveriundersökning giver vid handen,
utan att den primära orsaken kan ha varit en
begynnande koloxidförgiftning hos föraren, som gjort, att
hans psykiska egenskaper blivit så nedsatta, att detta
har kunnat förorsaka olyckan. Man får därför hoppas
att speciellt trafikflyget kommer att ägna denna fråga
sin uppmärksamhet.
N. G.
De amerikanska personvagnarna av 1937 års modell.
En intressant bild av bilens utveckling erhålles|
genom ett studium av de specifikationer, som årligen
lämnas på de amerikanska vagnarna. Av lätt
insedda skäl sker de främsta stegen i utvecklingen av
personvagnarna. Lastvagns- och omnibussmotorerna
utvecklas givet även de men ligga i regel något efter
personvagnsmotorerna. Orsaken härtill är ofta den,
att personvagnsmotorerna arbeta under mindre
belastningsgrad samt att samma krav på okänslighet
för en omild behandling i regel ej föreligger vid
personvagnsmotorn. Beträffande den allmänna
uppbyggnaden föreligger dock numera ingen väsentlig
skillnad mellan en motor för en lastvagn och för en
personvagn. Det är endast vissa detaljer, som skilja de
olika slagen åt. Så t. e. är kompressionsförhållandet
i regel högre på personvagnsmotorn än på
lastvagnsmotorn. Vidare användes i stor utsträckning
lättmetall som material för kolvar och cylinderlock vid
personvagnarna, under det att man mera allmänt
använder gjutjärn för samma detaljer på lastvagnarna.
Vad som i första hand är slående vid en
genomgång av specifikationerna är att antalet typer
undergått en betydande minskning. Flera fabrikat ha
upphört med tillverkningen antingen så, att fabrikationen
helt nedlagts eller ock ingått i någon av de stora
företagens organisation.
Hela Amerikas personvagnstillverkning omfattar
för år 1937 endast 22 stycken olika märken. Flera
av dessa tillverka dock olika modeller, så att hela
listan på personvagnarna kommer att inalles omfatta
48 stycken modeller. Det är säkerligen endast en
tidsfråga, när detta antal ytterligare kommer att
reduceras. Sådana kända fabrikat som t. e. Auburn
och Hupmobile saknas i innevarande års lista över
specifikationerna.
Beträffande motorernas totala cylindervolym har
denna i förhållande till föregående års siffra i
medeltal för samtliga modeller endast undergått en ytterst
obetydlig ändring. Medeltalet för år 1937 utgör
4,52 liter. Den genomsnittliga effektsiffran har
däremot ökat och utgör i år 116 hkr. Värdena ligga i
regel samlade mellan 80 och 130 hkr. Det lägsta
effektbeloppet utvisar Willys (modell 37) med
uppgivna 48 hkr. Den högsta siffran uppvisar i år
liksom tidigare Dusenberg med 265 hkr.
Effektstegringen har ernåtts dels genom en ökning
av kompressionsförhållandet och dels genom en
stegring av varvtalet för maximal effekt.
Vad först kompressionsförhållandet beträffar
utgör detta i genomsnitt vid standardutförande 6,25.
Motsvarande siffra för 1936 års modeller var 6,15.
Denna stegring har ernåtts utan att man härför
behöver använda bensin med högre oktanvärde än
normalt eller med andra ord omkring 68. Av de 48
modellerna kunna 17 stycken erhållas med högre
kompressionsförhållande genom utbyte av cylinderlock.
Den högsta siffran angives för två Chryslermodeller
med 7,45. Det lägsta värdet uppvisar Dusenberg med
5,20.
Beträffande det varvtal, vid vilket maximal effekt
ernås, utgör detta i medeltal 3 550 varv per min.
Den lägsta siffran visar Buick, Chevrolet, Packard
och Willys med 3 200 varv per min., under det att
den högsta uppgives för Dusenberg och Hudson 8
med 4 200 varv per min.
Cylinderantalet varierar från 4 till 16 stycken.
Endast en fyrcylindrig motor tillverkas, nämligen
Willys. Antalet sexcylindriga utgör 18 st., under det
att de åttacylindriga uppgå till 23 stycken. En
markerad övergång till åttacylindriga motorer är
härigenom tydlig. Flera modeller hava 12-cylindriga
motorer, under det att en har 16 cylindrar, nämligen
Cadillac V 16 (effekt 185 hkr vid 3 800 varv per
min.).
Samtliga bilfabriker tillverka själva sina motorer
med ett enda undantag, nämligen för Cord 8, vars
motor tillverkas av Lycoming Motors Corp.
En annan uppgift, som giver en rätt intressant bild
av motorernas utveckling, är den som gives
beträffande motorernas smörjsystem. Den gamla
stänk-smörjningen kvarstår vid endast tre stycken motorer,
nämligen vid Hudson 6 och Hudson 8 samt den av
samma koncern tillverkade Terraplane 6. En
kombination av stänk- och trycksmörjning förekommer
vid de bägge Chevroletmodellerna Master 6 och
De Luxe 6. Samtliga övriga 43 st. motorer hava helt
genomfört trycksmörjning.
Samtliga modeller hava bränsletillförsel med
mekanisk pump, driven av kamaxeln. En modell,
nämligen Cadillac V 16, har stigförgasare, under det att
samtliga övriga äro utrustade med fallförgasare.
Ett studium av det i kolvarna använda materialet
visar, att 5 modeller hava gjutjärnskolvar, 3 stycken
angiva stålkolvar, under det att de resterande 40
stycken hava kolvar av lättmetall. Gjutjärnskolvar
användas som nämnts endast av tre fabrikat,
nämligen av de bägge Chevroletmodellerna samt av Willys.
Cylinderlocken göras på 29 modeller av gjutjärn,
under det att 19 stycken använda cylinderlock av
aluminiumlegering. En rätt markerad ökning i
användningen av detta material för cylinderloeken synes
alltså föreligga.
17 juli 1937
31
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
