Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 19. Försignal vid vägkors, Danmark.
Gångtrafiken.
Hos oss ha ju vid flera tillfällen anordnats
trafikveckor för att lära folk att ej använda körbanan som
promenadplats. Speciellt i Tyskland har denna
lärdom inpräntats i allmänheten på ett kanske mera
drastiskt men däremot synnerligen effektivt sätt.
Ett beträdande av körbanan på ställen där i närheten
övergång är anordnad eller gång mot rött ljus
bestraffas med böter till ett belopp av 1 mark, vilket
omedelbart mot kvitto inkasseras av den polis, som
observerar överträdelsen.
Trots den intensiva trafik, som råder i t. e. Berlin
och Paris är trafiksäkerheten betydligt mycket större
än i Stockholm, tack vare frånvaron av fotgängare
på gatan.
På tal om Paris-trafiken förekommer ofta, att man
anser denna vara synnerligen snabb. Man får även
gärna detta intryck, om man som fotgängare
studerar trafiken eller om man åker droskbil. Kör man
själv en modern amerikansk personvagn, skall man
finna att trafikhastigheten ej är så stor. På t. e.
Paris största gata, Champs-Élysées, observerades vid
intet tillfälle under dagen en hastighet över 40
km/tim. Det intryck av hastighet, som man får, är
beroende på att Paris-trafiken huvudsakligen utgöres
av 4-cylindriga bilar med relativt svaga motorer.
Dessa köras därför mycket ofta på de lägre växlarna
och man fäster sig då mest vid motorns höga varvtal.
I samband med trafiken i Paris må påpekas den
utomordentliga lättnad som nedläggandet av
spårvägarna medfört. Man har helt enkelt plockat ned
luftledningen samt fyllt igen spåren med asfalt.
Bussarnas smidighet i trafiken är en skarp kontrast
till det hinder som spårvagnen utgör.
Beträffande den hästfordonstrafik, som givetvis för
lantbruket erfordras i samma utsträckning som här
hos oss, är det rätt anmärkningsvärt, att vagnarna
i mycket stor utsträckning voro försedda med
gummihjul. Bilskrotningscentralerna utomlands synas hos
lantbefolkningen hava synnerligen goda kunder. Det
är förvånansvärt att denna modernisering av
hästfordon går så utomordentligt långsamt hos oss.
De svenska vägarna.
Vid utresan fick man i viss mån det intrycket, att
redan nu mycket gjorts för att förbättra våra svenska
vägar. Vid återkomsten blir dock bilden en annan.
Givetvis äro våra resurser begränsade. Vårt vägnät är
vidare från början illa lämpat för biltrafik, men man
blir dock förvånad över hur pass litet de millioner,
som redan äro nedlagda på våra svenska vägar,
kunnat uträtta. Det arbetas f. n. på rätt många
ställen men tillsynes rätt planlöst. Man kan t. e.
finna vägarbeten på flera platser på samma väg med
kanske 1/2 mils avstånd. Det skulle säkerligen vara
väsentligt mer rationellt om en större arbetsstyrka
kunde sättas in på en arbetsplats. Arbetet skulle
härigenom säkert även gå fortare men framför allt
trafiken hindras i mindre omfattning än vad som nu
är fallet.
Tyskland erbjuder f. n. beträffande arbetsintensitet
en alldeles speciell bild. Det återspeglas även i de
arbeten man finner på de tyska vägarna. På
arbetsplatserna arbetar man i två skift och endast under
nattens mörker upphör arbetet. Även vid mindre
arbeten användas maskiner i största möjliga
utsträckning. Arbetena gå härigenom synnerligen snabbt
samt säkerligen även till en väsentligt lägre kostnad
än våra svenska vägarbeten.
En rationalisering av användningen av
bilskattemedlen har tidigare varit föremål för diskussion.
Säkerligen skulle betydligt mycket mera kunna göras
för våra vägar om dessa penningmedel kunde
användas på ett rationellare sätt än vad som f. n. är
fallet.
Ovan har berörts att våra vägvisare äro för
otydliga, kurvmarkering och försignaler vid vägkors
saknas. Här kan man ytterligare påpeka, att vid ett av
våra större vägbyggen, västkustvägen Varberg—
Göteborg, man ej tagit hänsyn till bilens utveckling.
Må vara att man av kostnadsskäl ej haft, möjlighet
att bygga vägen bredare, men säkerligen skulle ett
hänsynstagande till de allt större hastigheterna ej
förorsakat några nämnvärda extra kostnader. Man
finner på denna betongväg kurvor, som möjligen med
normal grad av säkerhet kunna köras med 80 km/tim.
Skulle man mot förmodan med en modern vagn
hålla en för denna normal landsvägsfart av 100 à 110
km/tim. på denna sträcka., erbjuda dessa kurvor,
ehuru de äro väl synliga, en synnerligen förrädisk
risk.
Om ett vägarbete pågår på en utländsk väg eller
om ett faromoment av en eller annan art skulle
finnas, som betingar nedsatt körhastighet, finnas
signaler härom i god tid och ofta upprepade. I t. e.
Frankrike och Tyskland finnes en första varning för
ett vägarbete ofta ända till 3 000 m före arbetsplatsen
Fig. 20. Försignaler vid vägkors, Tyskland (med
firmareklam).
38
18 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
