Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Automobil-och Motorteknik
och denna varning upprepas sedan ett par gånger.
På västkustvägen Varberg—Kungsbacka förekommer
en rätt lång sträcka betongväg som är färdig. Vid
slutet av denna betongväg, 30 m före arbetsplatsen,
förefinnes varningsskylten "Vägarbete 10 km". Om
man kör denna betongväg med en hastighet av 100
km/tim., kommer denna varning så pass sent, att
det ej står i mänsklig förmåga att nedbromsa
hastigheten till ett lämpligt värde innan den dåliga
vägbanan börjar. Man ser på avstånd att vägbanan är
fri, men man kan ej på avstånd upptäcka, att den
är försedd med djupa gropar. Följden blir, att man
kommer in på den dåliga vägen med en hastighet
av 60 à 70 km/tim. Hålla fjädrarna och däcken är
det tur. Det är därför ett oavvisligt krav att dylika
varningar för vägarbeten komma tidigare samt
upprepas. Dessa missförhållanden återfinnas nästan
genomgående på våra vägar och kan exemplifieras av
fig. 21.
Bränsleförbrukning.
Våra svenska grusvägar hava många gånger
ansetts vara tillfredsställande för en ej alltför hög
trafikintensitet. Detta är kanske också möjligen ur
vägunderhållssynpunkt fallet, men vid ett bedömande
av vägbanans beskaffenhet måste hänsyn även tagas
till den bränsleförbrukning, som vagnen uppvisar.
Ovan nämnda resa omfattade en sträcka av närmare
9 000 km och företogs med en Ford V 8 av 1936 års
modell. Medelförbrukningen för totala resan uppgick
till 1,38 liter per mil. Hemresan i Sverige,
Trälleborg—Göteborg—Stockholm, omfattade 848 km.
Medelhastigheten på denna sträcka var 65,1 km/tim och
bränsleförbrukningen 1,43 liter per mil.
Som jämförelse härmed kan nämnas, att under en
sträcka av 4 060 km på permanentbelagda vägar
genom Holland, Belgien och Frankrike uppgick
bränsleförbrukningen till 1,18 liter per mil. Som
ytterligare ett exempel kan nämnas, att huvudvägen
Munchen—Nürnberg, 189 km, trots stark trafik
till-ryggalades med en medelhastighet av 78,5 km/tim.
Bränsleförbrukningen uppgick härvid till 1,33 liter
per mil. Enligt provning med den använda bilen
skulle förbrukningen vid denna medelkörhastighet
på grusväg hava uppgått till 1,66 liter per mil.
Av dessa exempel framgår, att en körning på helt
permanentbelagd väg och med ett mindre antal
kurvor än på de svenska vägarna har ett avsevärt
inflytande på vagnens förbrukning av bränsle.
Fig1. 21. Svensk varningssignal 30 m före arbetsplatsen.
Fig. 22. Lastvagn med släpvagn.
Man torde kunna uppskatta merförbrukningen på
våra svenska vägar för en medelstor personvagn till
ca 20 % mera än vad vagnen förbrukar på de
utländska vägarna, trots en många gånger intensivare
trafik på dessa än på de svenska vägarna.
I detta sammanhang skall dock ej beröras de för
biltrafik speciellt byggda vägarna, som ytterligare
förbilliga körningen.
Skulle man kunna antaga att genom ett modernt
vägnät med permanent vägbana och mindre antal
kurvor och trafikhindrande moment än vad våra
svenska vägar uppvisa bränsleförbrukningen skulle
sänkas med ca 20 % betyder detta en rätt
aktningsvärd summa. Skulle 150 000 bilar vardera köra ca
500 mil per år under dessa förutsättningar
representerar detta en minskning av bränsleförbrukningen av
ej mindre än ca 40 mill. liter per år. Härtill kommer
den avsevärt minskade slitningen av däcken samt en
ökning av vagnens livslängd i övrigt.
Vid en diskussion av vägproblemet får man ej
enbart taga hänsyn till vägens ekonomiska problem
utan även till bilens.
Högertrafik.
Hos oss har rätt ingående diskuterats problemet
höger- eller vänstertrafik. Givet skulle det med
hänsyn till den internationella trafiken vara av stort
värde om likartade körregler gällde i alla länder.
Valet måste i så fall falla på högertrafik.
En övergång från den under mångårig körning
invanda vänstertrafiken till högertrafik synes ej
innebära några som helst svårigheter för en svensk, som
reser till utlandet. Redan efter ett par mils körning
"känns" detta trafiksätt som det naturligaste.
Väsentligt mycket värre är återgången till
vänster-körning vid återkomsten till Sverige. Det dröjer
betydligt längre innan man återkommer till den
gamla vanan än att lära att hålla till höger. Ur
dessa, skall man säga psykologiska skäl, torde en
övergång hos oss till högertrafik ej medföra såpass
ökad olycksfrekvens vid övergången som man på en
del håll velat göra gällande.
Lastvagnstrafik.
På flertalet av de utländska vägarna äro
lastvagnar med en eller två släpvagnar en mycket
vanlig syn. Det är säkerligen ett onödigt slöseri med
personal och bränsle att som hos oss ej använda släp-
18 sept. 1937
39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
