Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
rar avstånden mellan provet och spektralbilderna. De
strålar som utgå från bildens övre vänstra hörn
motsvara de olika våglängderna. För att erhålla
våglängdskalan för en bestämd kristallradie, rita vi en
parallell linje till X-axeln i avståndet R.
Skärningspunkter av denna linje med våglängdstrålarna ger
våglängdskalan, som är ritad under nomogrammet. I
fig. 6 och 7 är konstruktionen genomförd för värdet
R =r 16,2 mm, som är identiskt med kristallradien som
kom till användning i våra experiment.
Experimentella resultat.
Apparaturen motsvarade schemat i fig. 2.
Röntgenröret R hade glödkatod och belastades med 5 mA
och 60 kV. Avståndet mellan antikatoden och provet
O var reducerat till 15 mm. Det fria bildfältet
upptog en yta av 7 X 7 mm2. Inom våglängdsområdet
under 2,5 Å kunde upptagningarna utföras vid
atmosfäriskt tryck. Kristallen hade en radie av 16,2 mm.
Spektrografen utexperimenterades i början medelst
0,5cm
i cm
Fig. 9. Fe-bild från fig. 8 i f»rstorad
skala.
Som redan tidigare omnämnts föreligga
grundämnenas starkare våglängder i tabeller.
Röntgenlinjerna äro indelade i olika serier, som betecknas med
bokstäverna K, L osv. efter atomfysikaliska
synpunkter. De båda starkaste linjerna i varje serie har
beteckningen aj och a2, och ligga ganska nära till
varandra på våglängdskalan.
Under våglängdskalan ha vi ritat positionerna för
de starkaste spektralbilderna av olika grundämnen.
Med NaCl-kristallen kunna således erhållas K-bil-
[Co \th
Fig. 10. Spektrum till provet enligt tabell 1.
|Zn_ Ka-bilder
| Cu Kß - bilder
konstgjorda prov. Fig. 8 visar ett spektrum i
naturlig storlek taget av ett preparat bestående av
0,1 mm lameller av omväxlande järn och koppar.
Figuren är försedd med grundämne-märken tagna ur
fig. 6. Det synes, att provet innehåller både järn
och koppar. Lamellstrukturen framträder i den
förstorade spektralbilden i fig. 9. Den ojämna
svärtningen längs spektralbilden är ett fel, som måste
elimineras för att kunna få kvantitativa jämförelser av
halten i olika delar av provet.
Bergsvetenskap
Fig. 8. Spektrum i naturlig storlek.
derna av grundämnena mellan 22 Ti och 40 Zr och
L-bilderna av grundämnena mellan 55 Cs och 92 U
i första ordningen. Muskovit ger if-bilder för
grundämnena mellan 12 Mg och 21 Sc och L-bilder för
grundämnena mellan 41 Nb och 56 Ba. Det
förekommer en hel del överlagringar av olika spektralbilder.
särskilt då provet har större dimension i
dispersions-riktningen. Vi hava därför ritat spektralbilderna i
olika rader. Det förekommer dessutom en hel del
svagare spektralbilder, exempelvis /S-bilderna, samt
bilder av högre ordning. Härigenom blir
bedömandet av spektra försvårat. Emellertid kan det i
många fall finnas lämpliga ställen i spektrum där
ingen överlagring är att vänta.
Angående den allmänna metodiken för
upptagningar medelst den nya apparaten gäller i stora drag
samma synpunkter som för den brukliga
spektral-analysmetoden genom röntgenstrålar. För närmare
upplysning kan hänvisas till utförligare läroböcker
på området.
WrmtycKe Pl B © &&G2 B
\twstyclX mWnWut BffBø’^® M
Fig. G. Våglängdskala för NaCl-kristall.
— ZX
Fig. 7. Våglängdskala för muskovitkristall.
9 jan. 1937
3
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
