Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
delen av de 7—8 m tjocka skivorna
erhålles genom pallning, resten genom
vägg- och takstrossning. Vidare synes
att vägg- och takstrossningen går före
pallningen samt att brytningen i en skiva
fortskridit längre än i en överliggande.
Beträffande metodens utformning i övrigt
samt angående måttuppgifter hänvisas
till fig. 1. Metoden kallas sublevel
stoping.
Yid Mary gruvan, Isabella, Tennessee (7)
användes kraterbrytning under jord. En
utfraktsnivå är tillredd med ett system
parallella orter, vilka ligga 30,5 m (100’)
från varandra. Därifrån drivas vertikala
stigorter, så att de ligga i hörnen på en
kvadrat med 30,5 m sida. Stigarna drivas
till ca 9 m under ovanför varande nivå, och
skutkam-mare anordnas strax över utfraktsnivån. Avståndet
mellan nivåerna är 46 ni. Sedan en låg vägstross
ut-skjutits i stigortens övre ända kan pallningen börja.
Kraterpallarna utformas kvadratiska, och det
ut-strossade rummet från varje krater får en yta av
18,3 X 18,3 di. Väggarna, som sålunda kvarlämnas
mellan kratrarna och vilka tjänstgöra som stöd, äro
alltså 12,2 m tjocka. Stigarna breddas före pallningen
till 3 X 3 m.
Hartley-Grantham (15) är en av
Tre-statsdistriktets zink-blyfyndigheter. Den har en medelbredd av
37 m, och mäktigheten är 18 m. En mindre
horisont av 11 m mäktighet bearbetas också. Lagren
stupa mycket flackt. Brytningen sker i öppna rum
med oregelbundet kvarlämnade pelare. Då malm och
sidosten ha en dålig hållfasthet, måste icke mindre
än 40 % av malmen lämnas som pelare. Dessa
räknar man emellertid med att kunna utvinna till i det
närmaste 100 %, sedan gruvan i övrigt är utbruten.
— Då malmen har stor mäktighet, följes hängen med
en väggstross, 2,1 m hög och 4,6 m djup. I övrigt
gives brytningsfronten en lutning av ca 45° mot
liggen, sulan. Denna nedre front skjutes enbart med
hjälp av liggare (5,5 m djupa), vilka placeras i rader
med 2,1—3,0 m vertikalavstånd. I en rad är antalet
hål 2 eller 3 allt efter strossens bredd, och hålen
borras på ett avstånd av 3 m. Efter sulan borras och
skjutes en första rad av liggare. Sedan en del av
den erhållna malmen undanlastats, står man på resten
och borrar nästa rad osv. — Då malmen har liten
mäktighet går man fram med en enda vertikal stross.
— Ali malm lastas för hand.
Vid Hartley gruvan (16), Tre-statsdistriktet,
använder man sig likaledes av ovannämnda två
tillvägagångssätt. Här fordras emellertid ej så mycket
pelare. Vid de små mäktigheterna (2,4—3,7 m) lastas
för hand med skyffel, medan vid 5,5—7,9 m
mäktighet lastningen antingen sker för hand eller med
elektrisk grävskopa. Handlastningen kostar här 91,9
öre/ton, den mekaniska lastningen 55,9 öre/ton.
Utom vid den tidigare omnämnda Marygruvan (7)
användes kraterbrytning även vid Mascotgruvan (19),
Tennessee, ehuru den här ej är så systematiskt
upplagd. Pelare lämnas oregelbundet kvar, och
kratrarnas form anpassas efter fyndighetens
utformning.
Montrealgruvan (20), Montreal, använder samma
metod som Burra-Burragruvan (6), men man bryter
Störtschakt använt för till.
redning av underaivåer. Et ;:
sådant schallt tjänar
till-redningen av två "magasin1.’’
12.g-21.3 a. .
—Rostnivån ej förenad ned
trytningsnivån; har egen
stegväg.
Fig. 1. Sublevel stoping i jämförelsevis fast och hård malm.
ej i sektioner med pelare emellan. Sedan malmen
inom ett brytningsområde mellan två nivåer är
avskuren på mitten, brytes därifrån åt bägge hållen
fram till gränserna.
Spring Hill (21), Montana, har använt
magasinsbrytning, men då malmen uppåt ökade till oanad
mäktighet, och magasinens tak därigenom blevo
osäkra, fortsattes brytningen i samma magasin med
sublevel stoping. Magasinet tappades, roster
inbyggdes ovanför tappgluggarna. Från en stigort
drevs en skivort mellan magasinets tak och
ovanför-varande utfraktsnivå. Denna ort utstrossades till
malmgränserna successivt, varvid tak och sula
samtidigt nedpallades.
Vid vanadinfyndigheten Rifle (22), Colorado, sker
brytningen ungefär som vid pelarbrytning i
kolgruvor. Malmerna ligga relativt flackt och brytas
vid en minimimäktighet av ca 0,25 m. Skraplastning
användes. Ofyndigt berg lämnas kvar som stöd i
form av stenkistor.
Brytningsmetoden vid Granada guldgruvor (23),
Quebec, är upptagen som open stoping, ehuru
rummen här igensättas. Detta har motiverats med, att
den primära anledningen till igensättningen är, att
gråberg finnes tillgängligt i strossarna och icke att
väggarna behöva stöd. I gruvan förekommer
nämligen en mycket omfattande skrädning.
Brytningskostnaderna äro här också av en annan
storleksordning (21,55 kr/ton) än vad tabell 1 eljest visar.
Klorsilver-argentit-fyndigheten Presidio (25), Texas,
har likaledes en hög brytningskostnad, vilket dels
beror på att fyndigheten i och för sig är mycket
oregelbunden, dels på att brytningen sker selektivt,
emedan malmen skall hålla en viss minimikvantitet
silver. — I detta sammanhang kan påpekas, att den
förut omnämnda Mascotgruvan (19), där
kraterbrytning användes, visar den lägsta brytningskostnaden
i tabellen, nämligen 2,75 kr per ton.
En jämförelse med svenska och norska
brytningsmetoder ger vid handen, att sublevel stoping
påminner om skivbrytningen av pelare mellan magasin i
Malmberget. Sedan år 1932 har så gott som ali malm
i Saxberget uttagits genom kraterbrytning i små
kratrar, där kallad skivbrytning i dubbla skivor.
Sub level stoping liknar den vid Rullshvttan använda
brytningsmetoden. — Vid Mineville (1), N. Y.,
användes en metod, som slående påminner om
brytningsmetoden i Björkaasen, Norge. Skraplastning
användes där också.
13 febr. 1937
15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
