Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Magasinsbrytning — Shrinkage stoping. Strossen
uttages nedifrån och uppåt i successiva skivor och
hålles fylld med bruten malm, på vilken borrarna stå.
Endast så mycket malm drages efter varje bruten
skiva, att arbetsrum erhålles mellan tak och löst berg.
Den brutna malmen ger också stöd åt väggarna
under strossningen, och magasinet tomdrages, då det är
fullbordat. Begreppet sammanfaller alltså med vår
definition på magasinsbrytning. I tabell 2, där
brytningskostnaden vid 17 fyndigheter användande denna
metod är sammanförd, föreligga emellertid vid de olika
gruvorna rätt stora variationer i brytningssättet,
vilket beskrivningen i fortsättningen kommer att visa.
Under det att open stope mining användes vid
fyndigheter med stupningar varierande från 0—90°, kan
magasinsbrytning knappast användas, då stupningen
understiger 45°. På malmens och sidostenens
hållfasthet sättes rätt stora fordringar vid
magasinsbrytning. Vid mindre mäktighet behöver malmen
givetvis vara mindre hård än vid större, då längsgående
magasin ännu kunna användas. Sublevel stoping kan
tillämpas vid praktiskt taget samma slags
malmkroppar, som magasinsbrytning. Den förra fordrar mer
tillredning, vilket fördröjer brytningen, men
brytningen utföres snabbare. Tappgluggarna måste
läggas tätare vid magasinsbrytning, emedan arbetsgolvet
måste vara jämnt i magasinet. Ofta oxideras
sulfid-malmer snabbt, då de magasineras, vilket försvårar
utvinningen vid flotation. Vid sublevel stoping
behöver icke malmen magasineras. Lagringen kan dock
nedsättas genom användandet av avancerande
magasinsbrytning med lutade strossar ("rillstoping";
jämför Sulitelma).
För uttagandet av pelare mellan magasin använder
man sig i U. S. A. av någon av följande metoder.
Pelarna bringas i ras och dragas samtidigt med den
magasinerade malmen. Pelarna uttagas genom
topsli-cing, varvid magasinen först tomdragas och fyllas
med ofyndigt berg. Sedan magasinen äro fyllda,
utvinnas pelarna ibland även genom square-setting eller
också med den s. k. sets ön sets metoden. Slutligen
uttagas pelarna med magasinsbrytning, sedan
angränsande tomdragna magasin först hava fyllts med
gråberg.
Här följer nu en redogörelse för brytningssätten
vid de i tabell 2 upptagna fyndigheterna.
Y. Hagerman.
(Forts.)
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Svenska teknologföreningens avdelning för kemi
och bergsvetenskap sammanträdde fredagen den 11
december 1936 kl. 19,30 å föreningens lokal i
Stockholm till ordinarie julsammanträde, över 130 gäster
och medlemmar hade hörsammat kallelsen.
Sedan sammanträdet öppnats av ordföranden
direktör Karl Sundberg utsågos disponent G. Götherström
och ingenjör O. Cyrén att jämte ordföranden justera
aftonens protokoll. I avdelningen inträdde såsom
medlemmar genom anmälan civilingenjören Yngve
Lindén samt bergsingenjörerna Rolf Lindberg,
Carl-Ingemar Sahlin, Folke v. Walter och Kjell Åberg,
varjämte invaldes chalmersingenjören Olof Nibell och
civilingenjören Hans G. Niegel.
Ordet överlämnades härefter till tekn. dr Håkan
Sterky, som förde åhörarna ut på en färd "med
blixtens hastighet per tråd och etervåg". På grund
av nödvändigheten att ideligen orientera det
högeligen osakkunniga auditoriet vid snart sagt varje
löd-skarv (av vilka omkring 100 000 ingingo i
förbindelsen) tog resan Stockholm—San Francisco omkring
en timme emot normala 0,007 sekunder, vilket
åhörarna emellertid syn- och hörbarligen uppskattade,
enär mycket fanns att se och höra på vägen, såväl
den sköna Daisy Bell och hennes små "decibler" som
den något mera torre men genomhederlige Neper
m. fi. Utan talarens sakkunniga ledning hade
auditoriet säkerligen redan fastnat i första ekospärren
eller låtit sig lockas på avvägar av det
överhörnings-brus, vilket talaren definierade som "det knyst,
vilket hörs då det är tyst" och vars verkan i övrigt
förträffligt klargjordes med for kemister och
bergsmän lättförståeliga bilder. "Hemlighetsapparaten",
som gjorde bas till diskant och sanning till lögn på
vägen genom eterhavet, väckte helt visst mångens
betänkligheter, men då det. hela vändes rätt igen med
tillhjälp av finurliga de-modulatorer och andra
lyftkranar så att sanningen åter kom i dagen hos
abonnenten i San Francisco, gladdes man med talaren
över teknikens triumf och avtackade honom med en
hjärtlig och varm applåd.
Härefter samlades över 130-talet deltagare till
julbordet med dess av gris i alla former dignande
fat. Det sedvanliga "mörka" och "ljusa" inslaget
hade traditionsenligt frikostigt donerats av
Bryggeriföreningen. Efter supén fortsatte samkvämet i
sammanträdessalen, som strålade i belysningen från
Liljeholmens stearinfabriks gåvor. Vid varje plats
befann sig därjämte en "julhög" med gåvor skänkta
av Barnängens tekniska fabriker, Gustafsbergs
porslinsfabrik, A.-b. Rudolph Grave, Apotekarnas
mineralvattens aktiebolag och Matadorverken.
Sedan deltagarna bänkat sig och tagit sina
und-fångna håvor i ögonsikte överlämnades ordet till
envoyén, bergsingenjör J. Paues, som kåserade över
"bilder och minnen från Rio de Janeiro". Med
tillhjälp av ett stort antal utomordentligt vältagna bilder,
som växlade i rask följd, förde talaren sitt auditorium
på en rundtur i staden och dess natursköna
omgivningar, som han med ingående sakkunskap och aldrig
svikande vistrogotisk humor på ett glänsande sätt
demonstrerade. Man svettades med honom och övriga
diplomater under den högtidliga mässan i den som
konstverk imponerande katedralen, man beundrade
utsikten från "Sockertoppen" efter en hisnande färd
på linbana över "självmördarnas dal", och man gjorde
små avstickare i den vältalige ciceronens gemytliga
sällskap.
Sedan aftonens bägge föredragshållare avtackats av
ordföranden och vederbörligen hyllats av deltagarna,
framförde sekreteraren till den vid årsskiftet avgående
ordföranden avdelningens tack för de bägge år under
vilka han såsom v. ordförande och ordförande med
osvikligt intresse och nit lett avdelningens arbete. I
sitt svarstack hälsade denne därpå den nytillträdande
v. ordföranden professor G. Bring.
Härefter följde sedvanlig julfest, denna gång
sedvanligt gemytlig och fylld av tokiga uppslag,
iscensatta av ingenjörerna Wessblad och Lind. När de
sista deltagarna varligt utmotades frampå
småtimmarna låg stämning och gott humör tumstjockt i
luften. Ett gott slut på ett gott år i avdelningens
historia.
F. H. 8.
16
13 febr. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
