- Project Runeberg -  Teknisk Tidskrift / 1937. Bergsvetenskap /
17

(1871-1962)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Ieknisk Tidskrift

BERGSVETENSKAP

Redaktör: ERNST j. a. ROTHELIUS

INNEHÅLL: Material flytningen vid valsningsprocessen och analogier mellan valsning och stukning, av dr-ing.
H. Unckel. — Kostnader vid brytning i öppna rum samt magasinsbrytning vid malmgruvor i U. S. A.

Materialflytningen vid valsningsprocessen och
analogier mellan valsning och stukning.

Av dr-ing. H. UNCKEL.

Om valsningsprocessen har ott betydande antal dels
experimentella, dels teoretiska arbeten utkommit,
av vilka de flesta syssla med de dynamiska
förhållandena med ändamålet att beräkna kraftbehovet. Enär
valsningsprocessen till sin natur är ganska invecklad,
förstår man att det under tiden har framträtt olika
och delvis motstridande åsikter. Som en på området
framstående forskare, E. Siebel, nyligen framhöll äro
vi fortfarande i behov av mera experimentella
undersökningar beträffande själva deformationsförloppet.
Föreliggande arbete är avsett att utöka de
experimentella underlagen och att giva en del synpunkter,
som huvudsakligen bygga på de i
litteraturförteckningen uppförda publikationerna, men dock möjligen
innehålla en eller annan ny tanke.

I. Deformationen vid valsningen.

A. Varmvalsningsförsök med aluminium.

Hittills har deformationen vid valsningen
huvudsakligen undersökts vid smala provstänger, vilka i de
flesta fallen på ytorna försetts med inritsade spår.
Det var därför önskvärt att undersöka flytningen vid
bredare provstycken och i olika plan inom ämnet.

En aluminiumplatta om 365 mm bredd, 415 mm
längd samt 40 mm tjocklek sågades itu i längdled,
så att två halvor erhöllos. Längdsektionsplanet på
den ena halvan försågs med ett rutnät av infrästa
spår, 1,5 mm breda, 8 m djupa, på 10 mm
avstånd från varandra. Dessa spår fylldes med
plåtstrimlor av en legering av aluminium med 0,5 %
koppar, vilken legering har samma plastiska
egenskaper som aluminium och således icke inverkar på
flytningsförloppet utan svetsar ihop med den övriga
grundmassan, saint vilken framträder med brun färg
vid etsning med saltsyra. I syfte att undersöka olika
metoders lämplighet för att åskådliggöra
deformationen inom massan, preparerades längdsektionsarean
på den andra provhalvan på något annat sätt. På
ett avstånd av 10 mm borrades hål med 3 mm (£> och
25 mm djup i vilka tråd av samma legering som ovan
angivna inhamrades. Båda provhalvorna förbundos
med varandra med hjälp av 3 st. aluminiumbultar
med 21 mm <‡> och tvärs igenom dessa och plattan
borrade aluminiumstift om 12 mm <‡>. Fig. 1 visar

halvorna före hopsättningen. Dessutom borrades hål
om 3 mm 0 tvärs genom plattan vinkelrätt mot dess
plan i två vinkelrätt mot längdriktningen löpande
rader med ett avstånd av 20 min mellan hålen.
Hålen fylldes med legerad tråd som ovan. Slutligen
anbragtes ett nät av fåror på plattans över- och
undersida om 1,5 mm djup och 1,5 mm bredd på
20 mm avstånd från varandra. För att fårorna icke
skulle tryckas igen vid valsningen, fylldes dessa ut
med en deg bestående av kopparpulver, träkol och
vattenglas, vilken sedermera visade sig sitta väl fast
och avteckna sig bra.

Provstycket uppvärmdes därpå till 450°C och
valsades i ett diiovalsverk med 550 mm vals (J) och ett
varvtal ti = 62 pr min. i ett stick till ca 30 mm
tjocklek, varvid omsorg inriktades på, att ämnets
längdriktning sammanföll väl med valsriktningen. Efter
denna valsning avsågades provstyckets bakre äuda
kort bakom den mellersta hållbulten (fig. 2). Resten
uppvärmdes igen och valsades i 3 ytterligare stick i
samma riktning till ca 10 mm tjocklek. Provstyckets
utseende visas i fig. 2 till höger. Tyvärr stod ett

Fig. 1. Det förberedda provstycket före hopsättningen.

reverserings-varmvalsverk ej till förfogande, så att
valsningen icke kunde avbrytas för ett studium av
övergången mellan den deformerade och
odeformerade delen som vid de av Ekelund (13) med
järnstänger utförda försöken. Å andra sidan kunna på
detta sätt endast reduktionerna från stick till stick
undersökas, men som dessa äro små, visa de icke
deformationen tillräckligt tydligt.

Som framgår av fig. 2, har en jämn sträckning av
de ursprungliga rutorna ägt rum i valsriktningen.
Flytningen i tvärled, den s. k. bredningen, är mycket
liten. Denna var efter valsning från 40 till 31,5 mm

13 mars 1937. häfte 3

17

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 02:20:08 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/tektid/1937b/0019.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free