Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Anliggningsyta» kommer alltså att förflytta sig. som
antytts med en streckad cirkelbåge i figuren, och
materialundanträngningen är således störst vid
inträdet och avtar mot utträdet. Materialet flyter åt
båda hållen, dock mera mot inträdet. Vi ha en
reguljär hopstukningsföreteelse framför oss med precis
samma deformationsförlopp som när valsarna röra
sig och deras konstanta periferihastighet
super-poneras vid alla punkter inom materialet.
Även vad flytningen i tvärled beträffar är
valsningen en stukningsprocedur. Som Metz, Tafel
m. fi. observerat, avtar flödet i tvärled, bredningen,
med växande begynnelsebredcl och blir slutligen
omätbart litet vid ett visst förhållande mellan bredd
och tjocklek, då alltså den för friktionens
övervinnande i tvärled erforderliga kraften blir större än
den för godsets deformation i valsriktningen
nödvändiga. Som vid stukningsförsöket minskar
friktionskraften och därmed även normalkraften R från
mitten mot de fria kanterna (fig. 6 c), som även
visats genom Siebels piezoelektriska tryckmätningar.
Vid plastiska deformationer utan yttre friktion sker
ingen flytning i riktningen av den mellersta
huvudspänningen, här motsvarande sidleden, men detta
blir fallet vid tillkomsten av ytfriktion, vilken ju vid
valsproblemet är förhärskande. I det senare fallet
är det lättare för materialet att flyta åt båda hållen.
Skulle man nu t. e. hindra godset från bredningen
måste kraften R vid randen (fig. 6 c) få samma
storlek som i mitten, vilket betyder ökat kraftbehov,
vari min åsikt skiljer sig från Ekelunds.
Deformationen sker enligt principen för minsta deformations-
arbete, eller med andra ord, bredningen reglerar sig
så, att summan av sträcknings- pius Inredningsarbetet
(häri inräknat ytfriktionsarbetena) blir ett minimum,
vilket är liktydigt med att materialet söker sig den
vägen, där minsta motstånd finns.
Det är mig en angenäm plikt att här få uttrycka
mitt tack till direktör Ivar Olssön. Finspongs
metallverk, för tillåtelsen att utföra ovan beskrivna
valsförsök med verkets medel.
Litteraturförteckning.
1. F. Kick, Dingler 1877, s. 465, 1879, s. 257.
2. F. Neveu och L. Henry, Manuel pratique du laminage
du fer, Paris 1881.
3. E. Blass, St. u. E. 2, 1882, s. 283.
4. A. Hollenberg, St. u. B. 3, 1883, s. 121.
5. W. Tafel, St. u. E. 29, 1909, s. 649. Z. f. Metallk. 16,
1924, s. 391, 430. St. u. E. 45, 1925, s. 190. Z. f. Metallk.
19, 1927, s. 225. Ann. Phys. 78, 1925, s. 465. St. u. E. 47,
1927, s. 1562. Walzen und Walzenkalibrieren. Ruhfuss,
Dortmund 1923. Metallwirtschaft 10, 1931, s. 799.
6. P. Falk, St. u. E. 32, 1912, s. 816, 863.
7. K. Rummel, St. u. E. 39, 1919, s. 237, 267, 285.
8. N. Metz, St. u. E. 43, 1923, s. 914. Rev. Met. 22,
1925, s. 66. St. u. E. 46, 1926, s. 476.
9. G. Gredt, St. u. E. 43, 1923, s. 1443.
10. L. Weiss, Z. f. Metallk. 17, 1925, s. 229, Z. f. Metallk.
20, 1928, s. 302.
11. Th. v. Karman, Z. ang. Math. Mech. 5, 1925, s. 139.
12. G. Sachs, Z. f. Metallk. 19, 1927, s. 189.
13. S. Ekelund, Järnkontorets Ann. 111, 1927, s. 39.
14. E. Siebel, Mitt. K. W. I. 13, 1931, s. 43. Die
Forni-gebung ini bildsamen Zustande. Verl. Stahleisen,
Düsseldorf 1932. Metallwirtschaft 15, 1936, s. 103.
15. Th. Dahl, Arch. Eisenhw. 9, 1935/36, s. 15.
16. H. Unekel, Tekn. tidskrift 66, 1936. Avd.
Bergsvetenskap, s. 1, 12.
Kostnader vid brytning i öppna rum samt
magasinsbrytning vid malmgruvor i U. S. A.
(Forts. fr. sid. 16.)
Vid Hurmony (27), Idaho, äro malmen —
koppar-sulfider i kvarts — och sidostenen hårda. Malmens
medelmäktighet är 1,5 m och sidostupning 60—65°.
De längsgående magasinen äro utrustade med dubbla
tappgluggar på var tolfte meter, och mitt emellan var
tredje dubbelglugg leder en timrad stegväg genom
den magasinerade malmen upp till strossen. Malmen
lämnar vid skjutningen stora skut, och för att
förebygga skutskjutning i magasin och tappgluggar, har
man byggt in roster i tappgluggarnas övre del, vilka
två roster för varje dubbelslas skyddas av ett
kvarlämnat malmband.
Nevada-Massachusetts (28) är en scheelitförande
kalksten. Lagren lia en medelmäktighet av 1,4 m
och stupa 75°. Vid Harmony äro magasinens
tappningsorter drivna i malmen, vilket också gäller om
denna gruva. Stegväggarna gå också här genom
magasinen. Tappgluggarna äro dock placerade en och
en på ett inbördes avstånd av 4,6 eller 6,1 m alltefter
som malmen är fuktig eller torr. I förra fallet hänger
ju malmen lättare upp sig. Roster i. tappgluggarna
användes ej här. — I hård malm utföres
takstross-ningen med horisontella skivor (ca 1,8 m långa hori-
sontella borrhål i två rader), under det att i mjuk
malm vertikala skivor uttagas (ca 1,5 m hål i 6
rader, varannan rad 3, varannan rad 2 hål).
Hillside (29), Illinois. Här brytes en nästan
vertikal kalcitgång ersatt av flusspat, blyglans och något
zinkblände med flusspaten som det värdefullaste
mineralet. Maximala mäktigheten är ca 10 ni och
me-delmäktigheten 3,7 in. Över 52 ni avv. omgives
’’malmen" av lös sandsten och lerskiffer samt är själv
oxiderad till en lös massa, varför den uttages med
square-setting. Därunder är den emellertid tillredd i 4
nivåer à ca 30 m för magasinsbrytning och delvis
utbruten. Malmen liar här bättre hållfasthet, och
sidostenen — kalksten — är likaledes hårdare. I bred
malm består tappningsortens tak av malm och
tappgluggarna ligga på 7,6 m avstånd. På smala ställen
är orten timrad och tappgluggarna ligga på 3,7 m
avstånd. Strossningen går fram efter ett lutande
trappstegsformigt tak. I tabell 2 är kostnaden för
malmen erhållen från square-setting inberäknad.
Baisy (30), Illinois, är likaledes en
flusspatfyndig-het med nästan vertikal stupning. Från dagen
räknat ned till 45—75 m djup äro malm och sidosten
oxiderade, men på djupare nivåer blir hållfastheten
13 mars 1937
21
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
