Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
namn, samt det år, för vilket kostnadsuppgiften
gäller, angiven. Nästa kolumn angiver metodens
utformning. Därpå följer kostnader i kr/ton
uppfordrad malm uppdelad på fem poster, nämligen
tillredning, brytning, transport under jord, allmänt under
jord, samt kostnaden i dagen tillämpad på arbeten
under jord. En sista kolumn upptager
totalkostnaden i kr/ton uppfordrad malm.
Igensättningsbrytning — cat and filt stoping. Vid
igensättningsbrytning utstrossas malmen uppåt från
utfraktsnivån i en serie horisontella eller lutande
skivor och sedan varje skiva är uttagen fylles
tomrummet upp till några meter från taket med ofyndigt
berg, sand eller grus, eller avfall från anrikningsverk.
En regelbunden brytningscykel följes, nämligen
borrning och sprängning av skivan, den brutna malmens
bortskaffande, igensättning, borrning och sprängning
ånyo osv. Vid brytning av malmgångar, som äro
smalare än den möjliga strossningsbredden användes
givetvis igensättning oberoende av malmens och
sidostenens hållfasthet. Härvid uttages antingen
malmen först, varefter tillräckligt med sidosten
utbrytes för att lämna arbetsplats och för att fylla det
utbrutna rummet eller också utbrytes sidosten först
ocli malmen sedan. Den beskrivna metoden
benämnes resuing. — Timring av rullschakt, samt tillfälliga
stämplingar och stenkistor, vilka tjänstgöra som stöd
åt lokala svaghetszoner i osäkert berg, äro egentligen
de enda gruvbyggnader som fordras vid vanlig
igensättningsbrytning. Vid en brytningsmetod,
stringer-set-and-fill systemet, användes emellertid ett
regelbundet system av stämplingar, vilket tjänstgör som
stöd för väggarna under pågående igensättning.
Detta system användes vid Heklagruvan och
Mor-ninggruvan i Coeur d’Alene distriktet i Idaho, och
räknas ibland till square-setting. Emedan timringen
icke utföres i form av hopfogade rektanglar eller
kvadrater, samt emedan brytningens ordningsföljd är
densamma som vid igensättningsbrytning, har
metoden i tabell 1 upptagits som en variation av
igensättningsbrytning.
Igensättningsbrytningen indelas i Förenta staterna
i två metoder, nämligen brytning med horisontellt
tak (flat-back metoden) och brytning med lutande
tak (filled-rill metoden). I bägge fallen hållas tak och
igensättningsberg parallella. Vid filled-rill metoden
gives igensättningsbergets sula, liksom taket,
vanligen en sådan lutning a-tt det mesta av den brutna
malmen rullar genom tyngdkraften ner för
sluttningen till rullschaktet och igensättningsberget rullar ned
i det utbrutna rummet samt lägger sig efter sin
rasvinkel. Igensättningsberget täckes under uttagningen
av varje skiva vid sistnämnda metod vanligen med
ett plankgolv.
Filled-rill metoden (rill stoping) giver lägre
brytningskostnader än flat-back metoden beroende på att
handlastningen minskas eller bortskaffas. Om
malmen är så lös att den fordrar timrat stöd kan den
förstnämnda metoden dock ej användas.
Utsträckningen och orienteringen av svaghetsplan i malmen
och sidostenen äro av avgörande betydelse vid valet
av metod. Brytningsfrontens riktning i förhållande
till släppor och skolar är nämligen avgörande för hur
mycket timring som erfordras för stöd.
Vid igensättningsbrytning utskrädes ofta stora
mängder ofyndigt berg från den brutna malmen.
Detta ökar givetvis brytningskostnaden, men det kan
giva en lägre kostnad för den utvunna
metallmängden.
I tabell I äro brytningskostnaderna vid femton
gravör användande igensättningsbrytning
sammanställda ocli nedan skall nu redogöras för
förhållandena vid dessa.
Questa Molybdenum (1), New Mexiko. Det enda
ekonomiskt värdefulla mineralet är molybdenglans,
vilket uppträder som sprickfyllnad i ett gångsystem.
Det viktigaste gångartsmineralet är kvarts med något
pyrit. — Tillredningsarbetet i sidostenen fordrar
ingen timring. Stämplingar användas som tillfälligt
stöd i några strossar, särskilt de mera flackt
liggande. — Under det att malmens och sidostenens
mekaniska egenskaper icke erbjuda några större
brytningssvårigheter, göra malmkropparnas ringa omfång
och oregelbundna fördelning det svårt att upptäcka
och bryta dem. Gångarna (ådrorna) äro vanligen
61—153 m långa och hava vanligen ett djup, som
utgör en tredjedel av deras horisontella längd. Det
största enskilda brytningsrummet är ca 73 m långt
och ca 52 m djupt. Medelmäktigheten av uttagen
malm i hela gruvan är ca 0,3—0,5 m. Den smalaste
malmåder, som uttagits har icke haft större
mäktighet än 5 cm. Gångarnas stupning varierar från 20—
90°; medelstupningen är ca 60°. Omkring 90 % av
malmen utvinnes genom horisontell
igensättningsbrytning och omkring 10 % genom brytning i öppna
rum. Brytningskostnaderna för de malmpartier, som
uttagits genom sistnämnda metod, äro inbegripna i
tabell 1. Vanligen fordrar bergets hållfasthet att
igensättningsbrytning användes. Andra faktorer som
favorisera igensättningsbrytningen äro malmens
vanligen ringa mäktighet (resuing), samt den oftast
mycket långa transportvägen från brytningsplatsen
till dagen. Sistnämnda förhållande gör att malmen
skrädes på brytningsplatsen, varvid det frånskilda
gråberget användes till igensättning.
Rullschakt med stegvägar inbyggas på ca 15 m
avstånd i strykningsriktningen. Dessa byggas som
timrade ramar eller med stämplingar alltefter
malmens bredd. Då det är vanligast att malmen icke är
tillräckligt bred för att lämna arbetsrum brukar en
skiva av liggväggen först uttagas, varefter malmen
som medföljt detta gråberg utskrädes. Sedan uttages
den efter hängväggeü blottade malmen, vilket sker
antingen genom huggning eller försiktig skjutning.
Man försöker krossa malmen så litet som möjligt. Om
malmen är alltför lös för att hålla sig kvar i
häng-väggen måste den uttagas med gråberget och sedan
skrädas. Då malmen följer både hängväggen och
liggväggen kan gråberget emellan malmstråken
ibland först utbrytas och malmen därefter. — Då
igensättningsberget är grovt lägges ett plankgolv på
det, vilket hindrar malmen från att rinna ned och
blanda sig med det ofyndiga. Då avståndet mellan
rullschakten är ca 15 m eller mindre lastas malmen
för hand, annars transporteras den med skottkärra.
— Någon skrädning utföres nästan alltid i
strossar-na. Då någorlunda ren malm kan brytas utplockas
grovt gråberg. I annat fall skyfflas det utbrutna
materialet på en lutande siktduk med 1/2—1—2"
öppning, varvid större delen av malmen faller igenom
siktduken.
Cold Springs (2), Colorado, är världens största
10 april 1937
75
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
