Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Fig. 7. Potentialkvot- och symmetrikurvor över två
kvartsgångar, den ena med obetydligt den andra med
stort djupgående.
dålig ledare. Det är dock icke möjligt att enbart
med hjälp av denna kurva noggrant ånge läget av
oledaren. Kvot- och symmetrikurvorna ge dock en
avsevärt klarare indikation och det är möjligt att
med stor noggrannhet ånge läget av oledaren.
(Noggrannheten 0,5—1 m.) Ett studium av kvotkurvorna
visar, när man går i strömmens riktning (angiven
med pilar) karakteristiska oledareindikationer med
höga kvoter efterföljda av låga. Symmetrikurvan
visar också en utpräglad oledareindikation. Med
utgångspunkt från kurvornas skärningspunkter grävdes
här ett tre meter långt och ca två meter djupt dike.
I bottnen av detta och nästan i mitten påträffades
en kvartsgång, 0,5 bred. Sammanlagt utfördes under
den tid förf. var kvar grävningar på 55 platser. Av
dessa erhölls kvartsgångar på 30, 19 ställen visade
ingen kvarts, utan indikationen torde ha förorsakats
av andra sämre ledande skikt. På 6 ställen
förhindrade grundvattnet oss att nå tillräckligt djup.
Fig. 7 är av särskilt intresse. Den framställer en
mätning över ett redan känt område. Förhållandet
var att man tidigare påträffat en tämligen bred gång
med god guldhalt i ett litet schakt vid A och följt
denna gång med en ort på ca 15 m nivå. Därefter
sänktes ett schakt till 55 m, varifrån tvärorter drevos
i bägge riktningarna. I den NY orten påträffades
ingen kvarts alis, till stor missräkning, och i den SÖ
orten övertvärades en tät fattig kvarts, som varken
med hänsyn till karaktär eller stupning kunde ha
något samband med den förstnämnda gången. Vi
blevo nu ombedda att göra ett försök för att
eventuellt reda ut vart den rika gången tagit vägen.
Ett studium av mätningen, fig. 6, visade mycket
riktigt två oledareindikationer i kvotkurvorna vid A
och B, men symmetrikurvan visar indikation endast
vid B. Gången vid A synes därför av allt att döma
kila ut tämligen snart. Även om det praktiska
värdet av undersökningen i detta fall var ringa är ju
mätningen ett vackert exempel på metodens
möjligheter. Om denna undersökning utförts före
påbörjandet av det större schaktet, torde 200 000 à 250 000 kr.,
som nedlades i byggnader, maskiner, vägar och
kraftledningar, ha kunnat inbesparas. Ett antal
diamantborrhål hade här givit mer upplysningar till en
kostnad av högst 1/15 av de nu till ingen nytta nedlagda.
Självfallet förekomma rätt ofta vid tolkningarna
tvivelaktiga fall, men då det som i denna trakt
knappt är större variationer i strykningsriktningen
än några grader, och kvartsgångar — och i ali
synnerhet förskiffringszonerna — äro enastående
ihållande, är det trots allt lätt att följa de olika
indikationerna från linje till linje.
Till sista några ord om framtidsutsikterna för
guldgruvorna på Guldkusten.
Det torde inte råda något tvivel om att
gruvbrytningen under de kommande åren skall öka i mycket
hög grad genom att många av de företag, som nu äro
sysselsatta med undersökningar, komma upp i
produktion. Kommer därunder det nuvarande
guldpriset att stå sig, komma säkerligen goda vinster att
göras. Men även om guldpriset sjunker, finns det
säkerligen fyndigheter som komma att visa sig
värdefulla. I själva verket är det ju endast en obetydlig
del som hittills blivit utforskad och det vore
förvånande om alla goda platser redan påträffats.
Dessutom har man hittills enbart intresserat sig för
kvartsgångar och bankets samt i någon mån för
pla-cers. Det finns dock enorma mängder, av guld,
tyvärr i låga halter, i krosszoner, som först på senaste
tiden börjat uppmärksammas. Kunde brytnings- och
bearbetningskostnaderna nedbringas tillräckligt lågt,
då skulle dessa 50 à 100 m breda och kolossalt
långsträckta områden, som hålla 3 till 6 g guld pr ton,
kunna utnyttjas. Med tanke på att gränsen för
bryt-värdhet i Sydafrika nu anses ligga vid ca 4,5 g och
att det där gäller djupbrytning, borde man kunna
hoppas på ett ekonomiskt utnyttjande av Guldkustens
lågvärdiga malmer, av vilka mycket stora kvantiteter
kan tas med billiga metoder.
Kostnader vid igensättningsbrytning och
square-setting vid malmgruvor i U. S. A.
Av bergsingenjör Y. HAGERMAN.
I en tidigare uppsats har jag beskrivit brytning i
öppna rum samt magasinsbrytning vid malmgruvor i
Förenta staterna, varvid jag även lämnade tabeller
över brytningskostnaderna vid nämnda metoder. I
följande uppsats skall redogöras för
igensättningsbrytning och square-setting i Förenta staterna samt
gruvor utanför U. S. A. tillhörande amerikanska bolag
för vilka metoder tabeller likaledes skola bifogas.
Liksom förut äro tabellerna utdrag ur Chas. F.
Jackson^ Summary of ore mining cost data (U. S.
Bureau of Mines, I. C. 6785). Kostnaderna äro
omräknade från dollar per short ton eller long ton till
kronor per svenska ton, varvid en dollar antagits
vara värd 3,90 kronor. I en första kolumn är gruvans
74
11 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
