Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Kostnader vid igensättningsbrytning och
square-setting vid malmgruvor i U. S. A.
Av bergsingenjör Y. HAGERMAN.
(Forts. fr. sid. 76.)
Teziutlanfyndiyheten (5), Mexiko, består av fyra
stycken flackt liggande (medelstupning 35°)
linsfor-made sulfidmalmskroppar med medelmäktigheterna
3,6, 2,2, 2,2 samt 1,7 m. De tre första
malmkropparna, där brytningen utföres i öppna rum, bidrogo
år 1930, för vilket år kostnadsuppgiften gäller, med
ca 10 % av ur fyndigheten utbruten malm. Resten
av malmen erhölls från den fjärde malmkroppen,
vilken har en svag hängvägg, genom horisontell
igensättningsbrytning. Hullschakten läggas här med 30
m mellanrum och taket mellan tappningsort och
utbrutet rum göres 5 m. På vissa ställen där malmen
stupar mycket flackt drages den ned genom
rull-schakten med skrapor.
Guldfyndigheten United Eastern (6), Arizona,
ut-bröts under åren 1917—25 och uteslutande genom
horisontell igensättningsbrytning. Malmen bestod av
impregnerade kvarts-kvartsitgångar i
förkastningssprickor i andesit, vilka gångar hade en maximal
mäktighet av 13.7 ni och en medelstupning av
70—75°. Brytningen i strossarna skedde med
vertikalt ansatta 1,8 m långa borrhål. Igensättningsberget
erhölls dels från tillredningen, dels ifrån korta
stigorter drivna in i häng- och liggväggen, samt slutligen
från kraterbrytning i dagen. Vid igensättningen
spreds gråberget antingen genom maskinell
skrapning eller medelst skottkärror.
Champion (7), Michigan, är en fyndighet hållande
gedigen koppar, i diabasmandelsten (amygdaloid),
vilken bergart stupar 70°, samt har en maximal
mäktighet av 24,4 m och en medelmäktighet av 5,2 m.
Nivåerna läggas på var 30:e meter. På de högre
nivåerna användes horisontell igensättningsbrytning
(tabell 1 år 1927). Men man övergår mer och mer
till en form av lutande igensättningsbrytning (tabell
ws
iiöä
Fig. 1 a. La Colorada.
Horisontell
igensättningsbrytning med pelare.
Fig. 1. b. La Colorada.
Lutande igensättningsbrytning.
1 1930) där varje nivå indelas i tre skivor. I bägge
fallen ansättas hålen parallellt med brytningsfronten.
Vid den lutande igensättningsbrytningen är tydligen
varje skiva 10 m tjock och taket till varje skiva som
uttages ca 8 m. I en skiva ligger brytningen något
före en underliggande. Lutningen på
brytningsfronten för en takskiva sammanfaller med
igensättnings-bergets rasvinkel. Den utbrutna malmen rasar ned
till skivans sula, lastas för hand i vagn och
transporteras till störtschakt.
Vid såväl den horisontella som den lutande
igensättningsbrytningen utskrädes 40 % gråberg, vilket
användes som fyllnadsberg. Resten av
igensättningsberget erhålles från tillredningen. Vid denna
fyndighet användes icke något plankgolv, vare sig vid
den horisontella eller den lutande
igensättningsbrytningen.
Koppargruvan Pilares (8), Sonora, Mexico, består
av oregelbundna, smala till breda, vanligen
skivfor-miga och vertikala sulfidmalmkroppar. Här
användes mest horisontell igensättningsbrytning men även
den vanliga lutande igensättningsbrytningen. I förra
fallet läggas nivåerna på 30 m avstånd, i det senare
fallet på 40 m. Då malmen är rik, användes vid den
horisontella igensättningsbrytningen ett 3"
plankgolv. Detsamma gäller för den lutande
igensättningsbrytningen eller också användes vid den senare
metoden rundtimmer. Malmen transporteras till
rull-schakten för hand eller genom tyngdkraften
(rill-stoping). Igensättningsberget erhålles från
krater-brytning i dagen, från gamla arbetsrum, samt vid
tillredningsarbeten och sprides dels med vagnar eller
skrapor (horisontell igensättningsbrytning), dels
genom tyngdkraften. — En liten del gråberg utskrädes
på arbetsplatsen.
La Colorada (9), Sonora, Mexico, är en
kopparfyndighet bestående av en massiv sulfidmalmkropp av
ca 60X90 m. Denna gruva visar den lägsta
brytningskostnaden i tabell 1, nämligen 10,49 kronor per
ton uppfordrad malm. Lutande
igensättningsbrytning användes här till en utsträckning av 40 % och
horisontell brytning till 14 %. För övrigt användes
square-setting och magasinsbrytning. Den
horisontella och lutande igensättningsbrytningens utformning
här framgår av fig. 1 a och b resp.
Avståndet mellan varje nivå är 38 m.
Tappningsorterna på en nivå läggas som fältorter på ett
avstånd av 12,2 m. Brytningsruni och pelare utläggas
vinkelrätt däremot, varigenom rullschakten komma
på 12,2 m avstånd från varandra. Vid horisontell
brytning göras rummen 9,1 X 12,2 m, vid lutande
15,2X48,8 m. (fig. 1 a och b). De vid den
horisontella brytningen kvarlämnade 12,2—15,2 m breda
pelarna skola uttagas genom topslicing. — Vanligen
uttagas ca 2 m tjocka skivor. Cananeabolaget (La
Colorada) använda emellertid 3,35 m skivor, vilka
uttagas två och två i taget innan igensättningen
utföres. Detta har visat sig vara mest ekonomiskt.
Malmen transporteras i brytningsrummen vid
rill-stoping genom tyngdkraften och skraplastning, vid
den horisontella metoden för hand, med skottkärror.
Detsamma gäller för spridningen av fyllnadsberget.
Utom från tillredningen erhålles fyllnadsberget från
kraterbrytning, blockrasbrytning samt pallbrytning i
dagen. — Under de 6 första månaderna år 1929
utgjorde brytningskostnaderna vid lutande
igensättningsbrytning 5,47 kr/ton uppfordrad malm, vid
horisontell 5,34 kr/ton.
84
11 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
