Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
Magnia (10), Arizona. En bred sammanhängande
kopparhaltig malmgång uppträder här med en
stupning av 80° och en mäktighet varierande mellan 1,5
och 18,3 m (medelmäktighet 7,6 m). Längden är
366—457 m. Rill-stoping användes till en
utsträckning av ca 35 % 1928, för vilket år
kostnadsuppgiften i tabell 1 gäller. För övrigt användes samma år
Mitchel slice (square-setting med
underhandsborrning; 40 %) samt square setting (25 %). — Yid den
lutande igensättningsbrytningen uttages en 2,1 m
tjock skiva mellan varje igensättning. Rullschakten
äro placerade på 9,1 m avstånd från varandra.
Borrhålen ansättas parallellt med brytningsfronten.
Fyll-nadsberget erhålles från tillredningen samt från
kraterbrytning i dagen.
Ground Hog (13), New Mexico, är en koppar-bly-,
zinkfyndighet med en mäktighet varierande från
0,9—7,6 in och en medelstupning av 50°. Den av
sulfider (med kvarts som gångart) sammansatta
malmen är mycket lös. Detsamma gäller om sidostenen,
särskilt den i hängväggen ibland uppträdande
dioriten.
Vid Ground Hog använder man sig av
igensätt-ningsbrytning — huvudsakligen rill-stoping, samt
square-setting. Kostnaderna i tabell 1 hänföra sig
till bägge dessa metoder. Square-setting användes
då malmens mäktighet överstiger 3 m. Är
malm-bredden mindre än 3 m, användes
igensättningsbryt-ning. Tidigare använde man sig mest av den
horisontella metoden, men då hängväggen är mycket lös
och man vid rill-stoping kan hålla ett kortare avstånd
mellan tak och fyllnadsberg, har man mer och mer
övergått till den senare metoden. Ifrågavarande
avstånd hålles nämligen icke större än ca 0,9 m.
Fyll-nadsberget belägges med plankgolv.
Malmkropparna vid guldfyndigheten Mclntyre
(14), Ontario, äro som regel nästan vertikala, men
några hava en stupning av ca 60°. De hava en
maximal längd av 366 m och maximala mäktigheten är
30 m (medelmäktighet 3 ni). Här tillämpas
igensätt-ningsbrytning till en utsträckning av ca 50 %■
Resten av malmen erhålles från square-setting och
magasinsbrytning (medräknat i tabell 1).
Igensättningsbrytningen (den horisontella metoden) användes
särskilt då häng- och liggvägg äro oregelbundna,
samt då malm och sidosten hava liten hållfasthet.
Metoden möjliggör ju ävenledes skrädning av
malmen, men då omfattande skrädning erfordras,
föredrages square-setting.
Silver King (15), Utah, håller blyglans, pyrit,
zinkblände och tetraedrit och deras
oxidationsprodukter. Här användes på bredare ställen av
malmkropparna regelbunden timring med stämplingar
(stringer-sets), vilken först uttages om det utbrutna
rummet skall igensättas, varigenom virket kan
användas flera gånger. På smalare ställen stödas
väggarna endast av oregelbundet placerade stämplingar.
— 15—20 % av den i strossarna brutna malmen
ut-skrädes som gråberg. Resten av erforderligt
fyllnadsberg erhålles från undersökningsorter och tillredning.
Den i Sverige vanliga formen av
igensättnings-brytning är identisk med flat back stoping. Rill
stoping användes däremot mig veterligt icke här. Av
ovanstående beskrivning framgår att i Förenta
staterna igensättningsberget ofta täckes med ett
plankgolv, vilket icke brukas i Sverige.
Square-setting. Denna metod har tidigare
beskrivits i Teknisk tidskrift (år 1933) av
bergsingenjör Sven Thomé i samband med dess användning vid
Svärdsjö gruvor åren 1929 och 1930.
Vid square-setting uppbäres det utbrutna
rummets tak och väggar av ett ramverk av timmer,
vilket bildar en serie av rektangulära prismor. Malmen
uttages mellan två nivåer vanligen nedifrån och
uppåt i horisontella skivor, varvid en timmerinsättning
göres för varje skiva som uttages. Ofta användes
emellertid en trappstegsformigt lutande
brytningsfront eller också uttagas vertikala skivor. Mera
sällan brytes mellan två nivåer uppifrån och nedåt. Då
bergtrycket kommer från väggarna, göres
brytningsfronten vanligen horisontell eller lutande. Har taket
minsta hållfastheten, lägges däremot
brytningsfronten vertikalt. Rummen utläggas vanligen med
största utsträckningen sammanfallande med minsta
motståndslinjen, så att minsta möjliga yta fast berg
hålles öppet under det största trycket. — De utbrutna
rummen igensättas oftast sedan de inbyggts. Allt
efter väggarnas hållfasthet sker detta först sedan en
hel sektion mellan två nivåer är utbruten eller
omedelbart efter varje squareinsättning.
En square-set (insättning) består av ett fackverk
av timmer bildande ett ihåligt rektangulärt prisma.
I ett utbrutet rum är varje hörn av ett sådant prisma
samtidigt hörn i ett intilliggande prisma. En
fristående insättning bortsett från underlaget, består av
åtta delar, nämligen fyra stolpar, två kappor och två
mellanbitar. Stolparna stå vertikalt, kapporna ligga
horisontellt vinkelrätt mot malmens längdriktning
och mellanbitarna ligga horisontellt parallellt med
malmens längdriktning. Vid häng- och liggvägg få
stolparna följa väggen och fastsprintas i denna. De
benämnas då följare. Beträffande delarnas
hopfogning hänvisas till bergsingenjör Thornés tidigare
omnämnda uppsats. — En stringer-set-inbyggnad skiljer
sig från en square-set-inbyggnad därigenom att istället
för kappor användas s. k. stringers. En stringer är
en byggdel placerad horisontellt tvärsöver tre stolpar.
Då square-setting kan ifrågakomma vid valet av
brytningsmetod, kunna vanligen samtidigt
igensätt-ningsbrytning, top-slicing eller någon annan
rasbryt-ningsmetod komma i åtanke. Om square-setting skall
användas eller icke bestämmes av följande faktorer,
nämligen malmhalten, malmkroppens och omgivande
bergarters fysiska egenskaper, storleken,
utformningen och stupningen av malmkropparna, effekter av
sättningar i berget, tillgång till timmer och kostnad
för detsamma, tillgång till kvalificerad arbetskraft,
malmmineralens oxidationsgrad, samt säkerheten vid
malmutvinningen.
Square-setting kan ifrågakomma endast vid rika
malmer. Å andra sidan möjliggör metoden en
maximal utvinning och en minimal utspädning. —
Square-setting användes särskilt då malmen eller sidostenen
hava dålig hållfasthet, beroende på att vid denna
metod kan det öppna brytningsrummet hållas mindre än
vid någon annan.
Square-setting kan användas då malmen har
praktiskt taget vilken storlek, utformning eller stupning
som helst. De malmkroppar vid vilka metoden
användes hava en mäktighet varierande från ett par
meter till ett par hundra meter. Metoden användes
vid massformiga malmer, vid malmer med oregel-
10 april 1937
85
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
