Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Bergsvetenskap
från varandra. Störtschakten läggas på 10,7 m
inbördes avstånd. Igensättningen följer två eller tre
insättningar efter brytningen. Något fyllnadsberg
erhålles från skrädningen. Vid Argonaut utskrädes
däremot intet gråberg. Övervägande delen av
fyll-nadsberget erhålles genom drivandet av tvärorter i
liggväggen. Det sprides genom mekanisk skrapning.
— Borrhålen ansättas horisontellt, detsamma gäller
för Argonaut.
Liksom föregående fyndighet håller Park TJtah
(18), Utah, bly, zink och silver. Malmerna uppträda
huvudsakligen som sprickfyllnader i kalksten med
mäktigheter varierande från 3,7 till 24,4 m.
Stup-ningen är 40—55°.
Här användes square-setting med trappstegsformigt
lutande brytningsfront. Den första sektionens längd
är 30,5 m (20 insättningar), dess höjd är sex
insättningar och bredden bestämmes av malmens
mäktighet (se fig. 3 a och b). Då det 30,5 m långa
oryt-ningsrummet, representerat av rutorna A—W och
A—E (fig. 3 a), har strossats ut sex insättningar högt,
börjas brytningen i blocken (rutorna) B—W, B—E,
A2—W och A2—E samtidigt, genom uttagandet av
en insättning höga horisontella skivor. Skivorna i
blocken B—W och B—E påbörjas vid
square-insätt-ningarna och i blocken A2—W och A2—E vid
störtschaktet för fyllnadsberg A—A. Vid varje skiva
byggas insättningarna vid liggväggen först.
Brytningssektionernas längd och höjd bestämmes av
fyllnads-bergets rasvinkel, vilken är ca 40°. Den är utritad i
fig. 3 a.
Malmen transporteras på brytningsplatsen genom
skraplastning. Fyllnadsberg påfylles då och då
alltefter som brytningen fortskrider på så sätt, att
brytning och igensättning sker kontinuerligt. Någon
skrädning på brytningsplatsen förekommer icke.
Fyli-nadsberget, vilket till största delen erhålles från
tillredningen, tippas ned i brytningsrummet genom en
stigort följande hängväggen och förenad med en
hängväggsort på ovanliggande nivå (fig. 3 b). Då
brytningen fortskridit till den streckade linjen i fig.
3 a, drivas ytterligare två stycken stigorter,
nämligen C—W och C—E, vilka användas som störtschakt
för fyllnadsberg. Störtschakten äro drivna på 30,5 m
avstånd och hava en area av 1,53 X 2,74 m. De äro
delade på två avdelningar. Galler användes ej för
fyllnadsberget. Ett tre m tjockt tak mot
ovanliggande nivå kvarlämnas, men utbrytes senare separat i
vertikala skivor tvärsöver malmens bredd. Före
uttagandet av detta tak fylles underliggande
brytningsrum upp till en insättning under taket mellan
störtschakten C—E och C—W. Gråberget utjämnas där
det är nödvändigt med skrapor.
Störtschakt för malm och stegvägar upprättas på
var 15:e m, med andra ord vid var 10:e insättning.
De äro skilda från fyllnadsberget genom 2 X 6" plank.
Sedan brytningen kommit i gång, blir det så stort
tryck på berget, att malmrullschakten i fackverket
och orterna bliva dyrbara och svåra att underhålla.
För att undvika underhållningskostnaderna för dessa,
drivas stigorter på 15 m avstånd från varandra från
en liggväggsort (fig. 3 b), och de gamla störtschakten
för malm övergivas. — Den brutna malmen tippas
över galler med 200 mm öppning, innan den tappas
i vagnarna på utfraktsnivån.
Beträffande sättet för insättningsdelarnas hopfog-
ning kan nämnas, att tapphålen för stolparna göras
mycket grunda, så att det går fort att befria dem
från malm, då stolparna skola insättas. — En vanlig
square-set håller 1831/3 kbft.
Genom snedställda plankväggar styres malmen vid
skraplastningen in mot störtschakten. Ibland får den
brutna malmen lägga upp sig mot liggväggen, tills
malmens rasvinkel är sådan, att malmen rullar in i
en skrapränna vilken betjänas av ett störtschakt.
Genom utelämnandet av mellanbitar längs liggväggen
kunna flera våningar behärskas vid ett läge av
skraphissen. — Brytningskostnaderna hava minskats
30 % genom användandet av skraplastning vid
denna gruva.
Bly-silverfyndigheten Tintic Standard (19), Utah,
uppträder metasomatiskt i kalksten. De 45—90°
stupande malmkropparna äro skivformiga och hava
en höjd av 1,83—61 m. Av tabell 2 framgår att Tintic
Standard har avsevärt högre brytningskostnad per
ton uppfordrad malm än de övriga i tabellen
upptagna gruvorna, nämligen 37,11 kr. Annars håller sig
tydligen brytningskostnaden vid 17—20 kr. ton.
Brytningen utföres här med vertikala skivor och
tillgår på följande sätt. En vertikal square-inbyggd
stigort påbörjas intill liggväggen och drives från
utfraktsnivån till ovanliggande nivå. Denna stigort är
utgångspunkt för brytningen och den användes som
störtschakt för fyllnadsberg, då sådant erfordras. Den
första vertikala skivan påbörjas vid stigorten och
göres två eller tre insättningar bred (alltefter bergets
hållfasthet), samt utsträckes från stigorten till
hängväggen. Denna skiva (sektion) uttages våning efter
våning (insättning efter insättning), så högt som
säkerheten tillåter. Därefter igensättes sektionen med
gråberg, varvid stegvägar lämnas i sektionens utsidor
på lämpliga platser. Dessa stegvägar användas
sedan som utgångspunkt vid påbörjandet av nästa
sektion och lämna sålunda tillträde till ovanför varande
våning utan att någon vidare stigortsdrivning
erfordras. Emedan tre sidor av dessa stigorter bestå
av fast berg, äro stigorterna säkra och billiga att
underhålla. Under det att den andra sektionen
igensättes, påbörjas en tredje sektion, varigenom en
regelbunden malmproduktion kan upprätthållas.
Under brytningen skiljes mellan tre olika
malmtyper, vilket givetvis ökar kostnaderna. Ytterligare
bidragande orsaker härtill äro malmens oregelbundna
utformning, samt dess mycket varierande fysiska
egenskaper. Den kan vara helt solid eller hava
sandig konsistens. — Fyllnadsberget erhålles från
dagen och tillredningen.
Malmerna vid Bunker Hill & Sullivan (20), Idaho,
5törtsd}ak† C-v/
för ff Un. benjy
StUrhcha/rt A-A r Mrtschakt C-E
för fyHn.berg \för fylln berg
10 april 1937
87
Fig. 3 a. Park Utah.
Längdprojek-tion av square-setting.
Fig. 3 b. Park Utah.
Tvärsektion vid a—a
i fig. 3 a.
Square-setting. ’
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
