Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
larna och draglinan äro 29 stycken
bockar av järn, fig. 2, uppställda å
be-tongfundament. Bockhöjderna variera
mellan 5 och 30 m. I alla bockar äro
anbringade kabelskor med SKF-lagrade
draglinerullar, eftersom banan är byggd
med s. k. överlina, fig. 3. Drivstationen
är utförd enligt i Sverige gängse
arran-gement, och drivkraften utgöres av en
elektrisk motor, vilken erhåller ström
från samma kraftstation som driver
anrikningsverket. Kraftkällan utgöres av
en dieselmotor.
Linbanevagnarnas antal är 32 st. för
linjen och 3 st. för stationerna.
Netto-last per vagn är 200 kg och korgarna
försedda med utbytbara slitbottnar.
Yagnshastigheten är 2 m per sek. Varje
vagn väges automatiskt, innan den
lämnar pålastningsstationen. Med angivna
vagnantal har linbanan en kapacitet av
64 ton per dag om 8 timmar.
Montage av en linbana i dessa
trakter är ingen lätt sak. Vägnätet är ännu
ej utbyggt för industritransporter och
man får därför reda sig med till buds
stående medel. Största delen av
transporten av materialer skedde med
lastdjur, i detta fall kameler och bufflar,
Inalles sysselsattes i arbete förutom
svenskt befäl ca 200 arbetare, 67
kameler och 40 bufflar. De förra togos till
stor del från kringboende
nomadstammar, men visade sig likväl tämligen
användbara för det för dem ovana
byggnadsarbetet. Trots en dysenteriepidemi
och andra svårigheter stod banan i
drift-färdigt skick efter endast 4 månaders
byggtid.
Byggandet av ifrågavarande linbana
utfördes av A.-B. Nordströms Linbanor
i Stockholm, som förut byggt en linbana
på Cypern för därvarande
krommalms-gruvor. Cypem-banan var dock av en
annan konstruktion, nämligen med s. k.
underlina, vilket betingades av
terräng-förhållandena. Nivåskillnaden mellan ändstationerna
var 750 m, vadan ingen drivkraft erfordrades, då
lasten gick utför. I stället måste man bromsa bort
12 hkr. En anmärkningsvärd detalj på Cypern-banan
är den stora fria spännvidden (en kilometer) mellan
två bockar. E. N.
Fig. 3. Maskintransport.
Fig. 4. Transport av betongsand.
grovkrossverket. Avlastningsstationen är samtidigt
drivstation. Samtliga linor, maskinella delar
ävensom järnkonstruktionerna för stationer och bockar
äro av svensk tillverkning. På linjen finnas tvenne
kombinerade förankrings- och spännstationer, båda
givetvis automatiska. För uppbärning av bärkab-
Flakes i smidesstycken av stål.1
Flakes, även kallade svalsprickor (fr. flocons, ty.
Flocken) förekomma som bekant i grövre
smidesstycken och valsade stänger av stål i form av fina spric-
i Referat av en uppsats av L. Guillet & M. Ballay,
framlagd vid Congrès International des Mines, de la Métallurgie
et de la Géologie appliquée i Paris 20—26 Okt. 1935 (Éd. de
la Rev. de Mét.).
98
kor, vilkas ytor bilda glänsande, runda eller elliptiska
fläckar i brottytan. De exakta orsakerna till dessa
sprickors uppkomst äro ännu ej kända, vilket dock
ej är förvånande i betraktande av kostnaden för
experiment med dylika stora pjäser. Ett systematiskt
studium bör omfatta stålets smältning, gjutning och
termiska behandling före och efter smidningen,
11 sept. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
