Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
seringsspolen och felströmmen i arbetsspolen.
Härvid arbetar man således med den procentuella
felströmmen och blir oberoende av de eventuella
olikheter hos strömtransformatorerna, som eljest kunnat
föranleda felutlösning vid yttre kortslutning. Rent
strömdifferentialskydd anordnas ofta med dubbla
lindningar på strömtransformatorerna, varvid den ena
lindningen användes för medverkande, den andra
för motverkande koppling, varigenom man blir mera
oberoende av strömtransformatorernas magnetiska
egenskaper. Om stabiliserade reläer användas i denna
kombination, matas stabiliseringsspolen från den
förstnämnda, arbetsspolen från den sistnämnda
kretsen.
Samlingsskeneskydd utgöres i regel av
differential-skydd, eventuellt med speciella omkopplingsorgan
för hänsynstagande till omläggningar inom
ställverket. Även distansskydd har använts som
sam-lingsskeneskydd, varvid lämplig tidsgradering
tillgripits med hänsyn till samarbetande distansskydd
vid utgående linjer. Det har även föreslagits att
inom mera komplicerade stationer eller ställverk
anordna snabb utlösning för samtliga fel på det sätt,
att riktade reläer åstadkomma blockering av
utlösningskretsarna hos brytare i andra delar av
ställverket.
Beträffande jordfelsskydd torde inga mera
brännande frågor för närvarande vara på dagordningen.
Kompensering av den kapacitiva
jordslutningsströmmen införes i allt större utsträckning, varför riktat
jordfelsskydd måste baseras på den aktiva
strömkom-posanten och erforderliga nollpunktsmotetånd därför
insättas. I Sverige kombineras dessa motstånd ofta
med en s. k. "klok brytare", varvid motståndet
normalt är inkopplat men vid inträffande jordfel
omedelbart urkopplas, varigenom felstället befrias från den
aktiva restströmmen och ljusbågssläckning kan äga
rum. Efter exempelvis 2 s återinkopplas motståndet
automatiskt, varvid selektivskydden komma i arbete,
om ej ljusbågen dessförinnan slocknat.
De för riktat jordfelsskydd använda effektreläerna
utföras ofta med indirekt kontaktgivning, varvid
tid-och utlösningsrelä manövreras med hjälp av
nollpunktsspänningen och riktreläet endast bestämmer,
Fig. 5. Schematisk framställning av högfrekvensskydd. a. Vid ostörd
drift. b. Vid fel inom en linjesektion.
huruvida kretsen för utlösningsströmmen kan slutas
eller ej. Härigenom är man beroende av direkt
kontaktgivning från det högkänsliga riktreläet.
Fig. 6 visar principiellt ett jordfelsskydd med
ur-kopplingsbart motstånd och indirekt kontaktgivande
relä.
Vid såväl riktat som oriktat jordfelsskydd kan
spänningen uttagas antingen från nollpunkten, dvs.
genom hjälplindning på reaktorn eller uttag på
motståndet, eller på trefassidan genom normala eller till
Fig. 0. Schema för riktat jordfelsskydd. 1. Nollpunktspole. 2.
Nollpunktsmotstånd. 3. Automatisk strömbrytare. 4. Momentant
spännings-relä. 5. Tidrelä. (i. Riktrelä med indirekt kontaktgivning.
kondensatorer anslutna spänningstransformatorer. 1
vissa fall uttages strömmen direkt från vissa belägg
inom genomföringar hos transformatorer eller
brytare.
Under de senaste åren har ett allt större intresse
ägnats åt frågan om rationell provning och kontroll
av reläskydden. Det torde numera räknas som ett
oeftergivligt villkor för ett pålitligt skyddssystem,
att anordningar finnas vidtagna för regelbunden
reläkontroll. Sålunda böra alla relätavlor vara försedda
med omkopplingsknivar för anslutning av
reläprov-ningsapparatur, vilken sistnämnda bör vara av sådan
beskaffenhet, att man ej är nödsakad att nöja sig med
en grov kontroll att reläerna arbeta, utan vid
provningstillfällena kan genomföra en verklig mätning av
utslagskänslighet, funktionstider etc. I samband
härmed måste givetvis anordningar finnas för kontroll
av hela banan för utlösningsströmmen. En speciell
typ av reläprovningsutrustning är den, som
exempelvis kommit till användning i Stockholms elverks
Untraanläggning, varest provning äger rum med
driftström genom omkoppling av strömtransformatorer
etc.
I detta sammanhang må särskilt påpekas vikten av
att ej blott reläerna själva utan även de tillhörande
ström- och spänningstransformatorerna underkastas
erforderlig kontroll.
Som slutomdöme må anföras, att de senaste årens
utveckling inom reläskyddstekniken fört fram till en
mångfald konstruktioner och kopplingsprinciper, som
givit driftmannen medel för förebyggande av
omfattande störningar vid det stora flertalet tänkbara
anläggningsfel. Emellertid torde det vara oriktigt
att även i de största och viktigaste anläggningar sikta
på ett hundraprocentigt säkert reläskydd. En dylik
strävan måste föra till sådana komplikationer, att i
själva verket skyddsresultatet försämras genom
införandet av nya felkällor, samtidigt som de sista få
procenten i reläskyddets teoretiska fullkomning
innebära stora kostnader. Ju mera relätekniken
fullkomnas, desto högre ligger den punkt, då felkällorna
börja draga ned resultatet, och ju viktigare den
anläggning är, som skyddet avser, desto högre ligger
den säkerhetsprocent, mot vilken man bör syfta med
bibehållande av en ekonomisk avvägning av
reläkostnader och felrisk.
2 jan. 1937 ir>
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
