Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
LITTERATUR
Die elektrische Kraftübertragung. Band III: Ban
und B et rieb des Krafticerkes; Teil I: Die mascUincllen
Einrichtungen für Dampf, Rohöl, Gas und Wasser.
Vor-urbeiten, Enticurfgestaltung und Betriebsfiihrung, av
Herbert Kyseb, Weimar i juli 1936, Jul. Springer förl.,
550 sid. Pris 45 RM.
Boken utgör en omarbetning av tidigare upplagor, och
författaren har i den nu föreliggande upplagan särskilt
lagt vikt vid under senare àr vunna praktiska
erfarenheter beträffande kraftverks utformning och driftekonomi.
Författaren avser att bibringa
kraftverksledaren—elektroingenjören sådan handledning beträffande värme- och
vattenkraftanläggningars utformning och drift, att
denne kan bedöma deras tekniska lämplighet och ekonomi.
Han har lyckats väl härutinnan, och han har gjort det
utan att belasta framställningen med teoretiska
avhandlingar inom områden, som ligga något utanför
elektroingenjörens normala arbetsfält. De formler, som
förekomma, äro väl beskrivna och uppställda så, att man lätt ser
de olika faktorernas inverkan på de ekonomiska
resultaten, och dessutom har författaren i stor utsträckning
använt sig av diagram för att göra siffervärdena
överskådliga.
Bokens omfattning framgår av dess utförliga titel och
den är uppdelad i fem kapitel.
I första kapitlet, som omfattar 35 sidor, ger författaren
en kortfattad och klar överblick över
belastningsförhållanden vid kraftverk med olika slag av belastning, och
diskuterar drifttekniska och ekonomiska förhållanden därvid.
I det andra kapitlet, som omfattar 110 sidor, redogöres
för den generella uppbyggnaden av en
ångkraftanläggning och för de faktorer man ur driftteknisk och
ekonomisk synpunkt måste taga hänsyn till vid nybyggnad
och ombyggnad av ångkraftanläggningar. Författaren
redogör för olika ångturbintyper. Det är av intresse att
se författarens omdömde om turbiner av
Ljungströmstypen, för vilken typ han bl. a. lämnar oförbehållsamt
erkännande om, att en mycket efterlängtad överskådlighet
i kondensorkällaren ernåtts. Det kan även vara av
intresse att se, att man numera tappat intresset för
jätteturbinerna, och att man även vid storkraftverken
räknar med turbinenheter för 40 000 à 50 000 kW såsom
ungefärlig övre gräns ur både ekonomisk synpunkt och
driftsynpunkt. Kapitlet är kompletterat med tabeller över
olika turbintypers huvuddimensioner och utrymmesbehov.
För det tredje kapitlet har reserverats ungefär hälften
av bokens omfång, och i denna del ha en
ångpanneanläggnings alla olika delar framställts på ett klart och
lättfattligt sätt. Utöver rena beräkningar över de olika
delarna har författaren ingående redogjort för de
drifttekniska problem, som äro förknippade därmed. Han
redogör för olika bränslen, som kunna komma till
användning, för behandling av matarevattnet och för olika slag
av eldningsanordningar, transportanläggningar,
anordningar för driftövervakning etc. och lämnar även en hel
del synpunkter beträffande anläggningars planering. Det
lämnas även kortfattade och överskådliga beskrivningar
över ett flertal ångpannetyper, även de modernaste
tvångscirkulationstyperna, och i dem ingående delar.
Det är dock beklagligt att samtliga utföringsexempel äro
hämtade endast från tyska anläggningar, och att vissa
numera relativt allmänt använda förvärmareapparater,
såsom roterande economiser och
Ljungströmsförvärma-ren, ej omnämnts.
Fjärde kapitlet (60 sidor) omfattar anläggningar med
diesel- och gasmaskineri och behandlar deras
konstruktion, driftekonomi och utrymmesbehov.
I det sista kapitlet (90) sidor) behandlas
vattenkraftanläggningar, inkluderande pumpkraftverk och deras
samarbete med ångkraftverk.
Som sammanfattande omdöme kan sägas, att boken är
synnerligen överskådligt uppställd och dess innehåll väl
avvägt. Även om författaren huvudsakligen
tillrättalagt boken för kraftverksledaren har den ett obestridligt
värde även för projektingenjören och driftingenjören.
T. Strand.
FÖRENINGSMEDDELANDEN
Berättelse över verksamheten under år 1936 inom
Svenska elektroingenjörsföreningen, avdelning
av Svenska teknologföreningen.
1. Ledamöter.
Vid slutet av år 1935 var föreningens medlemsantal
741. Under år 1936 ha 48 medlemmar inträtt och 7
återinträtt, varjämte 5 avgått med döden och 16 utgått
av annan anledning. De avlidna äro civilingenjörerna
Carl von Malmborg, Åke Rogberg, Ivar Rosén, Carl
Thiis och Arvid Westerberg. Föreningens medlemsantal
vid slutet av år 1936 är sålunda 775.
2. Styrelse ocli funktionärer.
Föreningens styrelse och funktionärer ha under året
utgjorts av följande personer:
Styrelse: ordförande: H. Johansson, direktör (1935);
vice ordf. Y. Holm, överingenjör (1936) och E.
Malmgren, byrådirektör (1936); sekreterare H. Sterky, tekn.
dr (1934) och G. Löfgren, civilingenjör (1935);
ceremonimästare S. Tennander, ingenjör (1935); övriga
ledamöter S. Malmfors, kraftverksdirektör (1934), P.
Sundberg, civilingenjör (1934), G. Swedenborg, byråingenjör
(1934), I. Herlitz, tekn. dr (1935), O. Stern, dr-ingenjör
(19S5) och Th. Strand, driftchef (1936).
Representanter i Svenska teknologföreningens
styrelse: ordinarie H. Johansson, direktör (1935), Y. Holm,
överingenjör (1936); suppleant I. Herlitz, tekn. dr
(1935).
Representanter i Svenska teknologföreningens
biblioteksnämnd: H. Waller, civilingenjör (1933), G.
Swedenborg, byråingenjör (1936).
Revisorer; A. F. Gustrin, 1. byrådirektör, H. Ericson,
verkstadsdirektör.
Redaktör för Teknisk tidskrift, Elektroteknik: J.
Körner, civilingenjör (1918).
Klubbmästare: S. Hedberg, civilingenjör (1930), Å.
Elliot, civilingenjör (1935).
3. Sammanträden m. m.
Under året ha hållits 14 ordinarie sammanträden,
nämligen:
Inom serien kraftteknik: den 17/1, 21/2, 6/3, 3/4
18/9, 16/10 och 20/11.
Inom serien teleteknik: den 28/2, 20/3, 3/4, 5/10 och
gemensamt för båda serierna den 19/5 och 4/12.
Sammanträdena lia i regel ägt rum på Svenska
teknologföreningens lokal, Brunkebergstorg 20, utom
sammanträdet den 17/1, som hölls i Västerås, den 19/5,
som hölls i Konserthusets lilla sal i anslutning till
STF:s 75-årsjubileum samt den 5/10, som hölls i
flyg1-paviljongen på Bromma flygfält.
Besöksfrekvensen har varit god, i det att i medeltal
ca 100 medlemmar bevistat sammanträdena.
Sammanträdena hava avslutats med klubbafton eller supé med
samkväm, varunder dels genom föredragshållarnas, dels
genom ceremonimästarens försorg ett flertal
underhållningsfilmer visats. Den 28 februari förlades
samkvämet till Drottningholms värdhus. I samband med
jubileumssammanträdet den 19 maj var en kamratfest
anordnad å Tekniska museets hall tillsammans med
STF:s övriga avdelningar.
Sammanträdet den 17 januari var anordnat
tillsammans med avdelningen för mekanik, Tekniska för-
30
6 febr. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
