Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Sektionens längd 5 m
Sektionens /ångö 10 m
Med hjälp av formlerna 2, 3
och 7 är det möjligt att för
ett godtyckligt antennät
beräkna den dämpning varje
dosa medför. Därför får för
l ett medelvärde av de olika
sektionernas längd införas.
Vi skola här angiva de
värden som erhållas för de
ovan beskrivna
antenndosorna, system A och B, då den
inte alltför svåra
approximationen göres att sätta
Z’ = Z. Härvid förenklas 7
till
Fig. 5—6. Kabel vid belastning vid olika frekvenser samt för avstånd mellan belastningspunkterna av
5 resp. 10 m.
loj
1 + Èm
= m -f-
J,
J■>
1—2 m
|J’
2P1 I J 2P
- J’
2 J
m6 mD
+ 12 + 80
C\3
m (8)
Fig 7. Schematisk framställning av belastningspunkt.
Fig. 5 och 6 visa hur kabeln enl. fig. 4 reagerar för
olika reell belastning vid olika frekvenser och för ett
avstånd mellan belastningspunkterna om 5 resp. 10 ni.
Räknas belastningsfaktorn för
antenn-jord-kontakterna kortslutna (så verkar en radiomottagare med
induktivt kopplad antennkrets för frekvenser, som ligga
vid sidan av inställningsfrekvenserna), så erhålles för
system A m = 0,050. för system B m = 0,007. Man ser
härvid att Z’ avviker relativt obetydligt från Z för
frekvenser > 500 kc även vid så små sektioner som 5 m.
Största avvikelsen, sektion 5 m, / = 150 kc, blir
|Z|’ = 0,6 • |Z|. Den belastade kabelns egenskaper
komma således inte att skilja sig från den obelastade
i någon högre grad.
Vi skola nu närmare analysera en belastningspunkt.
I fig. 7 finns en dylik schematiskt framställd.
Strömmen före belastningspunkten är Iv
avledningsström-men /’ och strömmen efter belastningspunkten 1.,.
Tänkes belastningen P uppdelad i två delbelastningar
vardera om 2 P, har kabeln sedd i pilens å fig. 7 b
riktning en impedans = karakteristiken Z’. Den
belastade kabeln kan nämligen tänkas vara sammansatt
av länkar av den ursprungliga kabeln, vilka börja och
sluta med en impedans = 2 P. Vi få således ett
ekvivalent schema enl. fig. 7 c. Ur detta erhålles
1
r =
h = h-
Z’
Z’+2 P
r
■h
Genom
_ 2 P —
’ 2 P
erhålles
(4)
(5)
(6)
strömmen av
kontaktdosan
2P — Z’
2 P • Z’
ningsmått erhålles shuntdämpningen ßa.
, L , 2 P 4-Z’
/?a = log - = log _ z,
en minskning av
Införa vi denna som dämp-
(7)
För system A: ßa = 0,05.
B: ßa = 0,007.
Tidigare framhölls
nödvändigheten av tillräcklig
dämpning mellan de olika
radioapparaterna. Denna kan ej åstadkommas med
passiva element utan att samtidigt totaldämpningen
ökas. Denna ökning har här delats upp på två
termer, nämligen seriedämpning och "antennens
anpassningsdämpning", vilken senare innehåller den
dämpning, som beror på att karakteristiken för
centralantennkontakten skiljer sig från en normal antenn.
Härvid har den amerikanska normen förutsatts, där
antennen ur elektrisk synpunkt är ekvivalent med en
elektromotorisk kraft i serie med ett motstånd på 25 Q,
en induktans på 20 /^H och en kapacitet på 200 jujuF.
Seriedämpningen för antenndosa enl. system A blir
tydligen, eftersom spänningsdelning i förhållandet
3 :1 förefinnes,
ß, = log 3 = l,io (9)
Antenndosa enl. system B innehåller först en
nedtransformering n : 1 och sedan en spänningsdelning
2:1, så att seriedämpningen blir
ß, = 3,18 (10)
De förut beräknade termerna i totaldämpningen ha
inneburit lätt definierbara begrepp. Att på samma
entydiga sätt få en siffra för centralantennens godhet
relativt en normal antenn ur impedanssynpunkt är
omöjligt, då för att en jämförelse skall bli rättvis,
hänsyn måste tagas till den anslutna
radiomottagaren. Det är emellertid utan vidare klart, a-tt det
är av den allra största betydelse, att
centralantennens data så nära som möjligt överensstämma med
normalantennens. Vid moderna radiomottagare sker
ali inställning med en ratt. För att detta skall vara
möjligt, då flera avstämningskretsar användas, måste
dessa väl justeras sinsemellan, men hänsyn måste
även tagas till antennen. Härvidlag måste något
förutsättas beträffande dennas data, och i de allra
flesta fall justeras apparaten så att den passar till
en stor utomhusantenn, varvid data för denna väljas
lika med normalantennens.
42
6 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
