Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
avsedd att arbeta med en antenntilledning med låg
impedans, så att såväl ingångs- som utgångsimpedans
är 100 ohm. Avsikten är att förstärkaren skall ha
ungefär rätlinjig frekvenskurva, men vi se att
kompensationen av kapaciteten lett till en ökning av
förstärkningen vid högre frekvenser, vilket
emellertid endast är fördelaktigt. Förstärkaren innehåller
tre förstärkarrör. Förstärkningen är i medeltal 6,5
Neper, vilket väl räcker till för centralantennät i
normala bostadshus.
Neper
200 400 600
1200 1400 1600 KC
Fig. 10. Förstärkning i funktion av frekvensen.
Vi ha här hela tiden förutsatt, att totaldämpningen
för hela antennsystemet skall vara noll. Det är
emellertid ingenting som hindrar att denna göres
negativ, så att mottagningen för centralantennätet
blir bättre än för den använda utomhusantennen. I
utkanterna av en lokalstations betjäningsområde är
detta givetvis en stor fördel, då härigenom
mottagningen å kristallapparater blir tillfredsställande.
Svårigheterna för ökad förstärkning äro obetydliga och
kostnaden för förstärkaren är alltid liten jämfört
med ledningskostnaden.
Fig. 9 a—b. Antennförstärkare.
—1 500 kc. Dessa höga frekvenser och
frekvensbandets stora bredd medför svårigheter vid
konstruktionen, särskilt som ur kostnadssynpunkt
elektronrör av standardutförande måste användas.
Det är först och främst den ofrånkomliga
kapacitiva delen av anodbelastningen, som vid dessa
frekvenser spelar en dominerande roll för
förstärkningen. Denna kapacitet sammansätter sig av tre
delar, elektrodernas rent statiska kapacitet,
förbindningarnas kapacitet och den kapacitet, som erhålles
genom återverkan över anod-gallerkapaciteten.
Genom att använda rör försedda med skärmgaller kan
den senares inflytande till stor del reduceras, men
trots detta blir den resulterande kapaciteten stor.
En viss förbättring kan erhållas genom att i
anodkretsen införa en induktans, men anodimpedansen
blir likväl liten och god förstärkning kan endast
erhållas genom att använda rör med stor branthet.
Centralantennätets impedans är praktiskt taget
konstant och rent ohmsk och av storleksordningen
100—150 ohm. För att förstärkaren skall arbeta
lineärt måste denna omtransformeras till den impedans
som med ifrågavarande rör lämnar största effekt och
minsta distortion. Då transformatorer för
högfrekvens ha stor läckning är svårigheten här ganska
stor, men genom att komplettera transformatorn med
ett filter kan en tillfredsställande lösning erhållas.
Mätresultat för en konstruktion (fig. 9) i
överensstämmelse med dessa riktlinjer visas i fig. 10, där
förstärkningen finns representerad som funktion av
frekvensen. Det gäller därvid en antennförstärkare
NOTISER
Femte nordiska elektroteknikermötet i
Köpenhamn 1937. Såsom tidigare meddelats i tidskriftens
allmänna avdelning, kommer det femte nordiska
elektroteknikermötet att hållas i Köpenhamn under
instundande augusti månad, närmare bestämt den
25—27 augusti. Mötesprogrammet dryftades vid ett
förberedande möte i Köpenhamn den 17 februari.
Grunddragen av det preliminära program, som då
upplades, äro följande:
Mötet öppnas onsdagen den 25 augusti i
Riksdagshuset i närvaro av konungen. Återstoden av denna
dag samt hela fredagen den 27 ägnas åt
förhandlingar på två arbetssektioner, en för kraft- och en
för teleteknik. Den mellanliggande dagen upptages
i sin helhet av en utfärd till radiostationerna vid
Skamlebæk och Kalundborg. Den högtidliga
avslutningen äger rum på kvällen den 27, men eventuellt
komma en del exkursioner och möjligen något
föredrag att förläggas till lördagen den 28.
Förhandlingarna inom den krafttekniska sektionen
domineras av en brett lagd diskussion beträffande
stabil och driftsäker samköming av stora kraftnät
med särskild hänsyn till de nordiska ländernas
energiförsörjning. Härvid lämnas inledningsvis korta
meddelanden angående de nordiska ländernas kraftnät,
varefter ett mera ingående studium göres av de för
stabil drift gällande betingelserna, dels under ostörda
driftförhållanden, dels vid inträffande störning.
Speciell uppmärksamhet ägnas härvid åt frågan om
erforderlig snabbhet hos spänningsregulatorer, reläer
44
6 mars 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
