Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Mycket har dock erhållits genom gåvor från utom
verket stående personer och sammanslutningar. Om
jag i detta sammanhang endast nämner ett namn,
L. M. Ericsson, begår jag säkert ingen orättvisa. Ej
nog med att detta namn står på snart sagt varannan
telefonapparat i museets ägo utan bolaget har även
visat stor offervillighet såväl i fråga om föremål av
historiskt intresse som jämväl beträffande inom
telefontekniken av i dag använt materiel, speciellt då på
telefonautomatikens område. Ett tekniskt museums
uppgift bör ju vara att belysa den historiska
utvecklingen på området i fråga fram till nuvarande
tids ståndpunkt, så att vederbörande besökare på ort
och ställe kan göra sina jämförelser mellan gammalt
och nytt. Härtill kommer, att allmänheten som regel
har föga reda på hur en telegraf- eller telefonstation
är inrättad och hur den arbetar. Det har därför
ansetts väl falla inom ramen för museets verksamhet att
genom därstädes uppställda inrättningar av detta
slag, vilka äro i praktisk drift, sprida någon
upplysning härutinnan. Även i fråga om de mera
historiska föremålen liar, där så varit möjligt, den
principen följts, att desamma böra vara i driftdugligt skick,
så att de kunna demonstreras under gång. Museet
blir ju härigenom mera levande.
I anslutning till de bilder, som illustrera denna
artikel, skall här nedan i korthet redogöras för hur
museet är ordnat ävensom genom några exempel
angivas arten av de föremål, som där utställas.
Bottenvåningen är uppdelad i tvenne avdelningar, den
ena inrymmande optiska telegrafföremål, den andra
elektriska telegrafapparater. De optiska föremålen,
vilka i stor utsträckning erhållits såsom deposition
från Nordiska museet, avse samtliga det av
kanslirådet A. N. Edelcrantz 1794 konstruerade
signalsystemet, vilket som ovan nämnts fick en förhållande-
vis stor utbredning i vårt land och på sina håll
kvar-levde ända in på 1880-talet. Fig. 2 visar en i museets
ägo befintlig ritning till en optisk telegrafstation,
utförd 18.33 av F. Akrell, en son till telegrafverkets
förste generaldirektör, Carl Akrell. Systemets 10
luckor inställas medelst en sinnrik
manöverinrättning, den s. k. regeringen (synes i fig. 3, som visar
en rekonstruerad interiör av Örskärs optiska
telegrafstation på linjen Stockholm—Gävle med autentiska
inventarier). Antalet luckkombinationer var 1024;
den i fig. 2 angivna luckställningen har betydelsen
636 ("passa väl upp"). Avståndet mellan stationerna
uppgick i medeltal till 1 mil, och ca 6 tecken kunde
telegraferas per minut. Det optiska telegrafväsendet
lydde före telegrafverkets tid under chefen för
topografiska kåren och var ett militärt organiserat verk.
Kostnaderna för dess underhåll och betjäning
bestredos av postmedel, vilken ordning till en tid
bestod även efter telegrafverkets tillkomst till
postverkets flera gånger uttalade missnöje. Den optiska
telegraftrafiken bar sig naturligt nog icke; 1868 t. e.,
vilket var det första år, som medel för driften togos
från den "elektriska telegrafinrättningens
underhållsmedel", uppgick förlusten till 20 000 riksdaler.
De elektriska telegrafföremålen äro i motsats till
de optiska av mera skiftande natur. Här märkes den
första svenska elektriska telegrafapparaten,
utarbetad åren 1843—46 av v. Heland och den tidigare
nämnde Fahnehjelm. Apparaten baserade sig på
användning av den optiska signalboken (därav dc 10
sändartangenterna, se fig. 4). Dess utförande är
helt avvikande från den något tidigare konstruerade
Morseapparaten; med sin mottagarvals påminner den
Fig. 2. Ritning till optisk telegraf enligt Edelcrantz’ system (1833).
Fig. 1. Telegrafverkets museum, Karlaplan 2.
54 3 aprii. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
