Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
mera om en bildtelegrafapparat. Den
fick ej heller någon praktisk betydelse.
Bland andra rariteter må nämnas en
utskrift från sept. 1853 av ett telegram,
sänt på den ovannämnda första
telegraf-ledningen Stockholm—Uppsala, innan
densamma öppnades för trafik, samt
ett bildtelegram från 1865, överfört med
Casellis bildtelegraf (se fig. 5). Bland
de utställda telegrafapparaterna kan
framhållas ett av telegrafverkets
dåvarande fysiker prof. Edlund 1854
konstruerat "dubbelskrivningsrelä", som
löste problemet att telegrafera samtidigt
i bägge riktningar på en och samma
ledning. Det i fig. 6 avbildade
telegrafbordet visar de på en telegrafstation på
1850-talet för telegraftjänsten nödiga
utensilierna. Morseapparaten trycker
tecknen i relief på pappersremsan. Ljusstake med
ljussax, kopieplåt etc. äro försedda med påskrift
om godkännande av dåvarande generaldirektören.
Även övriga i telegrafverket eller eljest i landet
nyttjade telegrafsystem äro representerade i denna sal:
nåltelegraf, visartelegraf, trycktelegraf enligt Hughes1
princip, Wheatstones snabbskriftssystem samt
fjärr-skriftstelegraf enligt teletype-systemet. De flesta av
dessa telegrafsystem kunna visas i praktisk drift.
Raden av telegrafapparater avslutas med en del för
mätningar på telegrafledningar avsedda instrument.
Våningen 1 tr. upp är till större delen ägnad åt
föremål tillhörande telegraf- och telefonledningar
samt åt linjebyggnad. Här finnas prov på isolatorer
och ledningstråd samt kablar. Bl. a. märkes en
provbit från den första längre sjökabeln mellan Dover och
Calais 1850 (oarmerad och oanvändbar) samt en bit
av den första brukbara Atlantkabeln 1858, vilken
endast fungerade i en månad. Båda dessa prov ha
legat på havsbotten i ca 25 års tid. Även må
påpekas, att bland kabelproven finnas modeller av
svensk konstruktion från detta sekels början, vilka
nyttja samma slags isolerings- och fasthållningsmetod
för de enskilda trådarna som de på sistone på sina
håll i kommersiellt bruk tagna bredbands- eller
televisionskablarna. I en särskild monter visas exempel
på en långdistanskabel från senare tid, nämligen
telefonkabeln Stockholm—Göteborg.
I nära anslutning till dessa ledningsprover finnes
4. Den första sveaska elektriska telegrafapparaten (1843—46).
dels en utställning av inom förstärkartekniken
använda elektronrör ävensom några olika
telefonöverdrag och en utrustning för högfrekvenstelefonering,
dels en utställning av inom telegraf- och
telefon-tekniken använda galvaniska strömkällor alltifrån
Voltas stapel till bly- och nifeackumulatorer. Denna
senare samling kompletteras med på resp.
telegraf-och telefonavdelning utställda strömkällor av
galvaniskt slag.
Linjebyggandet illustreras dels med en mångfald
linjeverktyg, dels av ett par modeller över
stolp-impregneringsanstalter, av vilka den ca 4 m långa
och 1—2 m breda modellen över telegrafverkets sista
impregneringsanstalt vid Björkhult i norra Småland
särskilt bör nämnas. I denna modell finns t. o. m.
personalen medtagen i form av konstnärligt snidade
träfigurer av Döderhultstyp. Tyvärr är modellen i
skrivande stund ej fullt färdig, varför någon bild av
Fig. 3. Interiör av optisk telegrafstation. (Kikaren t. h. ej autentisk).
Fig. 5. Bildtelegram överfört med Casellis bildtelegraf 1865. Överst
originalbilden, därunder t. v. den mottagna bilden, t. h. en med ledning
av denna preparerad bild för vidareBändning på annan ledning.
Fläckarna ha orsakats av tidens tand.
3 april 1937
55
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
