Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Teknisk Tidskrift
Inverkan av ankarflödet i härvändarna vid
likströmskommutering.
Av EMIL ALM.
1. översikt av frågans nuvarande läge.
Problemet att utföra de kommuterande maskinerna
så, att deras strömvändning- försiggår i möjligaste
mån utan gnistbildning, är av grundläggande
betydelse för dessa maskiners driftegenskaper.
Tidigare, då likströmsmaskinerna spelade större roll inom
Starkströmstekniken än nu, blev därför
koiuniuterings-problemet ofta upptaget till behandling inom den
elektrotekniska tidskriftslitteraturen. Även om de
kommutatorlösa maskinerna numera dominera inom
den elektriska maskintekniken, har dock den
tekniska utvecklingen visat, att kommutatormaskinerna
fortfarande spela en viktig roll, framför allt när det
gäller hastighetsreglering och faskompensering, och
därför måste kommuteringsproblemet fortfarande
anses ha en viss aktualitet, i den mån delar därav ännu
ej blivit fullt uppklarade.
För att utföra kommuteringspolerna och deras
lindning så, att strömvändningen i de kommuterande
härvorna sker på lämpligaste sätt och att
gnistbildning härigenom undvikes, är det av vikt att känna
storleken av de spänningar som genom
kommuteringen induceras i de i kominuteringszonen liggande
kortslutna ankarhärvorna; kommuteringspolerna
skola ju upphäva denna spänning för att
förutsättningarna för gnistfri kommutering skola kunna
fyllas. För de i spåren liggande delarna av
ankarlindningen kan man numera med ali önskvärd
noggrannhet beräkna dessa spänningar, och då de med
nuvarande beräkningsmetoder utgöra huvuddelen av
den totala kommuteringsspänningen, borde man
kunna vänta sig något så när god överensstämmelse
mellan de beräknade värdena på
kommuteringspoler-nas lindningsvarvtal och de värden som vid prov visa
sig lämpligast. I regel finner man dock, att de
beräknade värdena äro för små, varför man får göra
vissa pålägg härpå för att få teori och praktik att
stämma. Delvis kan detta förklaras av, att den
effektiva kommuteringstiden alltid är något kortare än
vad som motsvarar den verkliga borstbredden,
beroende på att borsten i verkligheten aldrig blir
in-sliten till hela sin bredd. Men det kan också
misstänkas, att ändläckflödets inverkan på
kommuteringsspänningen är större än vad man normalt antager,
och en kritisk granskning av denna inverkan kan
sålunda anses vara välmotiverad.
Vid behandlingen av kommuteringsproblemet,
framför allt vid beräkningen av de genom
strömvändningen inducerade spänningarna i de kortslutna
härvorna, har det visat sig lämpligt att uppdela dessa
spänningar i två grupper: de som alstras av de
kommuterande härvorna själva och de som induceras av
de icke kommuterande härvorna. Typiska för den
första gruppen äro de av spårläckflödet alstrade
spänningarna; för den senare gruppen äro de
spänningar karakteristiska, som induceras av "det yttre
ankarläckflödet i polluckan" hos maskiner, där ett
sådant flöde kan uppstå. Exempel härpå äro
maskiner utan kommuteringspoler eller maskiner med
endast varannan kommuteringspol insatt eller, om
kommuteringspoler finnas i alla polluckor, sådana
maskiner, där kommuteringspolplattan är väsentligt
kortare än ankaret. I alla dessa tre fall driver
nämligen ankarlindningens hela mmk, alltså främst de
icke kommuterande härvorna, som ju äro i
majoritet, ett läckflöde ut i polluckan på de ställen, där
inga kommuteringspoler finnas. När de kortslutna
härvorna rotera i detta flöde, induceras spänningar
som addera sig till de av spårläckflödet alstrade
spänningarna. Till skillnad från dessa senare
spänningar, som i regel äro olika för alla i
kommuterings-zonen befintliga härvor, kunna de förra anses lika
stora för alla kommuterande härvor. Detta är en
av anledningarna till att man gör ovannämnda
uppdelning av kommuteringsspänningarna.
Vad nu särskilt härvändarna beträffar, kan man
även där med fördel göra motsvarande uppdelning i
spänningar, som alstras direkt av de kommuterande
härvorna och sådana, som genereras av de icke
kommuterande härvornas mmk. I många fall är det dock
blott de förra spänningarna, som figurera i de hittills
framställda kommuteringsteorierna, i det att endast
läckinduktansema för de kommuterande härvornas
fria lindningsdelar brukar medtagas vid beräkningen
av kommuteringsspänningarna. Även i de tidigare
framställningar, där inverkan av den senare
kompo-santen berörts, är dess inflytande enligt förf:s
mening för lågt uppskattat. Det finnes emellertid ingen
sådan fysikalisk olikhet mellan de delar av
ankarlindningen som ligga i spåren och de som bilda den
yttre lindningsdelen, att den motiverar en olika
behandling i detta avseende. Då man icke här liksom
i polluckan har kommuteringspoler, vilkas lindning
upphäver ankarlindningens mmk, kommer hela denna
mmk till full verkan i härvändarna, och i det följande
skall visas, att den härav inducerade
kommuteringsspänningen icke blott är av samma storleksordning
som den rena läckinduktansspänningen, utan även
kan bli ej oväsentligt större.1
2. Läckinduktansen hos de kommuterande härvornas
ändförbindningar.
Vad först beträffar läckinduktansen hos en
kommuterande härvända synes den noggrannaste
beräkningen härav vara utförd av Dreyfus.2 För sam-
1 Så vitt förf. kunnat finna, framfördes dessa synpunkter
först av Lamme (A theory of commutation and its
appli-cation, Proc. A. I. B. E. 1911, sid. 2049). Det av Lamme
angivna uttrycket för härvändarnas
kommuteringsspänning-är dock mycket approximativt och saknar för övrigt bevis.
(Redan i en tidigare uppsats [Kommuteringen hos
likströms-maskiner, Elektroteknik 1920] var förf. inne på detta problem,
men avskräcktes då från en fullständigare behandling på
grund av de omständliga beräkningarna.)
2 Der Beitrag des Stirnstreufeldes zur Reaktanzspannung
der Stromwendung, E. u. M. 1928, sid. 1113 och 1139.
00
3 aprii. 1937
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
