Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
tände av att problemet är tredimensionalt. Jag har
på detta sätt härlett ett beräkningssätt för minsta
tillåtna krökningsradie vid övergången från nedre
ledskenekanten till hjulringen. Ävenså har jag visat
en möjlighet att beräkna lägsta trycket under
skovlarna såsom funktion av formen och givna data.
Man skulle sålunda få möjlighet att bedöma
kavita-tionsfaran ur säkrare källa än den statistiskt erhållna
tabell, som innehålles i Hütte. Av Arbrå verkstads
a.-b. levererade turbiner för ombyggnad av
Hagaström visas i fig. 8 och 9. Man ser här den kraftigare
rundningen vid bandet och en god utformning av
till-loppsvägarna för vattnet i gammal, relativt trång
sump. Generatorerna drivas över kuggväxel, vilken
anordning synes vara mycket lämplig vid ej för höga
effektbelopp. Växlarna måste givetvis vara utförda
med största omsorg.
Jag återkommer till frågan om turbinregleringen.
Vid anläggningar med relativt långa tuber och mindre
fallhöjder, dvs. stor anloppstid, kan man teoretiskt
och även reellt fylla stabilitetsvillkoret genom större
primär olikformighetsgrad och stor svängmassa. Vid
parallell drift med större nät med liten svängmassa
kunna emellertid svårigheter uppträda genom stora
momentana överbelastningar å generatorerna,
varigenom stationen ramlar ifrån. I dylika fall är det bättre
att utrusta anläggningen med stigtorn, helst av den
s. k. differentialtypen (fig. 10). Kostnaden härför kan
Fig. 10. Stigtorn vid Flögfors.
stanna vid ungefär
samma belopp som för extra
svänghjul med lager
och eventuellt ökat
platsbehov i själva
stationen.
Beträffande
regulatorer för stora turbiner
har Karlstads verkstad
på sista åren företagit
en omkonstruktion, som
går ut på ett
förbilligande genom att
servo-motor med tillhörande
slidhus och andra
grövre delar placeras
möjligast nära själva
regleringsringen. Kommen-deringen sker från det i
mindre skala utförda styrverket, som placeras j)å för
skötseln lämpligare ställe. Fig. 11 visar schemat för
regleringen vid Långhags kraftverk, som nu är under
utförande. Under de sista åren har den elektriska
pendeldriften från en särskild liten generator å turbinaxoln
till synkronmotor å pendelaxeln blivit allt vanligare.
Pendeln bör då utföras med minsta möjliga
svängmassa. Beträffande hjälpmaskineri i övrigt torde
man nu rätt allmänt fått klart för sig att blott
växel-strömsdrivna oljepumpar vid stora aggregat kunna
bereda svårigheter vid driften. Man bör sörja för att
någon oljepump även kan drivas då växelström ej
är tillgänglig, t. e. från särskild liten turbin. I ett
fall har föreslagits och kanske även insatts
bensinmotor för oljepumpsdrift. Imopumpen är tystare än
kugghjulepumpen och kan köras i högre varvtal.
Den användes nu ganska allmänt för
oljepump-ninsren.
Fig. 8 och 9. Arbråturbin vid Hagaström.
Fig. 11. Regulatorschema för Lànghag.
5 juni 1937
95
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
