Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Elektroteknik
fallen då den skulle behöva användas. Förhållandena
variera dock i olika städer, och efter vad jag förstår
har man i London funnit batterisystemet vara till stor
nytta.
De tre vanligaste mekaniska bromsningssystemen
vid trådbussarna äro tryckluftbromsning, hydraulisk
bromsning med tillhjälp av vakuum samt mekanisk
bromsning med tillhjälp av vakuum. Yid
användning av tryckluft är bussen försedd med en
motordriven kompressor, medan man vid hydraulisk
bromsning brukar montera en liten utsugsfläkt vid
motoraxelns ända, som drives då bussen är i gång.
Karosseri.
Karosserier helt av metall användas f. n. i mycket
stor utsträckning. Även sammansatta karosserier,
vid vilka huvuddelen är gjord av trä (ask eller ek)
■med metallpanel, ha emellertid en stor marknad. Det
påstås, att metallkarosseriet har en större livslängd
och är billigare i underhåll, dess nackdelar äro det
höga priset och strängare bestämmelser i fråga om
skyddet mot elektriska stö.tar.
Treaxlade bussar ha i allmänhet 55—70 sittplatser.
Tvåaxlade dubbeldäcksbussar ha 54 sittplatser.
En-däcksbussar, som förekomma mera sällan, ha 30—40
sittplatser.
Den allmänna konstruktionen av trådbussar i
England kontrolleras av kommunikationsdepartementet.
För trådbussdrift erfordras koncession, i vilken
meddelas rätt åt kommunikationsministern att utfärda
föreskrifter för bussarna och att godkänna dem,
innan de släppas ut i trafiken. I föreskrifterna finnas
bl. a. stadganden om bussarnas maximidimensioner
och vikter, vidare om åtgärder för skydd mot
elektriska stötar, om hastighetsreglering och systemets
allmänna säkerhet.
Tabell 2. Dimensionsbegränsningar för trådbussar i
England.
[-Treaxel-bussar Tvåaxel-bussar-]
{+Treaxel- bussar Tvåaxel- bussar+}
Den totala längden får ej överstiga 9,1 m 7,9 m
Den totala bredden får ej överstiga 2,3 m 2,3 m
Vikten (med last) får ej överstiga:
vid lågtrycksgummiringar ..... 13,2 ton 10,7 ton
vid lågtrycksgummiringar och
batteri för nödmanövrering .. 13,7 ton 11,2 ton
Fig. 4. Modern, endäckad trådbuss.
Fig. 5. Isolationsmotståndet mellan chassi
och jord kontrolleras varje dag.
I tabell 2 återgivas några av . de viktigaste
inskränkningarna i fråga om vagnarnas dimensioner
och vikt. Tilläggas kan att endäcksbussar få vara
8,4 m långa vid två axlar och 9,1 m vid tre axlar.
Maximihastigheten för trådbussar är f. n. ca 50 km
per timme. Inom bebyggda områden reduceras den
vanligen till 40 km per timme.
För att förebygga faran för elektriska stötar fordra
föreskrifterna, att handtag och trappsteg vid
ingången skola vara utförda av icke-ledande material
eller klädda med isolermaterial. Yid karosserier helt
av metall föreskrives lågspänningsbelysning. Min
egen fjortonåriga erfarenhet visar, att faran för
elektriska stötar är mycket liten, till och med vid bussar,
vilkas belysningsströmkrets matas med linjespänning.
I de fall, där isolationsfel ha förekommit, voro de
förorsakade av vatten, som samlats i någon yttre
lamparmatur. Ett försiktighetsmått, som vidtages, är
att dagligen mäta isolationsmotståndet mellan chassi
och jord, varvid läckströmmen ej får överstiga 3 mA.
Även i detta fall händer det mycket sällan, att man
finner några fel.
Ett nytt problem, som uppstått under senare år, är
radiostörningarna. Denna fråga har i sin helhet
nyligen behandlats av en representativ kommitté
tillsatt av den engelska elektroingenjörsföreningen
(IEE). Undersökningarna ha visat, att andra
störningskällor, alltifrån hushållsapparater och till
flygmaskiner, äro mycket talrikare och mera utbredda än
trådbussar. Det kan ibland hända, att trådbussar,
som icke äro försedda med avstörningsanordningar,
i vissa fall förorsaka störningar, och alla nya bussar
äro därför utrustade med sådana anordningar. En
vanlig sak är att bygga in dubbla dämpspolar
på bussens tak eller i själva vagnen i serie med
ström-avtagareledningarna. En nackdel med denna metod
är, att när spolarna monteras på taket (där de äro
mest effektiva) så påverkas bussens tyngdpunkt av
deras vikt. En låg tyngdpunkt är önskvärd, och
officiellt föreskrives för övrigt, att bussen skall kunna
tippas en vinkel av 25 grader utan att falla omkull,
varvid en vikt motsvarande den fulla passagerar-
2 okt. 1937
165
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
